Annons
Annons
Krönika

25 år i Drömfabriken

Min första reportageresa för Vagabond var till Helsingfors. Föga spännande kan tyckas, men för min del kunde jag lika gärna klivit på en flodbåt i Amazonas som en Silja Line-färja. Min expedition var minutiöst planerad. Med ett stort ok av prestationskrav över axlarna klev jag ombord på det stora äventyret, som skulle fångas med anteckningsblock

Text: • 2012-11-06 Uppdaterad 2021-09-15

Min första reportageresa för Vagabond var till Helsingfors. Föga spännande kan tyckas, men för min del kunde jag lika gärna klivit på en flodbåt i Amazonas som en Silja Line-färja. Min expedition var minutiöst planerad. Med ett stort ok av prestationskrav över axlarna klev jag ombord på det stora äventyret, som skulle fångas med anteckningsblock och en analog systemkamera. I en liten hytt under däck försökte jag sova, medan mina svenska och ryska hyttgrannar hejdlöst och högljutt konsumerade taxfreesprit. Jag var nog den enda 24-åring som åkte färjan utan att dricka en droppe.
Det var drygt 10 år sedan.
Vagabond hade jag sneglat på längre än så, allt som oftast på biblioteket i hemtrakterna utanför Göteborg. Det var någonting speciellt med reportagen som gjorde att jag kunde bli sittande med en bunt tidningar i timmar. Jag drömde mig bort.
Tidningen startades av en handfull vagabonder i en liten ouppvärmd skrubb på nio kvadrat på Hornsgatan i Stockholm. Det är idag 25 år sedan det första numret, med en rökande fransos på omslaget, nådde butikshyllorna.
Mycket har hänt sedan dess förstås. Tidningen har bytt ägare, per­sonal och utseende. Vi har vuxit på bredden, höjden och antal läsare.
Själen finns dock kvar.
Det är den som gör att jag än idag fastnar med näsan i tidningen och för en stund försvinner från allt runt omkring mig. Så fort mina kollegers och våra frilansares fantastiska texter och foton blir till tidningssidor med art directorns formsäkra hand börjar mina resedrömmar. Europaweekend eller en långresa genom Nepal, Tibet och Kina, det spelar ingen roll. Resekänslan – och reselängtan – finns där.
Vi säger ofta att vi säljer drömmar. 1987 var drömmen för en handfull journalister tidningen du nu håller i handen. Deras dröm blev verklighet. Det är också vår strävan gentemot er läsare – att era drömmar ska bli verklighet. Genom att inspirera, tipsa, guida, upptäcka och granska ska du en dag kunna göra din drömresa, vare sig det är en riktigt bra tapashelg i Barcelona med närmsta vännerna eller en rundresa på egen hand i Sydamerika.
Det viktigaste för oss genom åren har förstås varit ni läsare. Ni som har hejat på och stöttat oss när det varit tuffa tider och ni som buat ner oss när vi gjort bort oss. Utan er skulle Sveriges största resemagasin aldrig letat sig fram ur den där lilla skrubben.

Tummen upp: ny Alaskarutt

Icelandair öppnar i vår en ny direktlinje från Reykjavik till Anchorage i Alaska. Rutten lär förkorta resan rejält för resenärer från Sverige. Perfekt för oss som när drömmar om att besöka den stora vildmarken.

Tummen ner: alltför passionerade guider

Det är kul med passionerade guider, ni vet de som verkligen älskar att dela med sig av sin stad. Tyvärr så är många av guiderna ofta lite för passionerade. Efter tre–fyra timmars oavbrutet snack är man oftast rätt mör.

Tre reportageresor jag minns lite extra från åren som gått[/h2]

Orm i båten i Malaysia

Under en kanotfärd skulle Jan, vår medarbetare och ormfantast, visa att trädlevande ormar aldrig tappar greppet när de hugger. När vi hittade en pyton skickade han upp en handske på en pinne. Ormen högg. Och landade sekunden senare mitt i kanoten.

Skjuten i Colombia

Under en resa i Colombia intervjuade jag världens enda skräddare av skottsäkra jackor och kostymer. Under intervjun frågar han om jag vill prova funktionaliteten. Jag hinner inte reflektera över frågan innan jag står med en revolver mot magen. Jackan fungerade.

Attackerad av bergsgorilla

2007 reste jag till Rwanda för att besöka bergsgorillorna. När jag och guiden får syn på dem händer det oväntade: en av hanarna rusar rakt mot mig. Han slår mig en gång hårt i ryggen för att sedan försvinna
in i regnskogen igen. Adrenalin!


Text: • 2012-11-06
Krönika

Nyhetsbrev

Missa inte våra bästa tips och guider!

Scroll to Top