Startsida / Redaktionellt / Nyheter / Anders surfade för 47 000

Anders surfade för 47 000

9 september 2009 kl 09:26
Anders Albertsson från Vaxholm surfade för  47 783 kronor i Turkiet. Han hade inte förstått att den fasta månadsavgiften bara gällde inom Sverige. Han är inte ensam.
 
Text Malin Lundgren  illustration Thomas Molén
 
För ett par somrar sedan tog Anders Albertsson med sig sin bärbara dator med mobilt bredband till Turkiet. Egentligen hade han bara tänkt använda datorns ordbehandlingsprogram men märkte att det var lika enkelt att koppla upp sig i Turkiet som hemma. Lyckligt ovetandes om att Telia-abonnemanget bara hade fast månadsbelopp inom Sverige och inte utomlands använde han internet under semestern.
Väl hemma möttes han av en räkning på 47 783 kronor.
 
Illustration Thomas Molen
 
– Det är klart att man har ansvar för att sätta sig in i det som gäller, men det är omöjligt att sätta sig in i allt. Som privatperson läser man inte alltid det finstilta längst ner på sidan, säger Anders Albertsson.

Han anmälde Telia till Allmänna reklamationsnämnden och yrkade på att han inte hade informerats om att debiter-ingen skulle vara annorlunda i utlandet. En oenig nämnd beslutade tidigare i år att pengarna ska betalas tillbaka.

– Jag lärde mig en läxa och har inte haft datorn med mig utomlands igen. Man måste kunna göra valet med öppna ögon, säger han.

Anders Albertsson är inte den enda som råkat ut för en chockräkning. Medierna har rapporterat om flera fall. Zahra Löngren använde sitt mobila bredband i Marocko och fick en räkning på 147 464 kronor. En summa som Telenor sedan sänkte till 32 000 kronor.

En konsument bosatt i Västsverige fick en räkning på 55 000 kronor efter att hans modem kopplat upp sig mot en norsk mast. Mannen trodde att han som vanligt surfade mot en fast avgift men debiterades istället per nedladdad megabyte av den norska operatören. En situation som Konsumenternas tele- och internetbyrå (ktib) känner igen.

– Man bör kontrollera med sin operatör vilka eventuella automatiska spärrar som erbjuds och vilka egna inställningar som kan gå att göra för att förhindra att en sådan situation vid landsgränser uppstår, säger Andreas Evestedt, informationsansvarig på ktib, och tillägger:

– Det är viktigt att känna till hur stora kostnaderna kan bli och att det är du som är ansvarig för användningen av ditt abonnemang.

Teleoperatörerna anser att informationen om de höga taxorna utomlands har varit tillräcklig.

– Men informationen kan alltid bli bättre. När vi får in synpunkter så sätter de ofta fingret på vad som behöver förbättras, då gäller det att göra en rimlig och bra avvägning, säger Jan Sjöberg, presschef på Telia.
 

Pristak ska förhindra chockräkningar

Att surfa på datorn utomlands med svenskt mobilt bredband kan bli dyrt. EU har nu enats om ett pristak i medlemsländerna, men utanför Europa är priserna ännu skyhöga.
 
Fem- och sexsiffriga interneträkningar har fått eu att agera. Bredbandskunder som har fast pris för mobilt surfande i Sverige har blivit chockade när de fått räkningen efter att ha gått ut på internet utomlands.

2007 blev det billigare att sms:a och ringa på mobilen inom eu. Nu har alltså mobilt surfande lagts till samma eu-förordning. Den första juli sattes ett pristak på en euro per nedladdad megabyte för att surfa mobilt inom unionen.
 
De nya eu-reglerna gäller för allt mobilt surfande, det vill säga både internetsurfande på mobiltelefonen och på medhavd dator med mobilt bredband.

Tidigare kostade det i genomsnitt 1,68 euro (motsvarande cirka 17,50 kronor) per megabyte att surfa med ett svenskt mobilt bredband i Europa men priserna varierade kraftigt mellan olika länder och operatörer. På Irland betalade man 6,82 euro per megabyte och i Grekland 5,30 euro.
 
Det nya pristaket på en euro per nedladdad megabyte är det pris som operatörerna får ta betalt av varandra när en kund är utomlands och lånar en annan operatörs nät. I genomsnitt beräknas konsumenterna spara upp till 60 procent jämfört med tidigare när de använder mobilen i utlandet.

Men genom att bara titta på förstasidan på några populära internetsidor blir det trots det nya pristaket snabbt väldigt dyrt. Att till exempel gå in på startsidan för Aftonbladet.se kräver att mellan två och fyra megabyte laddas ned, vilket alltså kan kosta upp till 42 kronor. Klickar du dig vidare in på en artikel stiger priset.

Nästa år ska taket för datatrafik ha sänkts ytterligare till 0,80 euro för att sedan ha halverats till 0,50 euro år 2011.

– Det är fortfarande en dyr lösning jämfört med att använda internet mobilt i Sverige. Dessutom är det viktigt att komma ihåg att de nya priserna bara gäller inom eu.

Så vårt råd att inte använda mobilt bredband utomlands kvarstår, säger Andreas Evestedt, informationsansvarig på Konsumenternas tele- och internetbyrå.

För att förhindra chockräkningar kan konsumenterna också välja att aktivera en avstängningsfunktion. Denna träder in när räkningen uppgår till 50 euro (motsvarande cirka 520 kronor). Kravet på att operatörerna måste erbjuda denna spärr införs i mars 2010.
 

Så undviker du chockräkningar

  • Använd överhuvudtaget inte mobilt bredband utomlands.
  • Besök istället internetkaféer eller köp ett lokalt kontantkort att surfa på. Det sistnämnda förutsätter att din produkt inte är låst till din svenska operatör.
  • Vill du ändå använda ditt bredband i utlandet, kolla med din operatör så att du vet exakt vilka priser som gäller.
  • Var extra uppmärksam på vilket nät du kopplas upp mot om du befinner dig nära en landsgräns.
  • Ta reda på om din operatör har en automatisk spärr mot användning i utlandet. Inte aktiverad? Aktivera den.
  • Tänk på att det nya pristaket bara gäller inom EU.
Kommentarer
 //  10.01.25
En annan grundläggande självklarhet är ju att helt enkelt stänga av bildvisningen, både i datorn och i mobilen. Inaktivera Flash dessutom är inte fel. Så slipper man den mesta reklamen och massa MB-kostnader, och man väljer att se bara det man vill se. Basic simple stuff sedan 20 år.
 //  09.09.22
Visst fasicken är det för djäkligt att det kostar så mycket och att det kopplar upp sig med automatik men även om vi lever i dagens överbeskyddade samhälle så måste man någonstans ändå sätta gränsen och kunna ta ansvar för sina egna handlingar. Vi har trots allt informationsplikt och kan inte räkna med att få allt serverat. Vi vill inte betala något men ha så mycket som möjligt, ja då får faktiskt lite ansvar följa med också. Vad är det som säger att en räkning på 50000 kr kan skrivas av men inte en på 3000 kr!? Råkade själv ut för en Telenor räkning på ett antal tusen bara för att jag tog emot lite MMS i utlandet och för info så jobbar jag INTE med något mobilföretag.
Kommentera artikeln:
Namn:
 
E-post:

Hemsida:

Kommentar: (ingen HTML)

 

Vår nätetikett
Annons 

Fler nyheter

Webbfrågan
Kan du tänka dig att betala extra för att slippa barn på flyget?


Håll koll på Vagabond

 
Facebook Bli Vagabond-fan och få dagliga tips.

 

Twitter Håll dig uppdaterad.

Gratis nyhetsbrev
Ja, jag är 16 år eller äl­dre och vill ock­så få in­for­ma­tion och er­bju­dan­den från Egmont Tid­skrifter och deras sam­ar­bets­part­ners. Läs våra villkor.
Logga in
Annonser     Annonsera på Vagabond.se
Artiklar och guider från:
Egmont Tidskrifter | © Vagabond Media | Våra villkor | Sitemap