För många är Kenya sinnebilden av Afrika. Det är ett av föregångsländerna när det gäller safariturism, och lockar varje år besökare från stora delar av världen till sin mest kända attraktion: naturreservatet Masai Mara. I augusti sker den stora migrationen av djur från Serengeti i Tanzania, in i Masai Mara. Det är en mäktig syn när tusentals gnuer, zebror och giraffer rör sig över vidderna, följda av lejon, geparder och hyenor.
Men Kenya är mer än savann och vilda djur. I öster finns en lång kust mot Indiska Oceanen. På den södra delen av kustremsan finns landets näst största stad, Mombasa, lite längre norrut strandorten Malindi och ännu längre norrut, ön Lamu, där den mångtusenåriga swahilikulturen lever vidare i arkitektur, mat och traditioner, som bland annat visas under Lamu Cultural Festival varje år i november.
Afrikas näst högsta topp, Mount Kenya, som mäter 5 199 meter över havet, ligger strax nordost om Nairobi och är en utmaning att bestiga.
Huvudstaden Nairobi har tre miljoner invånare med blandad bakgrund. Här finns många immigranter från tidigare brittiska kolonier, bland annat Indien, Somalia och Sudan. Detta märks tydligen på alla kyrkor, moskéer och tempel i staden.
Det finns också ett fyrtiotal folkgrupper i landet som alla definierar sig som distinkta stammar. I Kenya är etnisk identitet en nyckelfaktor i politik och samhällsliv.
Efter valet 2007, då den vinnande kikuyuledaren Kibaki anklagades för valfusk, bröt omfattande kravaller ut i landet, framförallt mellan kikuyufolket och luofolket. Omkring 1 500 människor dödades och 600 000 blev hemlösa.
Efter kravallerna har Kenya rest sig och lockar åter turister till sina besöksmål.
Den mest kända stammen i Kenya är massajerna, som utgör cirka en procent av befolkningen. Massajerna lever i de populära safariområdena i södra och centrala Kenya (och i norra Tanzania), och många safariresenärer kommer i kontakt med dem på lodger och vid massajbybesök.