Snabbfakta Moçambique
Huvudstad: Maputo.
Yta: 799 380 km².
Statsskick: republik, enhetsstat.
Religion: inhemska religioner 50 %, kristna 30 % och muslimer 20 %.
Antal invånare: 22 900 000 (2009).
Valuta: metical (plural: meticais), 100 MTn = ca 20 SEK.
Tidsskillnad: vintertid + 1h, sommartid ingen skillnad.
Landsnummer: +258.
Språk: officiellt språk är portugisiska, samt ett 20-tal inhemska språk.
Ambassad: Sturegatan 46, Stockholm, www.embassymozambique.se/us.
Svensk ambassad: Embaixada da Suécia,
Avenida Julius Nyerere, Maputo, tel: +258-21-48 03 00
, www.swedenabroad.com.
Turistinformation: www.visitmozambique.net.
Moçambique är paradisstränder och blå himmel. Vajande palmer och fiskare som drar upp sina nät. Men också storstadspuls, kultur och historia. Influenser från Europa och Asien, men samtidigt så mycket Afrika.
Landet var en portugisisk koloni i nästan 500 år och det märks på språket, maten och arkitekturen. Under kolonialtiden var Moçambique ett populärt resmål för välbärgade européer, men med Portugals utträde och det följande inbördeskriget försvann turismen. Krig och fattigdom gjorde att Moçambique hamnade utanför listan över populära turistdestinationer men nu går utvecklingen stadigt uppåt. Sedan inbördeskrigets slut 1992 har landet kvickt tagit sig en plats bland Afrikas uppkomlingar.
Hit kommer du för att göra så mycket som möjligt – dyk, fiska, åk på safari, spana in sevärdheter eller dansa dig svettig på en nattklubb i Maputo. Eller för att bara göra så lite som möjligt – slappa på en sandstrand med palmbladen vajande över huvudet.
Moçambique har en unik kombination av bush och kust och klimatet välkomnar alla som gillar värme. Sol, blå himmel och temperaturer mellan 24 och 27 grader är standard längs kusten. Under regnsäsongen (december-april) ökar temperaturen till 30 grader i vissa områden och allting blir hett och klibbigt. Då är delar av landet också lätt invaderat av semestrande sydafrikaner, särskilt omkring jul och nyår. Bästa tiden att besöka landet är mellan maj och november, som är den aningen svalare och lugnare säsongen.
Huvudstaden Maputo, med dryga miljonen invånare, är helt klart värd ett besök. Om inte ett stort utbud av affärer och marknader lockar finns det gott om parker, museer och historiska byggnader. De större gatorna, avenidas, är uppkallade efter herrar som Ho Chi Min, Lenin, Julius Nyerere, Mao Tse Tung och Olof Palme. Ledaren vid tiden då landet blev självständigt, Eduardo Mondlane, har förstås fått en egen gata. Hamnen är Maputos huvudpunkt och staden är känd för sitt svängiga nattliv.
Moçambique har inte kunnat profilera sig inom safariresor lika mycket som de flesta andra länder i östra och södra Afrika eftersom merparten av alla vilda djur strök med under inbördeskriget. Men efter en rad lyckade naturvårds- och inplanteringsprojekt och samarbeten med nationalparker i grannländerna finns nu goda möjligheter till safari även i Moçambique. Om du är ute efter en äldre och mer etablerad safarikultur kan en resa till Moçambique med fördel kombineras med ett besök i Krugerparken i Sydafrika. Men med lång historia kommer också exploatering – Moçambique är ett av få relativt oexploaterade länder där du i stort sett har nationalparken helt för dig själv, till skillnad från Krugerparken.
Indiska oceanen och Moçambiques övärld erbjuder dykning och snorkling i världsklass. Till skillnad från exempelvis Kenya, vars korallrev är ganska hårt åtgångna, är Moçambiques undervattensvärld välbevarad och det är ingen trängsel vid reven. Ett stort utbud av både större och mindre fiskarter och förstås massor av spännande koraller väntar den som ger sig ner på djupet. Det finns också goda chanser att se till exempel sköldpaddor, bläckfisk, hajar, delfiner, djävulsrockor, valhaj och – med en hel del tur – den utrotningshotade dugongen (sjöko).
Såvida du inte är medborgare i något av grannländerna behöver du visum för att besöka landet. Vad gäller språket kommer du långt med turistengelska och kanske en portugisisk ordbok i bakfickan. Prisläget i landet är generellt ganska högt.
Det går inte att komma ifrån att Moçambique är ett av Afrikas fattigaste länder. Det ska dock inte hindra dig från att resa hit, men fundera gärna en extra gång över vilken inverkan din vistelse har på lokalbefolkningen och res med respekt och förnuft.
Om du aldrig har rest i Afrika tidigare har Moçambique det mesta av vad du kan tänkas vilja uppleva. Storstad. Stränder. Safariturer. En medryckande, pulserande, men samtidigt tillbakalutad blandning av olika kulturer: afrikanskt, portugisiskt och arabiskt. En intressant och tankeväckande historisk bakgrund. Och även om du redan har många afrikanska stämplar i passet kommer du nog att finna en alldeles särskild charm i Moçambique.
Historia
Moçambique var en portugisisk koloni i nästan 500 år. Från att portugiserna nådde kusten på 1500-talet skedde en ständig kamp om guld och andra resurser mellan dem och de olika kungarikena inåt kontinenten. Det var först tidigt 1900-tal som portugiserna fick makten även över det moçambikiska inlandet. Under delar av 1900-talet uppmanades portugiser att utvandra till Moçambique och man beräknar att omkring 350 000 personer med portugisiskt påbrå har bott i landet. Det fanns inga raslagar som i Sydafrika och dåvarande Sydrhodesia, men de vita och en liten grupp svarta gynnades.
När portugiserna började ge efter och bland annat avskaffade lagen om tvångsarbete var kampen för frihet redan i full gång. Frelimo, Fronten för Moçambiques befrielse, bildades 1962, ledd av Eduardo Mondlane. När militärdiktaturen i Portugal störtades 1974 upphörde portugisernas motstånd i Moçambique genast. De lämnade bokstavligen landet mer eller mindre från en dag till en annan, men först efter att ha saboterat fordon och byggnader och hällt cement i brunnar och avloppsrör.
1975 blev Moçambique självständigt, men Frelimo tog över ett land i spillror. Infrastrukturen var rejält eftersatt och det fanns färre än 100 utbildade läkare och 5 ingenjörer i hela landet. I den nu socialistiska enpartistaten satsade man på utbildning och hälsovård.
Inbördeskriget inleddes 1977 av att grannländerna Sydafrika och dåvarande Rhodesia ville bekämpa den nya moçambikiska regeringen. Motståndsrörelsen Renamo bildades och stöddes av grannländerna, och av USA under en period. Upp till en miljon människor dog av våld eller hunger under de kommande 15 åren. Stora delar av landet lades i ruiner och de tusentals människorna med amputerade lemmar är ledsamma minnesbilder från kriget.
1992 slöt Frelimo och Renamo fred, två år efter att flerpartisystemet introducerats. Renamo ombildades till ett politiskt parti och de två miljoner människor som tvingats fly under inbördeskriget kunde återvända hem. Frelimo vann valet 1994 och har vunnit alla val sedan dess. Presidenten idag heter Joaquím Chissano.
Ta sig dit
Flygbolagen som flyger till Maputo är lätträknade, de största är South African Airways, TAP och LAM. Men det fungerar också bra att istället flyga till Johannesburg, Sydafrika, dit de allra flesta större bolag flyger, och därifrån flyga eller resa in i Moçambique landvägen. Tänk bara på att ha visum klart i förväg om du väljer landvägen, det kan ta lång tid vid gränsen och det händer att bussar inte väntar hur länge som helst.
Bussar går dagligen från Johannesburg till Maputo via gränsstationen Komatipoort/Ressano Garcia, här är några bussföretag:
Greyhound, Sydafrika, +27-11-276 85 00, www.greyhound.co.za.
Panthera Azul, Sydafrika, +27-11-618 88 11/3, www.pantherazul.co.za.
Translux, Sydafrika, +27-11-774 33 33, www.translux.co.za.
Det finns också mindre flygbolag som flyger mellan Johannesburg och Maputo eller exempelvis Vilanculos. Federal Air, +27-11-395-90 00, www.fedair.com, är ett av dem. De förbinder Johannesburg med Vilanculos och har även flighter därifrån ut till Bazaruto-öarna.
Ta sig runt
Machibombos, bussarna, är det bästa alternativet för att ta sig fram längs större vägar. Annars finns också chapas, minibussarna, men de är ofta överfulla och i dåligt skick.
De största bussföretagen är Transportes Oliveiras i södra delen av landet och Grupo Mecula i norra delen. När ett expressalternativ erbjuds kan det vara värt de extra pengarna eftersom det oftast går lite snabbare och är lite bekvämare.
Alla bussar avgår tidig morgon (mellan kl 03 och 06) och brukar hålla sig ganska väl till tidtabellen.
Lokaltrafiken och taxiindustrin i Maputo är på uppgång men är inte välutvecklade. Det finns två större bussterminaler, en i Baixa (”downtown”) och en i stadsdelen Museu. Där kan du hitta några större bussar, men lokaltrafiken består i huvudsak av de mindre chapas. Taxi är ett bra alternativ, men det finns fortfarande ganska få bilar så du kan inte vinka in en bil från gatan utan måste ha kontaktuppgifter till en taxiförare. Fråga runt eller leta vid hotellen, du vet att det är en taxiregistrerad bil om den har gulmålat tak. Kom överens om priset innan färden börjar, priserna ligger relativt högt jämfört med landets ekonomiska situation. Ofta kan du få visitkort från föraren och kan lätt ringa samma person igen när du behöver en taxi nästa gång.
För att själv kunna köra bil eller motorcykel i landet behöver du följande: ett sydafrikanskt eller internationellt körkort, ditt eget körkort, fordonets registreringsbevis, ett tillfälligt importtillstånd (finns vid de flesta gränsstationer) och en ansvarsförsäkring. På huvudvägarna i södra delen av landet fungerar det bra med en vanlig tvåhjulsdriven bil, men i resterande landet behöver du i regel fyrhjulsdrift.
Om du vill ta dig fågelvägen till olika platser i landet så flyger LAM (www.flylam.co.za) mellan Maputo och Inhambane, Vilanculos, Beira, Chimoio, Quelimane, Tete, Nampula och Pemba.
Valuta
1 Metical (MTn) = 100 centavos
Boende
En sajt där du kan hitta gott om boendealternativ och även kan boka boende är www.mozambique.co.za.
Maputo erbjuder boende av alla sorter, från magnifika historiska hotell till enklare vandrarhem. I Vilanculos, som är landets främsta turistdestination, kan du välja att bo backpacker-style, på vandrarhem eller lyxiga lodger. Detsamma gäller för de flesta av de mindre orterna med någorlunda etablerad turism.
Restauranger
Utbudet av matställen i Maputo är som i vilken storstad som helst, med fokus på fisk och skaldjur. Många restaurangkedjor är desamma som i Sydafrika. Överlag är utbudet varierat över hela landet, från gourmetmat på lodgerna till traditionella rätter på enklare restauranger. Det muslimska inflytandet i vissa områden gör att somliga restauranger inte serverar alkohol. Att röka inomhus på restauranger och barer förbjöds i hela landet 2007 men efterlevs inte på särskilt många ställen.
Nattliv och nöjen
Maputo må vara en tillbakalutad stad där man gärna sitter stilla i skuggan – men det är dagtid det. Nattetid är staden känd för sitt sprudlande uteliv. Det finns klubbar för alla musikstilar, västerländskinspirerat och afrikanskt om vartannat, såväl som pubar, caféer och barer. Vare sig du vill lyssna på inhemsk musik, jazz eller dansa natten lång lär du hitta det rätta stället i centrala Maputo.
I övriga landet finns oftast gott om alternativ för nattligt partajande, det är bara storstadspulsen som saknas. Många restauranger och lodger har egna barer eller uteställen där musiken spelar ända in på småtimmarna.
Sevärdheter
I Gorongosa nationalpark i centrala delen av landet kan du bo på Chitengo Safari Camp och spana lejon, elefanter och andra vilda djur i ett unikt habitat. Sedan 2009 finns också Explore Gorongosa, ett mindre safariföretag där du bor i en tältcamp och upplever naturen till fots med en kunnig guide, www.gorongosa.net respektive www.exploregorongosa.com.
Tofo är ett litet kustsamhälle i södra delen av landet som är populärt bland backpackers. Två fina stränder, dykning i världsklass och känt för möjligheten att snorkla med valhajar.
Bazaruto-arkipelagen är fyra öar som nås från Vilanculos eller Inhassoro med båt eller flyg. Bazaruto, Benguerra, Magaruque och Santa Carolina är namnen på öarna som tillsammans bildar en nationalpark. Här har man har riktat in sig på de mer välbeställda turisterna och det finns flera påkostade lodger. För budgetresenären finns dagsturer till öarna som alternativ och vilken kategori du än tillhör så är de definitivt värda ett besök. Bazarutos södra udde har en hög sanddyn – trotsa solen och promenera dit upp för utsikten. Ta en tur till häst över Benguerras heta sand. Öarna har vita sandstränder och möjligheter till snorkling från land och dykning längre ut. Utöver den lilla mängden bebyggelse på öarna är lugnet totalt då det inte finns några vägar, affärer eller turistattraktioner.
Vilanculos är Moçambiques främsta turistdestination, populär både bland rika resenärer, ryggsäcksturister och familjer. Den är känd för bra dykning och djuphavsfiske. Staden ligger ungefär 700 km norr om Maputo och är genomfartsort till Bazaruto-öarna. Även sydafrikanerna har fastnat för stan, framför allt runt jul och nyår vimlar det av deras stadsjeepar. Resten av året är det betydligt lugnare. Ägna dig åt vattensporter, besök den lokala marknaden eller ta en kall öl på någon av de fräscha lodgerna. Eller varför inte lokalbornas givna tillhåll – The Smugglers, vandrarhem och sportbar med swimmingpool, biljard och volleybollplan.
I Montes Chimanimani, skogarna i det centrala inlandet, är kontrasten till kusten stor. Höglänt terräng med dimhöljda kullar som böljar ända till horisonten. Stora delar av skogarna är skyddade för ett naturvårdsprojekt som går över landsgränserna.
Ilha de Moçambique, ön nära kusten i Nampula-provinsen, går att nå från fastlandet med en tre kilometer lång bro. Ön var en viktig arabisk handelspunkt och båtbyggarplats långt innan Vasco da Gama dök upp 1498. Portugiserna byggde den befästa staden som blev huvudstad i kolonin Portugisiska Östafrika. Idag finns den med på Unesco:s världsarvslista. Res tillbaka i tiden på kullerstensgatorna kantade av koloniala byggnader från 1500-talet.
Quirimba-arkipelagen har många likheter med Bazaruto-arkipelagen, men består av betydligt fler öar – 27 stycken. Här finns mer bebyggelse och historia, men också de paradislika stränderna.
Barragem de Cahora Bassa är världens femte största damm, omgärdad av en magnifik panoramautsikt. I sjön med samma namn, som är den näst största konstgjorda sjön i Afrika, kan man fiska.
Ponta d’Ouro längst i söder är känt för sin fantastiska dykning. Nås dock lättare från Sydafrika än från Maputo.
Järnhuset, eller Casa do Ferro, i Maputo ritades av den franske arkitekten Gustave Eiffel, men han besökte själv aldrig Moçambique. Det spektakulära huset är värt en titt, men kanske skulle någon ha påpekat för Eiffel att ett hus med plåttak och plåtväggar inte är det lämpligaste i det moçambikiska klimatet. Ingen har bott i huset sedan det uppfördes 1892.
Om du någonsin undrat hur elefantfoster ser ut och utvecklas under dräktigheten är det Naturhistoriska museet i Maputo du ska bege dig till. Den vackert restaurerade koloniala byggnaden hyser också en rejäl samling hajar, unika dugonger och ett levande fossil.
Vad sägs om att lämna storstaden för ett tag och låta blicken vila på strövande elefanthjordar och mängder av flamingo i vacker natur? Maputo Elephant Reserve ligger 79 km söder om Maputo, på vägen mot Ponta d’Ouro med färjan mot Catembe, eller 112 km bilvägen via Boane-vägen.
Shopping
Bankkontor är öppna mellan klockan 08 och 15 måndagar till fredagar. Uttagsautomater fungerar i regel dygnet runt. Vid strömavbrott kan det vara svårt att ta ut pengar efter kontorens stängning. Ta inte ut för stora summor pengar åt gången med tanke på stöldrisken, men om du behöver mycket pengar till en utflykt eller liknande – vänta inte till kvällen innan eller samma morgon med att ta ut pengar utan planera lite i förväg.
Som i många andra länder med försäljning av hantverk och souvenirer till turister kan du även här räkna med att försäljare ger dig ett högt utropspris som du sedan kan försöka pruta ner. Hantverk finns det gott om. På alla ställen där turister kan tänkas passera finns försäljare längs vägen, på stranden, bredvid restauranger eller i skuggan av ett träd. Tyger, vackra (och väldoftande) träföremål, masker, konst, smycken – för att nämna något.
Om du brukar beställa rom & cola i baren är den lokalt producerade romen Tipo Tinto, med en touch av vanilj, ett måste att testa. Romen är prisvärd och mycket populär, somliga drar sig inte för att kalla den världens bästa mörka rom och tycker att den mycket väl kan mäta sig med mer välkända märken.
I övrigt är shoppingutbudet inte särskilt stort i Moçambique. Visst kan du hitta både det ena och det andra i märkesväg i Maputo men det är inte därför man åker hit. Om du gör ett stopp i Sydafrika kommer du att märka att utbudet går att jämföra med vårt eget men att priserna är låga med svenska mått mätt, så vill du shoppa kanske en tur även till grannlandet kan vara aktuellt.
Säkerhet
Moçambique är generellt ganska säkert men vanlig vaksamhet och sunt förnuft gäller förstås. De vanligaste riskerna är stöld och rån så när du vistas på marknader eller i folksamlingar, bär värdesaker inpå kroppen och undvik att bära väskor eller ha fickor öppna.
Ett minne från kriget är landminorna, som Moçambique hade problem med i många år innan man startade röjningsprojekt. Större delen av landet har röjts men fortfarande händer det att oupptäckta minor detonerar, så håll dig till kända områden och undvik att vandra omkring utanför stigar och vägar.
Det är inte ovanligt att stöta på underbetalda anställda som gärna tar lite pengar vid sidan av. Gör en papperskopia på ditt pass och bär med dig. Om polisen stoppar dig, behåll lugnet och artigheten men lämna inte ifrån dig några dokument, be istället om att få åka med poliserna till närmsta polisstation.
I kustsamhällena är stranden inte bara en plats för turisternas rekreation utan också fiskarnas arbetsplats och en transportled för lokalinvånarna. Visa gärna respekt mot den lokala kulturen och bär badkläder. Var också uppmärksam på var du lämnar ifrån dig kläder, skor och handduk medan du tar ett dopp i havet – regeln om att ”det man hittar, det får man” gäller ofta på stränderna.
Mat
Du har kommit helt rätt om du gillar fisk och skaldjur. Visst märks det i den moçambikiska matkulturen att landet har 250 mil kustremsa vid Indiska oceanen: fisk (peixe) av alla de slag, räkor (camarão), hummer (lagosta), krabbor (caranguejos), musslor (amêijoas), bläckfisk (lula)…
Om du inte vill äta av havets läckerheter är grillad kyckling med pommes frites (frango com batatas fritas), mycket vanligt på menyerna. Det går även att få stek, pizza, grytor och många andra rätter.
Färsk frukt finns det gott om, lite varierande beroende på säsong. När det är högsäsong regnar det bokstavligen mango från träden. Och har du någon gång provat att skala en ananas och hålla den i stjälken uppochner och äta den som en jättelik godisklubba?
Stränder
De paradislika vita sandstränderna är Moçambiques signum. I stort sett längs hela kusten finns långa, lockande sandstränder. Många av de mest kända är nämnda i texten ovan, det är heller inte omöjligt att du hittar dig en egen strand utan varken människor eller hus i sikte. Stränderna är mycket barnvänliga men på vissa ställen, som vid reven utanför öarna, finns det undervattensströmmar som kan vara starka emellanåt. I perioder förekommer också små brännmaneter i vattnet, vilket man lätt skyddar sig emot med en långärmad tröja – som också skyddar mot solen. Gemensamt för badställena är att tidvattnet ibland får avgöra om det blir ett dopp eller ej och att temperaturerna varierar något men under sommarsäsongen kan vattentemperaturen ligga på omkring 27-30 grader.