Läs mer
Kombattanterna
Ulf Hannerz, 67 år, professor emeritus i socialantropologi vid Stockholms universitet. Började läsa socialantropologi efter en resa i Västafrika. Doktorerade med avhandlingen Soulside om kulturen i ett svart ghetto i Washington DC. Han har bland annat studerat utrikeskorrespondenternas liv.
Rebecka Lettevall, 47 år, är idéhistoriker på Södertörns högskola och intendent på Nobelmuseet. Hon disputerade på en avhandling om Immanuel Kants den eviga freden. Hennes forskning handlar mest om begreppen fred och kosmopolitism.
Rickard Swarz, 63 år, är korrespondent för Svenska Dagbladet i östra Europa sedan 1972. Bor i Wien sedan 1976. Har skrivit flera reportageböcker, bland annat Room service (1996), Ett hus i Istrien (1999) och Hos oss i Sovinjak (2001).
Professorn och utrikeskorren diskuterade gränslöshet och kosmopolitism på den just avslutade Bok- och biblioteksmässan i Göteborg.
Med i panelen fanns också Rebecka Lettevall, forskningsledare i idé- och lärdomshistoria på Södertörns högskola. Hon menade att schablonbilden av en kosmopolit är ”en stroppig 1700-talsman som gör en global bildningsresa”.
Men idag ser kosmopoliten annorlunda ut. Hon har resväska eller ryggsäck, tar planet till Bangkok och festar på Ko Phangan. Hon har samma privilegium som 1700-talsstroppen att resa iväg och komma tillbaka, men hon ser lättsammare på resan och har förmodligen mindre uppskruvade förväntningar vad den ska leda till.
Att vara kosmopolitisk har helt enkelt gått från att vara en elitgrej till att bli folkligt.
Frågan är om ryggsäcksturisten som reser Sydostasien runt, vandrar i Anderna och hänger på sena barer i Barcelona bidrar till ett mer tolerant samhälle där nationsgränser och etnicitet inte sätter gränser för empati och solidaritet.
Kort sagt: Har resandet gjort oss till bättre människor?
– Jag ser kosmopolitens två ansikten, säger professorn i socialantropologi Ulf Hannerz, känd för att redan som 14-åring ha tävlat i Kvitt eller dubbelt i tv:s barndom.
– Dels ser jag den glada smiley-gubben, som är intresserad av det mångkulturella, en sorglös typ som suger i sig hela världens kultur med stor lust. Dels den ledsna smiley-gubben, som är världsmedborgaren som känner ansvar för allt elände i världen.
Världsmedborgarflaggan.
Oavsett vilken av de två smiley-gubbarna man själv är tror Ulf Hannerz att det ökade resandet och globaliseringen gjort ”världen tätare”.
– Tack vare alla resor så står vi i kontakt med resten av världen på ett sätt som vi aldrig gjort tidigare i historien. Förhoppningsvis kan detta leda till en känsla av att hela mänskligheten är vårt ansvar.
2005 antog FN en ny resolution som bygger på principen om ”skyldighet att skydda”. Det vill säga: om ett land inte kan skydda sin egen befolkning (som i sudanesiska regionen Darfur och i dagarna i Guinea) så har världssamfundet (FN, EU, internationella brottsmålsdomstolar etc) en skyldighet att gripa in.
Rebecka Lettevall, som skrivet en doktorsavhandling om Immanuel Kant, pekade på den nya globala humanismens rötter hos just Kant.
– Kant förordade att världens republiker ska ingå i en federation. Han pratade sig också varm för kosmopolitisk rätt, som innebär att kränkning av en människa ska uppfattas som en kränkning av hela mänskligheten. Han var alltså för en global spridning av lagar och regler för mänskliga rättigheter över nationsgränser, sa Rebecka Lettevall.
Ulf Hannerz och Rickard Swartz var inte överens om vad mängden kringflackande västerländska ryggsäcksresenärer och turister inneburit för synen på världen.
– Jag tror att allt fler människor känner sig hemma i världen. Det handlar om universitetsungdomar som läser utomlands något år och alla resenärer som med lätthet åker till andra sidan jorden. Vi har blivit lite bättre människor av resandet, sa Ulf Hannerz.
Swartz kontrade:
– Jag tror inte att dagens resenärer upplever något av värde. Och det blir inte en bättre värld av resandet. Turisterna har ingen vilja att ta till sig världen på allvar, sa han.
Rebecka Lettevall var mer inne på Hannerz optimistiska linje.
– Jag tror att ett kosmopolitiskt ideal kan vara och är en ledstjärna för en fredligare värld. På så sätt har resandet bidragit till något gott.
Vagabond-universitetet
Immanuel Kant
Tysk professor och filosof samt grundare av den kritiska filosofin. Levde 1724–1804 i Königsberg (nuvarande Kaliningrad). Han skrev banbrytande verk inom områdena etik och kunskapsteori.
Kosmopolitism
Kosmopolit används i ett politiskt sammanhang för att beteckna den fosterlandslöse, ibland med nedsättande eller klandrande betydelse. Kosmopoliten är "världsmedborgaren", alltså en människa som med sitt intresse omfattar inte bara sitt fädernesland, utan alla jordens folk, en person som vistas än i det ena, än i det andra landet, eller som har lätt för att tillägna sig skilda folks sedvänjor. Kosmopolitismen hävdades mera eftertryckligt först av stoikerna, och under upplysningen på 1700-talet ställdes den åter i förgrunden.
Skyldighet att skydda
Ur slutdeklarationen från FN-toppmötet 2005: ”Världssamfundet, genom FN, har skyldighet att använda diplomatiska, humanitära och andra fredliga medel (---) för att skydda befolkningar mot folkmord, krigsförbrytelser, etnisk rensning och brott mot mänskligheten. I detta sammanhang är vi också beredda att gemensamt agera (---) i enlighet med stadgans kapitel VII (---) om de fredliga medlen visar sig otillräckliga.”
Källa: Wikipedia och Svenska FN-förbundet.