Alla vägar bär till Ströget. Man kliver av tåget på Huvudbangården och fem minuter senare står man där bland danska flaggor, wienerbröd och röda pölser. Välputsade skyltfönster och snabbmat. Affärer som hemma. Svenskan står som spön i backen, och det går lika bra med svenska kronor som danska.
Tryggt men lite trist.
Två kvarter från Rådhusplatsen händer det.
Gatan som korsar Ströget (eller Fredriksberggade som den egentligen heter) skyltar med namnet Kattesundet. Styr stegen till vänster och där öppnar sig en annan värld. Fasader går i rosa, ockragult och ljusblått. Fönster står öppna och för fantasin till jättelika adventskalendrar. Bob Marleys Exodus anas därinne. Det doftar nybryggt kaffe och rulltobak.
Och det blir bara bättre ju längre man går. Den riktigt sköna atmo-sfären andas man in då gatan får namnet Larsbjørnstræde. Tempot blir lugnare, bilar färre, cyklar fler. Här kryssar man mellan lädersmed och silversmide, mellan thaimat och japansk restaurang, begagnade cd och asiatisk design, antika lampor och silke.
Eller så sätter man sig ner på en trappa och låter skådespelet drivas av egen kraft. Ser hur människor möts, kramas och shoppar. Eller fortsätter gatan bort där den pekar mot Örstedsparken. Bara några kvarter från Ströget, men väldigt långt hemifrån.