Vaccinationer – Kan man lita på läkarnas råd?

Du och en vän ska resa till Thailand, och går till olika vaccinationsmottagningar. Du blir rekommenderad att ta vaccin mot kolera och pungar ut med 500 spänn – han blir inte det. Har du blivit lurad?

Vaccinationer – Kan man lita på läkarnas råd?

Ja, det är lätt att i alla fall känna sig lurad, när man står där 500 kronor fattigare och kompisen säger att "det där verkar ju onödigt …". Och googlar man på Dukoral och Thailand finns det många berättelser på nätet om resenärer som blivit magsjuka – trots vaccin. Det finns även en och annan konspirationsteori på nätet om att vaccinationstillverkaren och vaccinationsmottagningen bara vill tjäna pengar – och säljer vaccinet helt omotiverat. Vad är egentligen sant?
Vi ställer frågan till Lars Rombo som är professor i infektionsmedicin på Karolinska Institutet.
– Visst händer det att man får olika råd av vaccinationsmottagningarna, även om man ska till samma resmål. Råd om resevaccinationer ska vara individuellt utformade, och ges personligen, säger han.
Vaccinationsprogrammet ska vara anpassat till resmålet, reslängd, typ av resa, och dessutom till resenärens tidigare vaccinationer, eventuella kroniska sjukdomar, allergier etc.
– Att man får olika råd beror också på att det finns en gråzon, säger Lars Rombo.
Många vacciner ger bara delvis skydd. När det gäller exempelvis malaria finns olika profylax, men inget är idealiskt, det finns för- och nackdelar med de olika alternativen. Dessutom har vaccinerna ofta biverkningar. Då får man ta ställning till om man tycker att det är värt att ta dem ändå.
Om man ska till exempelvis Thailand kan man också bli rekommenderad vaccin mot japansk encefalit, en sorts hjärnhinneinflammation, och mot tyfoid, som ger feber och kan smitta via mat. Men dessa vacciner rekommenderas bara om vistelsen är lång eller om man reser runt på landsbygden.
Det är alltså ofta en bedömningsfråga.

Ett vaccin som varit mycket omdiskuterat de senaste åren är Dukoral. Det ger ett 85-procentigt skydd mot kolera, en mycket smittsam tarminfektion. Vaccinet ger också ett begränsat skydd mot turistdiarré som orsakas av en sorts e coli-bakterier, som kallas LT-ETEC – en vanlig orsak till att resenärer blir dåliga i magen utomlands.
I Kanada får vaccinet Dukoral säljas även som skydd mot turistdiarré, men inte i Europa. Den europeiska vetenskapliga kommittén anser inte att skyddseffekten är över­tygande dokumenterad.

Skulle du rekommendera Dukoral vid en Thailandsresa?
– Inte till friska, svenska, vuxna resenärer som ska vistas på turistorter under en kortare resa. För dem är turistdiarré en hanterlig sjukdom och andra bakterier än e coli är vanligare. Men en del individer bör ta Dukoral även om risken att bli sjuk är mindre. Det gäller dem som kan få komplikationer av sjukdomen, säger Lars Rombo.
– Har man exempelvis en tarmsjukdom är det vettigt att ta vaccin. Likaså om man är gravid, säger Lars Rombo.
Det finns förstås mängder av olika bakterier och virus som ger magsjuka. I Turkiet drabbades ett hotell av ett större utbrott av magsjuka då flera barn fick föras till sjukhus. Där var det shigella som var orsaken. Campylobacter och salmonella är andra vanliga orsaker till magsjuka. Det är alltså fullt möjligt att bli magsjuk trots att man tagit Dukoralvaccin.


Finns det en överanvändning av Dukoral?
– Nej, så enkelt är det inte. Det säljs många doser av Dukoral i Sverige varje år. Men jag kan inte generellt sett säga att det används för mycket.
Lars Rombo säger att även om man tagit Dukoral vid en tidigare resa och klarat sig från att bli magsjuk så kanske man väljer att ta samma vaccin vid nästa resa – för säkerhets skull. För trots att vaccinet kostar en del så har man ju betalat mycket för själva resan. Och då är det ju synd att bli liggande på hotellrummet. Så resonerar många.
Dukoral är ett enkelt vaccin med mycket få bi­verkningar. Det är upp till konsumenten att bedöma – och betala.
Vacciner är läkemedel. Andra receptförskrivna läkemedel får man inte göra reklam för, men för vacciner får man det. Och eftersom lagstiftningen ser ut så, är det inte är konstigt att det finns reklam för vacciner, det är ju företagets uppgift att sälja sina produkter.
– Det är ju upp till konsumenten att själv bedöma produkten. Det är ju som att köpa en bil. Du ser reklam för olika bilar, och går sedan till ett försäljningsställe och tar råd om vilken bil som kan passa dina behov. Sedan genomför du ett köp, säger Lars Rombo.
Men jag litar mer på en läkare än en bilhandlare …
Lars Rombo skrattar.
– Ja, det är ju tur det, säger han.

Vacciner som ges på recept ska förskrivas av en doktor, enligt riktlinjer från Socialstyrelsen. Men så ser det inte ut i praktiken. För i praktiken skulle läkarna bli alldeles överbelastade med jobb om de skulle hantera alla enkla resevaccinationer, exempelvis Dukoral. Vaccinet förskrivs ofta av sjuksköterskor.
Går du till en offentligt finansierad vaccinationsmottagning tar de i regel ut en besöksavgift, men har inga marginaler på själva vaccinerna. De privata vaccinationsmottagningarna har ingen besöksavgift, de gör istället ett påslag på själva vaccinerna. Slutpriset för konsumenten blir ofta ungefär detsamma.
Lars Rombo säger att han ändå anser att det finns etik och moral hos vaccinationsmottagningarna.
– Lusten att tjäna pengar kan vara stark. Men min uppfattning är att vaccinationsmottagningarna följer de riktlinjer som finns och gör sitt bästa.

Bra på nätet om vacciner

Så gör du!

  1. Besök en vaccinationsmottagning redan sex veckor innan du ska åka. Då hinner ni lägga upp ett vaccinationsprogram ­anpassat till dig.
  2. Läs på om vaccinationerna, deras skyddseffekter och biverkningar. Du får rådgivning – men det är ditt beslut.
  3. Ta med ditt gula vaccinationskort, både till ­vaccinationscentralen och på resan. Ett nationellt vaccinationsregister för Sverige är under uppbyggnad, men än så länge är det gula kortet som gäller för vuxna som reser utomlands.

 

Mer om några av de sjukdomar som nämns i texten:


Malaria

Malaria orsakas av en parasit som överförs till människan genom stick av myggor. Sjukdomen drabbar flera hundra miljoner människor varje år. Knappt en miljon dör, och de flesta av dem är barn i Afrika. Ungefär 100 fall rapporteras varje år i Sverige. De flesta har smittats i Afrika.
Den allvarliga formen av malaria ger svårare symtom och obehandlad infektion kan leda till medvetslöshet och död. De andra malariatyperna ger lindrigare symtom med återkommande "varannandags-" eller "tredagarsfrossa". Det är ovanligt att man märker symtomen under den tid man tar profylax.
Lariam (meflokin), Malarone och Doxyferm är de vanligaste profylaxläkemedlen. Illamående, huvudvärk och yrsel är några vanliga biverkningar. Profylaxet klorokinfosfat användes tidigare i stor utsträckning men har blivit alltmer verkningslöst på grund av resistens hos parasiten. Intensiv forskning pågår.

Kolera

Kolera är en smittsam tarmsjukdom, som ofta ger mycket snabb vätskeförlust. Den som drabbas kan inom några dagar få våldsamma diarréer. Ger man rent vatten och salter snabbt brukar man kunna återhämta sig fort – men obehandlad kolera kan orsaka dödsfall. Smittspridningen sker via smittat vatten eller mat. Bakterien kan överleva länge i kallt vatten. Kolera­utbrott kommer ofta i spåren av humanitära katastrofer, där rent vatten är en bristvara, exempelvis jordbävningen i Haiti 2010.
Vaccinet Dukoral ger 85-procentigt skydd mot kolera.

Turistdiarré (LT-etec)

Tarmbakterier som innehåller ett toxin (gift) som ofta ger feber och magknip. Man mår illa och kräks. Smittar framförallt via livsmedel som förorenats, men kan även smitta via vatten. Vanlig i subtropiska och tropiska länder. Inkubationstiden är normalt 10 till 12 timmar men kan uppgå till 72 timmar. Det är viktigt att häva vätskeförlusten.

Tyfoidfeber

Tyfoid sprids med mat och dryck och ger hög feber, huvudvärk, muskelvärk och så småningom diarré. Vaccination mot tyfoid rekommenderas om man ska stanna mer än tre veckor och äta på mycket enkla matställen utanför turistområden eller om man ska leva tillsammans med ortsbefolkningen i områden i Afrika, Central- och Sydamerika, Oceanien och Sydostasien där sjukdomen finns.
Vaccination ger ett bra, men inte fullständigt skydd.

Läs också: