• Få vagabond.se's nyhetsbrev

    Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev för senaste informationen!

  • Vad är pengar värda?

    UGANDA TIDIG MORGON I JULI. Dimman lättar, vi går i Bwindis böljande
    berg för att spåra gorillor. Spänningen är, ja vad tror ni, inte olidlig
    men våldsamt berusande. Eileen och Eric pratar oavbrutet. De kan inte
    bestämma sig för om de ska gå upp klockan fyra nästa morgon för att
    lifta med en man som erbjudit sig köra dem till Kabale, eller om de ska
    vänta en dag till för då kan de dela bil med två andra och då blir resan
    12 dollar billigare. Å andra sidan, då måste de betala för en natt till
    på campen där de bor. I två timmar pratar de, ända tills utmaningen att
    vandra blir så stor att det är svårt att prata samtidigt.


    Själv har jag betalat för en guide som kör oss de långa sträckorna i en
    bekväm jeep. Som tolkar åt oss där ingen talar engelska, som guidar oss
    genom folkslag, flora och fauna. Med vår reskassa kan vi stanna i Uganda
    i tio dagar. Eileen och Eric i nästan en månad.


    BARCELONA I FEBRUARI. Bor på budgethotell. Vet ni hur kallt det kan vara
    i Barcelona i februari? På vårt budgetrum finns ett litet element som
    knappt blir ljummet. På vårt budgethotell gör våra grannar allt annat än
    sover på nätterna. Tre nätter i den fantastiska staden utan sömn och i
    rå fuktig kyla resulterar i en kraftig förkylning och hög feber.


    HUA HIN I OKTOBER. Jag är i Thailand, på ett av världens tjusigaste
    spahotell. Dyrt, kliniskt, tråkigt, opersonligt. Maten smakar aloevera,
    den är fettfri men absolut inte min grej. Massagen är tekniskt bra men
    jag känner mig inte omhändertagen, snarare som en bil på ett löpande
    band som pliktskyldigt skruvas ihop. Jag får till och med olustkänslor.
    På stranden däremot, några hundra meter bort, får jag massage för en
    tiondel av spahotellets priser. Jag känner saltet från havet mot huden,
    jag får varma leenden och en flaska vatten på köpet.


    PÅ VÅR HEMSIDA HAR VI STÄLLT FRÅGAN: "Kan du tänka dig att betala 1 000
    kronor eller mer för en resa som klassas ekoturism?" När jag skriver
    detta har 61 procent svarat nej, 39 procent svarat ja. För drygt ett år
    sedan ställde vi samma fråga, men då skrev vi: "Är du beredd att betala
    lite extra för en resa om den klassas ekoturism?" Då svarade 42 procent
    nej och 58 procent ja. Någonstans går gränsen för hur mycket pengar är
    värda. Hur mycket får det kosta att värna om miljön? Är ett dyrt boende
    alltid ett bra boende? Är det värt att lägga pengar på en guide? Och vad
    får pengar för värde när man ger bort dem?


    Jag förväntar mig inga enkla svar. Snarare går frågan rakt in i enskilda
    männi-skors värderingar och val. För Eileen och Eric var det mer värt
    att vara borta längre, även om det blev kämpigt. För egen del väljer jag
    numera bort budgetboende på weekendresor i storstäder. Och jag har inget
    emot att lägga en tusenlapp extra för att värna om miljön. Men det är
    jag. Kanske inte du.


    PÅ VANDRINGEN I UGANDA har vi bärare. Jag tvekar, tycker att det är
    onödigt. Kan bära min ryggsäck själv. Men Joseph får uppdraget.
    Vandringen är tuff och varar i åtta timmar. Joseph berättar att han går
    två timmar i vardera riktningen varje dag, för att få möjlighet till
    arbete där vandringarna utgår. Två till tre dagar i veckan är det någon
    som anlitar honom. De flesta tänker väl som jag. Om man tycker det är
    värt pengarna. Det kostar 50 kronor.

  • Få vagabond.se's nyhetsbrev

    Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev för senaste informationen!