Så håller du dig frisk på resan

Visste du att moped- och motorcykelolyckor är en av de vanligaste olycksorsakerna bland svenska resenärer utomlands? Och att det ibland kan vara bättre att stann kvar i landet om du fått en tropisk sjukdom? Vagabond ger dig råden som gör att du undviker att hamna på sjukhus under resan.

Så håller du dig frisk på resan
Att bli allvarligt sjuk utomlands är en mardröm för många. Den värsta mardrömmen är att bli sjuk i länder där risken är stor att få blodsmitta, framförallt hiv, via blodtransfusioner eller orena injektionsnålar. På Euro-Alarms expertgrupp i Köpenhamn arbetar man på heltid för att vara updaterade på hälsoläget och kvaliteten på olika sjukhus i världen. Euro-Alarm är en larmcentral för personer som tecknat reseförsäkringar hos försäkringsbolaget Europeiska. Larmcentralens uppgift är att se till att den skadade eller sjuke försäkringstagaren får den bästa vården så fort som möjligt. Ibland lämnar kvaliteten på sjukvården i landet där den skadade befinner sig mycket att önska.

- I till exempel Zimbabwe vill vi helst inte se att någon av våra kunder blir allvarligt skadad och behöver blodtransfusion. Risken för att drabbas av smittat blod är helt enkelt för stor, säger Göran Normann på Euro-Alarm.

Zimbabwe är inget enskilt fall, även i många andra länder innebär det risker om man är tvungen att genomgå en blodtransfusion. Blodtransfusioner med smittat blod behöver dock inte, som många tror, innebära att standarden på sjukvården är låg. Det största problemet med hiv-smittat blod vid blodtransfusioner är att det kan gå upp till tre månader från tidpunkten då blodgivaren blivit smittad till det att man medicinskt kan påvisa hiv-viruset i blodet. Ju större del av befolkningen som är smittade, desto större risk är att de befinner sig i denna gråzon. Lokalbefolkningen i vissa länder, framförallt i Afrika, har ett mycket högt antal hiv-positiva, i vissa fall upp till 15-20 procent av befolkningen. I Skandinavien är motsvarande siffra runt en promille. Om de privata sjukhusen använder samma blodbankar som den allmänna sjukvården är risken således lika stor att få smittat blod på ett privat lyxsjukhus som på ett sjaskigt allmänt sjukhus.

De vanligaste skadorna bland svenska resenärer totalt sett, om man räknar bort de som orsakas av skidolyckor, är skador från motorcykel- och mopedolyckor. Dessa är speciellt vanliga i Thailand och Grekland. Nattkörningar utan strålkastare, frånvaron av hjälm och överförfriskade medtrafikanter och förare är vanliga orsaker till olyckorna. En annan förklaring till olyckorna är de dåliga vägarna som finns på många platser.

- Dåliga vägar är speciellt vanligt på småöar i Thailand och Grekland, säger Göran Normann.

De vanligaste sjukdomarna är maginfektioner, följt av luftrörs- och virusinfektioner. Mellan 35-50 procent av alla resenärer har känt av det som populärt kallas för turistmage. Turistmage är ofta ett banalt problem, men det kan också vara så allvarligt att det kräver sjukvård. I Indien är maginfektioner något vanligare än på andra platser, men i Indien är det också många resenärer som råkar ut för helt andra problem:

- Vi har många som mår psykiskt dåligt som har rest till Indien. Jag tror att det beror på att många sökare med olösta problem åker dit, säger Göran Normann på Euro-Alarm.

Psykoser och psykiska problem är problematiska sjukdomstillstånd. Det är mycket svårt att hitta bra vård för det i många länder.

- Finns det psykvård är den ofta knappt godtagbar, säger Jens Hegnhøj, läkare på SOS International, som är en larmcentral för flera olika försäkringsbolag, förutom Europeiska.

Bland de äldre resenärerna är hjärtsjukdomar en vanlig sjukdomsorsak.

Beteende och hälsostatus är de två enskilda faktorer som är viktigast när det gäller huruvida man håller sig frisk eller inte när man är utomlands. Det är med andra ord betydligt större risk att man råkar ut för en trafikolycka när man kör berusad, eller får en hjärtinfarkt, än att man får en tropisk sjukdom.

De flesta som blir allvarligt skadade eller sjuka utomlands vill så fort som möjligt hem till sjukvården och tryggheten i Sverige, vilket inte alltid innebär att man får den bästa tänkbara vården.

- Får man en tropiskt sjukdom är det inte alltid bäst att åka hem med en gång. Sysslar man inte regelbundet med en viss sorts sjukdomstillstånd blir man inte heller bra på det. Självklart ska man ha en bra läkare, men tropiska sjukdomar är man bättre på där de finns, säger Göran Normann på Euro-Alarm.

Goda råd för att undvika att hamna på sjukhus under resan:

  • Kontrollera med din vaccinationscentral vilka vaccinationer som kan bli aktuella för just det området som du ska till. Kom ihåg att många vaccinationer inte ger 100 procentigt skydd.
  • Hyr inte moppe eller mc på semestern. Gör du ändå det, kör med hjälm och drick inte alkohol, inte ens en öl, till lunch på moppeuflykten.
  • Prova inte narkotika. Även några enstaka bloss på en haschjoint kan få förödande konsekvenser.
  • Ha aldrig oskyddat sex.
  • Se till att dykcentrat och instruktören som du dyker med har rätt utbildning och utrustning.
  • Drick mycket vatten.
  • Drick alkohol med måtta. Även om du inte dör av en fylla är risken att bli rånad, våldtagen eller lurad betydligt större om du är full än om du är nykter. Tänk på att alkohol torkar ut kroppen.
  • I tropikerna, vårda småsår med omsorg. Även ett sönderkliat myggbett kan lätt bli infekterat och börja vara.
  • Har du en kronisk sjukdom eller känd förhöjd risk att drabbas av till exempel hjärt- och kärlsjukdomar, följ samma försiktighetsåtgärder och ta samma medicin på resan som du gör hemma.
  • Om du reser till områden med förhöjd risk för blodsmitta ta med sterila injektionsnålar och sprutor.
  • Res inte utomlands för att du har psykiska problem eller problem hemma. Problemen löser sig inte för att du reser iväg.
  • Se till att ha en bra reseförsäkring. Är du inte försäkrad får du inte hjälp - även om ditt fall är akut.
  • Ha alltid med dig reseförsäkringsnumret och telefonnumret till SOS International eller Euro-Alarm i plånboken. Lämna en kopia till resekompisen och en till någon där hemma.