Välj rätt vaccination

Ödsliga, vita stränder och sol från en klarblå himmel, med lätt skugga av vajande palmer. En förförisk bild av turistparadiset, så som det framställs i reseföretagens resekataloger.
Men det finns också en motbild, ett skräckscenario som målas upp i de råd om reseprofylax som vaccintillverkare och vaccinationsmottagningar frikostigt delar med sig av. Det är avskräckande läsning, där man lätt kan få för sig att faran ständigt lurar på utlandsresenären i form av virus, bakterier och parasiter som kan ge malaria, rabies, svåra diarréer, olika former av gulsot, kolera, gula febern, tyfoid, japansk encefalit och andra lömska infektionssjukdomar.

Men denna bild är lika lite sann som den förskönade turistbroschyren, enligt Sveriges främsta specialister på resemedicin.
–Infektionssjukdomar är ett litet problem, i alla fall i förhållande till andra risker, som trafikolyckor och våld, säger infektionsläkaren Erik Ekwall.
Han är överläkare vid infektionskliniken vid Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge och ansvarig för den resemedicinska rådgivningen vid Wasa-Infektionsklinikerna Vaccination i centrala Stockholm.
Det finns i dag vacciner eller förebyggande behandling mot ett tiotal olika infektionssjukdomar som kan vara aktuella att skydda sig emot vid resor utomlands. Att köpa “hela paketet” blir inte bara mycket dyrt – över 6 000 kronor för en person – det är också i de flesta fall helt omotiverat.

–Det händer att folk vaccinerar sig i onödan. Råden är inte helt lätta att tolka och det ligger nära till hands att ta en extra spruta “för säkerhets skull”, fortsätter Erik Ekwall.
Det finns en rad faktorer att ta hänsyn till för att bestämma om det är motiverat att skydda sig:

•Hur stor är risken att få sjukdomen?
Sverige har inte haft ett enda fall av gula febern sedan 1950-talet och bara tre fall av rabies på 125 år. Risken att insjukna i kolera är mindre än en på 500 000 för en turist och även tyfoid är en mycket sällsynt sjukdom bland svenska resenärer. Däremot har vi omkring 50 fall av malaria som vårdas på svenska infektionskliniker varje år. Det stora flertalet av dessa fall har smittats i Väst- och Östafrika.

•Hur god skyddseffekt har vaccinet?
De flesta vacciner ger ett mycket bra skydd, en immunitet på över 90 procent. Det betyder att minst nio av tio av dem som annars skulle ha fått sjukdomen slipper att insjukna. Men hos vissa vacciner är skyddseffekten sämre. Tyfoidvaccin till exempel ger en immunitet på 70 procent. Och det drickbara vaccinet mot turistdiarré skyddar bara knappt en tredjedel av dem som tar det.

•Under vilka förhållanden ska du resa, till vilka delar av landet och under vilken del av året?
Risken att smittas av tropiska infektionssjukdomar är betydligt mindre i städer och turistområden än på landsbygden under primitiva förhållanden. Ryggsäcksresenärer som åker runt på egen hand och lever på den lokala befolkningens villkor behöver ett bättre skydd än charterresenärer som bor på hotell med luftkonditionering och åker på organiserade utflykter.
Avgörande för smittrisken är också hur länge man stannar på ett ställe. En resenär som stannar i de tropiska delarna av Västafrika i mer än fyra månader har 80 gånger högre risk att få malaria än en turist som stannar en vecka. Under regnperioden ökar risken ytterligare.

•Hur stor är risken för biverkningar i förhållande till vaccinets skyddseffekt och risken att få sjuk-domen?
Ett exempel är japansk encefalit, hjärnhinneinflammation, där risken att insjukna är en på miljonen, medan en på 75 000 drabbas av allvarliga biverkningar av vaccinet, säger Lars Rombo, överläkare vid infektionskliniken på Mälarsjukhuset i Eskilstuna, och ansvarig för hälsoråden på sajten www.resfeber.se.
–Detta vaccin hör till dem som jag tycker är tveksamt att ta överhuvudtaget för charter-resenärer.
Det är svårt att få infektionsläkarna att dela ut generella råd om behovet av reseprofylax. Behovet ser olika ut för varje enskild individ – ålder, hälsostatus, vart man ska resa och hur. Men när det gäller den stora gruppen charterturister är både Lars Rombo och Erik Ekwall eniga om att det i de flesta fall räcker med en spruta – mot hepatit A, smittsam gulsot.
–För några hundralappar får du ett långvarigt skydd mot en otrevlig sjukdom, som vi dessutom också har ett 100-tal inhemska fall av i Sverige varje år, säger Erik Ekwall.
Ett skäl till att de lyfter fram just hepatit A-vaccin är den svenska charterturistens höga medelålder – 50 år. Hepatit A kan vara en livshotande sjukdom för äldre personer.

Lars Rombo vill också gärna rekommendera det drickbara vaccinet mot turistdiarré, som orsakas av en giftig variant av den vanliga tarmbakterien E.coli. Undersökningar visar att de flesta insjuknar i denna otrevliga åkomma redan på tredje dagen från ankomsten till sitt resmål. Och eftersom inkubationstiden är två dagar betyder det att de flesta smittas redan första dagen.

Nackdelen är att skyddseffekten inte är särskilt god, ungefär 20–30 procent av dem som tar vaccinet förskonas från diarré.
–Med tanke på den höga risken att bli sjuk tycker jag ändå att det är värt att ta vaccinet, säger Lars Rombo.
Alternativet kan vara att be en läkare skriva ut ett recept på antibiotika, som man kan ta om man drabbas av svårartad diarré. En enda antibiotikatablett kan räcka för att bota svårartad turistdiarré.
Turister som reser till Afrika, i synnerhet Väst- och Östafrika, bör komplettera med förebyggande behandling med malariatabletter, och i vissa fall vaccin mot gula febern.
–När det gäller malaria finns det en verklig risk att bli sjuk i dessa områden – tre personer av hundra får malaria om de saknar skydd. Där-emot är risken att drabbas av gula febern mycket liten, men vaccin behövs ändå eftersom landet kräver att alla inresande ska vara vaccinerade, säger Erik Ekwall.

En teoretisk risk att få malaria finns också i tropiska delarna av Asien och i Sydamerika finns både malaria och gula febern. Men där är riskerna så små att kan vara bättre att satsa pengarna på myggnät och myggmedel i stället för på malariatabletter och gula febern-vaccin.
En stor andel resenärer reser iväg utan att ens fundera på om de behöver någon form av skydd mot sjukdomar. Enligt en ny undersökning har en tredjedel inte besökt en vaccinationsmottagning för att få råd om reseprofylax.

Ändå är tropiska infektionssjukdomar inget problem på svenska infektionskliniker, i form av hemvändande sjuka turister som tar upp sängplatserna.
Betyder det att de som gick och tog sina sprutor gjorde det i onödan?
–Nej, jag tror snarare att det är så att det är rätt personer som kommer till oss – det vill säga de som reser under förhållanden som innebär en faktisk risk att smittas, säger Lars Rombo.
Inte heller Erik Ekwall anser att det är ett stort problem att svenska resenärer är “övervaccinerade” när de åker iväg.

–Men visst förekommer det att risken att smittas överdrivs, kanske för att man vill hålla ryggen fri – det går ju inte att garantera att resenären inte smittas även om risken är liten, säger han.
Det finns mycket olika uppfattningar om vad som är nödvändigt och onödigt. När Erik Ekwall var i Sydafrika på en resemedicinsk konferens i februari mötte han en brittisk läkarkollega som starkt förespråkade rabiesvaccin till alla resenärer som ska till Asien.

–Vi talar då om en vaccinserie på tre sprutor à 795 kronor – nästan 2 400 kronor. Det motsvarar ett par, tre månaders leverne för backpackers i Thailand. Det är ett argument mot vaccinering som är oerhört tungt och som vi måste ta hänsyn till i våra råd. Om man blir biten går det att förhindra rabies genom behandling med vaccin och rabies immunoglobin, säger han.
Om man inte har råd, inte hinner eller helt enkelt glömmer att vaccinera sig, kan man ändå använda sitt sunda förnuft för att skydda sig mot sjukdomar.
Råden från Lars Rombo och Erik Ekwall är att undvika närkontakt med djur, att företrädesvis välja populära restauranger med mycket folk där maten omsätts snabbt, att dricka vatten på flaska, att inte dricka sig full eller ha sex med okända personer och absolut inte köra motorcykel eller moped. Och i områden med febersjukdomar är myggnät och myggmedel en självklar del av utrustningen.

FAKTA VACCINATIONER

Gula febern

Vaccinet ges som injektion i överarmen. Två doser ger ett livslångt skydd. Bör tas tio dagar före resan. Barn över nio månader kan -vaccineras.
Gula febern orsakas av ett virus som sprids av myggor. Sjukdomen finns i tropiska områden i Afrika och Sydamerika. Symtomen är feberfrossa, huvudvärk och muskelvärk. Viruset orsakar inflammation i levern och dödligheten är hög, en av tre avlider.
Världshälsoorganisationen WHO beräknar att ungefär 200 000 människor insjuknar -årligen i gula febern. Som turist är dock risken att smittas liten. Vissa länder kräver dock att inresande ska kunna visa upp ett intyg om -vaccination mot gula febern.

Malaria

Det finns inget malariavaccin tillgängligt i dag. Risken att insjukna i denna fruktade parasitsjukdom är hög, särskilt i Väst- och Östafrika. För att skydda sig kan resenären få förebyggande behandling med malariatabletter. Det mest effektiva skyddet mot malaria i dag ger profylax med malariamedlet Lariam, som dock ibland kan ge psykiska biverkningar som depression och ångest. Man börjar därför ta tabletterna tre veckor före resan.
Resenärer som rest i malariaområden och får feber inom tre månader efter hemkomsten ska alltid kontakta en infektionsklinik.

Hepatit A

Det förekommer utbrott av smittsam gulsot även i Sverige, även om antalet fall stadigt minskar. Viruset förekommer i avför-ing och smittar framför allt genom dålig handhygien som överför viruset till mat.
Två sprutor med hepatit A-vaccin ger ett skydd i minst 20 år, troligen livslångt. Redan en dos ger ett mycket bra skydd. Den andra sprutan tas efter 6–12 månader. Risken att bli allvarligt sjuk av hepatit A stiger med åldern. Personer över 50 år löper en risk på 3 procent att dö. I följande områden betraktas risken att insjukna som likvärdig med Sverige om man tänker stanna kortare tid än tre veckor: Israel, Japan, Singapore, Hongkong, Sydafrika (om man inte tänker resa runt), Argentina, Chile och hela Europa (med undantag för enstaka länder i Östeuropa).

Hepatit B

Ett gulsotsvirus som överförs med blod och smittar via sprutor och sex. Ger en betydligt svårare form av leverinflammation än hepatit A, men är å andra sidan inte lika lätt att smittas av om man inte tänker tatuera sig eller har sex med lokalbefolkningen. Infektionsläkare rekommenderar framför allt unga resluffare att vaccinera sig. Tre injektioner av hepatit B-vaccin, som ges under sex månader, ger ett bra skydd. Om det är bråttom kan tre doser ges under en treveckorsperiod. Det kan till och med räcka med två doser.

Japansk encefalit

En svår virussjukdom som sprids via myggor och drabbar hjärnan. Risken att smittas är mycket liten vid kortvariga resor. Risken är till och med större att vaccinet ger biverkningar. En på 75 000 vaccinerade drabbas av hjärninflammation. Vaccinet kan också orsaka allergiska reaktioner i form av klåda och utslag.
Vaccinet ges i tre doser, de första två med en till två veckors mellanrum, den tredje efter en månad. Detta ger ett skydd på cirka 90 procent. Immuniseringen bör vara avslutad två veckor före avresan för att kontrollera att inga biverkningar uppträder.

Rabies

Rabies är en dödlig sjukdom om den har hunnit bryta ut. Viruset överförs från djur, framför allt hundar och fladdermöss. Risken att bli smittad är en på 1000 om ett rabiessmittat djur slickar på hud (utan sår) och 15 på 100 om du blir biten. Endast tre svenskar har drabbats av rabies på 125 år.
Vaccinationen måste inledas senast tre veckor före avresan, och man ger tre doser under loppet av 21 dagar. Rabiesvaccin är dyrt, 700–800 kronor per dos, och risken att bli smittad liten. Undvik -kontakt med djur. Om du blir slickad eller biten av ett djur går det att förebygga utbrott av rabies genom behandling med vaccin och rabies immunoglobulin.

Kolera/turistdiarré

Vaccinet ges som en dryck i två doser med en till sex veckors mellanrum. Skyddseffekten mot kolera är 80–85 procent under sex månader efter immunisering. Risken att drabbas av kolera är dock liten, kolerabakterien är inte särskilt smittsam och det krävs höga smittdoser för att infektionen ska fästa. Risken anges till 1 på en halv miljon.
Men koleravaccinet ger även ett, om än begränsat, skydd mot turistdiarré, så kallad ETEC, som är ett betydligt större hälsoproblem. Skyddseffekten uppges till 20–30 procent.

Tyfoid

En ilsken bakterie orsakar denna allvarliga tarminfektion. Risken att smittas är liten vid vanliga turistresor och sjukdomen går att behandla med antibiotika. Skyddet av tyfoidvaccinet, som antingen ges som en spruta eller som kapslar, är cirka 70 procent. Detta tillsammans gör att man kan ifrågasätta behovet av att vaccinera sig mot tyfoid.

Biverkningar

Risken att drabbas av allvarliga biverkningar av vacciner och andra förebyggande behandlingar vid utlandsresor är liten. Det främsta undantaget är vaccin mot japansk encefalit. Detta vaccin ger någon gång allergiska reaktioner som utslag och klåda, och i sällsynta fall även den mycket -allvarliga biverkningen akut disseminerad encefalomyelit, akut hjärnhinneinflammation. Det finns uppgifter om ett fall per 75 000 doser, vilket är en högre risk än att faktiskt insjukna i sjukdomen om du är turist och inte vistas nattetid nära grisar i ett område där sjukdomen just då har ett utbrott.
Malariatabletter är också förknippade med biverkningar, särskilt malariamedlet Lariam (mefloquin) som är det mest effektiva skyddet mot den farligaste formen av malaria. Behandlingen kan ge -psykiska problem, som ångest, förvirring och depression.
Äggallergiker kan drabbas av reaktioner av både gula febern-vaccin och vanligt influensavaccin, eftersom virusen i dessa vacciner är odlade på ägg och det följer med äggprotein i sprutan.
En vanlig fråga vid vaccination är om skyddet försämras om patienten har en pågående infektion. Banala luftvägsinfektioner med lägre feber än 38 grader utgör inget hinder för att vaccineras, enligt de råd som ges av infektionsläkare.
–Jag brukar säga, att om man orkar ta sig till vaccinationsmottagningen så är det okej att bli vaccinerad, säger Lars Rombo, överläkare vid infektionskliniken på Mälarsjukhuset i Eskilstuna, och ansvarig för hälsoråden på sajten www.resfeber.se.

---

Text: Redaktionen • 2004-11-30
Restips • Inför resan