Annons
Annons
Krönika

Ut ur resegarderoben

Första gången var 1986. Phuket i södra Thailand var en byggarbetsplats, man kunde bara ana vad som komma skulle. Turismen då bestod mestadels av ryggsäcksresenärer, lite vilda, hemma kallades de modiga. I själva verket var inget så tryggt som att ta sig fram genom Thailand. Lätt att hitta bra platser att bo på, en bungalow

Text: Bodil Sjöström • 2004-12-12 Uppdaterad 2004-12-12

Första gången var 1986. Phuket i södra Thailand var en byggarbetsplats,
man kunde bara ana vad som komma skulle. Turismen då bestod mestadels av
ryggsäcksresenärer, lite vilda, hemma kallades de modiga. I själva
verket var inget så tryggt som att ta sig fram genom Thailand. Lätt att
hitta bra platser att bo på, en bungalow 20 meter från vykortsstrand för
under hundralappen. Gudomlig mat, på marknader för bara 20 kronor.
Utflykter till klara snorkelvatten, bo på båt, solnedgång på stranden.
Och uppe i norr kunde man vandra i dagar i de bambuklädda bergen, glida
fram på flotte på friska floder, rida elefant, bada i vattenfall, bo
hemma hos stamfolk i hyddor och ta del av deras ceremonier.

Allt det där finns fortfarande. Plus moderna hotellkomplex,
spa-anläggningar och golfbanor. Men nu gäller det att bevara det vilda,
vårda miljön och se till att inte hela landet tas över av oss turister
som bara vill ha mer mer mer. Och det gäller att göra något åt
sexturismen som spelas upp utan ridå. Detta sagt inte bara till Thailand
utan till hela världsordningen. Det är INTE en rättighet att köpa en
kvinna (eller man) för att ha som sexleksak under resan. Det är däremot
en mänsklig rättighet för kvinnor (liksom män) att få utbildning så att
de slipper ta jobb som sexarbetare. I PatPong (Bangkoks sexdistrikt)
arbetar inga sjuksköterskor eller advokater utan fattiga bönders barn
som inte har något annat val för att överleva. Ni som tror att ni
hjälper någon genom att köpa deras sexuella tjänster, som menar att det
är tack vare er som de får pengar ska nog tänka en gång till. Utan er
skulle inte sexhandeln pågå. Människorna som i dag säljer sex skulle
kanske i stället sälja piratkopierade dvd-skivor på Siloms nattmarknad,
eller diska på restauranger där du äter, eller städa ditt hotellrum. Men
kroppen, sin värdighet och respekt skulle de få behålla.

Jag har provat andra länder för att stilla min kärlek till Asien.
Kambodja och Vietnam, Japan, Kina, Malaysia och Indonesien och några
till. De har berört mig, fått mig att leva och vila. Kan jag
rekommendera dem? Absolut!
Som en liten julklapp förpackad med lust med nyttigt innehåll får ni i
detta nummer massor att läsa om Thailand men också om andra resmål, för
er som vill ta ett steg till. Kambodja och Laos är länder som många
kommer hem från med andan i halsen och ropar res, res nu, innan det blir
lika mycket folk som i Thailand. Vietnam likaså. Ska jag någon gång göra
en lista över världens godaste mat så hamnar den vietnamesiska i topp.

Men jag återvänder till Thailand. För vilken gång i ordningen vet jag
inte. Avresan närmar sig. På julaftons morgon landar vi i disigt
Bangkok. När Ernst tänder ljus här hemma byter vi om till sandaler och
kortärmat. När Karl-Bertil Jonsson kramar sin ömma moder tar vi ett
första dopp i hotellets pool. När ni vaknar på juldagen är vi redan på
väg till ön Ko Tao med simfötterna under armen.
Jag önskar er alla en fröjdefull jul, vare sig ni firar den eller inte.
Vi ses nästa år, eller så ses vi i Thailand.


Text: Bodil Sjöström • 2004-12-12
KrönikaRestips

Nyhetsbrev

Missa inte våra bästa tips och guider!

Scroll to Top