Annons
Annons
Krönika

Tigerräkan förstör vår miljö

SÄMSTA MÅLTIDEN JAG ÄTIT? Hamburgare i Miami, en toalettframkallande mixed grill på ymca i New Delhi eller den gulasch i Krakow som av allt att döma tillagats på brun sås och suddgummin? Trion förtjänar att triangelmärkas, fördömas och förvisas till helvetet, men mitt svar blir ändå: tigerräkor. Och då ska du veta att jag egentligen

Text: Mikael Persson • 2005-04-15 Uppdaterad 2005-04-15

SÄMSTA MÅLTIDEN JAG ÄTIT?
Hamburgare i Miami, en toalettframkallande mixed grill på ymca i New
Delhi eller den gulasch i Krakow som av allt att döma tillagats på brun
sås och suddgummin?
Trion förtjänar att triangelmärkas, fördömas och förvisas till helvetet,
men mitt svar blir ändå: tigerräkor. Och då ska du veta att jag
egentligen älskar skaldjur. Kosten är dessutom rimligtvis både mager och
nyttig. Men den skada som de kommersiella räkodlingarna ställer till med
överstiger ändå vida stundens sälta. På alltför många platser har
mangroveskogar huggits ner för att vi i väst ska få njuta av räkor som
är lite större och spänstigare än de som finns i våra vatten. Priset är
den miljö som de flesta av oss älskar och längtar efter, tropikernas
kuster, korallrev och fiskar. Förstörelsen går faktiskt i raskare takt
än slakten av jordklotets regnskogar. Ingreppet handlar egentligen om
mer än bara träd. För att tillfredsställa oss offras den bästa
försäkringen mot översvämningar, flodvågor och erosion.

75 PROCENT AV TROPIKERNAS täcktes
tidigare av mangrove. I dag återstår mindre än hälften av de
ursprungliga skogarna. Vad som hände efter tsunamin vet vi alltför väl.
Byar bakom ett försonande bälte av mangrove kom betydligt lindrigare
undan än platser som rensats från sitt naturliga skydd. Mangroven har
dessutom funktionen av ett gammalt hederligt melittafilter. Gifter och
annat oönskat oskadliggörs här. Sediment fastnar som annars lägger sig
på korallreven. I trakter där mangroven skövlats ökar salthalten och
förstör det kustnära jordbruket. Samtidigt försvinner ett av världens
produktivaste och häftigaste ekosystem.

MINNS HUR JAG I THAILÄNDSKA Krabi
gled runt i denna mystiska övergångszon mellan land och hav. -Fiskaren
Dai stakade vår båt genom gulbrunt vatten, mellan kluckande lera och
överhängande grenar i en svår-överskådlig, men vansinnigt spännande
vattenlabyrint. Överallt en massa ljud och läten. Surrande insekter,
feta varanödlor, spår av utter, apflockar och kungsfiskare i extrema
färgchocker. Vill jag offra detta för ynnesten att äta extra stora
räkor? Knappast!
  Dagar senare dyker jag ner i det turkosa vattnet kring Similanöarna.
Under ytan möter ett mellanting av Disneyworld och psykedeliskt rus.
Fiskar och ko-rallrev i flämtande färger, livsformer som självlysande
kandelabrar, neon och stelnade fjädrar. Köp ett kilo jätteräkor och du
har också 14 kilo fisk och andra skaldjur på ditt samvete; så mycket
följer med vid frihavsfiskets fångster, så mycket dumpas och går till
spillo. Slöseriet stannar inte ens där. Jakten på de åtråvärda räkorna
river sönder havsbottnen, förstör korallrev och bär skuld till att 150
000 sköldpaddor årligen fastnar i fångstnäten. Är jag beredd att offra
allt detta för att kunna handla tigerräkor i mitt snabbköp? Inte en
chans!

BRANSCHEN ÄR EN AV världens snabbast
växande. Under de senaste årtiondena har Thailand förlorat betydligt mer
än hälften av sina mangroveskogar. Lika illa har det gått i Indien. Det
katastrofdrabbade Aceh, på indonesiska Sumatra, har på kort tid blivit
av med drygt 80 procent av sin mangrove, till stor del på grund av
räkodlingar. Näringen börjar få fäste i nya områden, på Stilla havets
öar, i Afrika och Latinamerika. Dammar skapas på bekostnad av
ovärderliga naturvärden. Projekten har dessutom blivit en riktigt usel
affär. Verksamheten kräver stora mängder gödningsmedel och antibiotika.
När fem till sju år passerat är marken så förgiftad att odlingarna måste
flytta till en ny plats. Hela processen är ett olyckligt moment 22 som
leder till förstörd natur, förstörda ekonomier och nya dammar. Vinsten
hamnar i fickorna hos ett fåtal, medan hela kustbefolkningen blir
lidande av dess biverkningar. Vanligt, fattigt folk som är beroende av
fiske och jordbruk får allt svårare att försörja sig.

MANGROVESKOGEN ÄR ETT livgivande
mirakel. Här föds fiskar, krabbor och räkor. När det skafferiet är
utslaget blir jordklotet en mycket tristare plats att leva på. Färre
ljud, färre liv, färre smaker. Nästa gång jag ser en meny som innehåller
kungsräkor, tigeräkor eller jätteräkor tänker jag på Krabi, djuren,
männi-skorna och korallreven. Då är det lätt att säga nej, då är det
lätt att välja något annat.  


Text: Mikael Persson • 2005-04-15
KrönikaRestips

Nyhetsbrev

Missa inte våra bästa tips och guider!

Scroll to Top