Så farligt är flyget

På grund av de förödande effekterna om något går snett är flyget omgärdat med säkerhetsregler som saknar motstycke bland andra transportsätt. Ändå kraschar flygplan. Oftast gör de det i samband med landningen och vanligaste orsaken är mänskliga faktorn.
Säkerhetssystemen kring flygplanen, piloterna och flygplatserna är rigorös. I de 190 stater som är med i International Civil Aviation Organization (ICAO) – och det är en majoritet av världens länder – rapporteras alla driftsavvikelser ner till minsta bagatellartade tillbud, vilket leder till analyser av flygsäkerhetsexperter och ibland också säkerhetshöjande åtgärder.

OM SAMMA SÄKERHETSSYSTEM rådde på vägarna skulle det innebära att alla bilförare måste rapportera hastighetsöverträdelser eller varje gång någon backar in i en annan bil och får en liten buckla i plåten.
Flyget är alltså extremt säkert. Ändå är flyget det transportsätt som flest människor oroar sig för. Enligt undersökningar känner 20–25 procent obehag eller stor rädsla när de flyger. Hur kan det komma sig?
– Flyget är farligt, det är därför det är så säkert att flyga. I historien räknat från bröderna Wrights första flygplan för hundra år sedan har det inträffat olyckor. Efter varje flyg-olycka har man tagit lärdom och gjort allt för att den inte ska upprepas, säger Max Danielsson, flygsäkerhetsanalytiker på Luftfartsstyrelsen och med 25 års erfarenhet som pilot.

DEN INTERNATIONELLA flygsäkerhetsorganisationen icao bildades efter andra världskriget när den kommersiella luftfarten tog fart och har idag ett omfattande regelverk, som medlemsstaterna förbundit sig att följa och kontrollera. Varje land måste inrätta en myndighet som ser till att ICAO:s regler följs till punkt och pricka.
Om säkerhetssystemen är så omfattande, varför kraschar då flygplan överhuvudtaget?
Det finns givetvis flera orsaker, men vanligast är den mänskliga faktorn. De tekniska systemen är extremt säkra och kontrollsystemen är rigorösa, men det finns inga perfekta människor. Förr eller senare begår människan misstag. Lossnar en motor från vingen kan man i och för sig skylla på tekniken, men i själva verket är människan även då inblandad i form av konstruktörer och underhållstekniker.

EFTER OLYCKAN I PHUKET i Thailand i september, då två svenskar omkom, pratades det om ett varningssystem för dåligt väder som fallerade. Kan man då skylla på tekniken? Till syvende och sist är säkerheten under flygningen alltid pilotens ansvar. Han hade förmodligen kunnat fatta andra beslut utifrån de observationer han gjorde – med eller utan varningssystem för dåligt väder – och välja att flyga vidare till en annan flygplats med bättre väder.
– Flygtrafikledare ger instruktioner, men det är alltid befälhavaren ombord som har det yttersta ansvaret för flygplanets säkerhet. Oavsett vad tornet säger kan han i en nödsituation välja vad han ska göra, säger Max Danielsson.

VI FLYGER ALLTMER. Är inte den ökande trängseln i luftrummet en fara för säkerheten?
– Nej, trängseln har inte påverkat säkerheten, däremot har det lett till fler förseningar. Om det är för många flyg som vill starta eller landa får några helt enkelt vänta.
Lågprisflyget med dess tuffa arbetsscheman och låga löner för de anställda och extrema krav på att vara sparsamma – hur är säkerheten där?
– Säkerheten hos lågprisbolagen är inte sämre än flygsäkerheten hos andra bolag, inte om man tittar på antalet haverier hittills. Och exempelvis Ryanairs piloter har väldigt bra löner, även om de jobbar maximalt lång tid enligt regelboken. I Asien har det varit stark tillväxt av lågprisflyg (det kraschade planet i Phuket tillhörde det thailändska lågprisbolaget One-Two-Go, red. anm.). I genomsnitt i världen inträffar varje år 1,03 dödskrascher per miljon avgångar. I Asien, om man räknar bort Kina, är den siffran 6,7. Vi kan alltså se en viss förhöjd risknivå i Asien.

ÄR DET FARLIGT att flyga med flygbolag från före detta Sovjetunionen?
– Nej, ryska Aeroflot är idag lika säkert som flygbolagen i Europa. Däremot uppstod det en hel del flygbolag i de före detta sovjetstaterna som blev självständiga när Sovjet föll samman och de hade många olyckor på nittiotalet.
Är det farligare att flyga i dåligt än i vackert väder?
– De meteorologiska gränsvärden som reglerar flyget är noggrant angivna och ingår som självklar del i beslutsunderlaget vid varje flygning. Men man kan säga att dåligt väder ställer större krav på piloten när det gäller kunskap och erfarenhet. När vädret är dåligt med regn, starka vindar eller hala banor är marginalerna mindre, det är mindre skillnad mellan succé och katastrof, skulle man kunna säga. Så, svaret är på sätt och vis ja.
Landningen är mest olycksdrabbad
Procentsiffrorna anger andelen av det totala antalet olyckor som sker
13 % När planet färdas på marken
11 % Under start
8  % Inledande stigning
11  % Fortsatt stigning
10  % Under färden på marschhöjd
5 % Sjunkfasen
10 % Inledande inflygning
10 % Avslutande inflygning
22 % Landning
Källa: ICAO

---

Text: Per J Andersson • 2007-10-29
Restips • Granskningar