Annons
Annons
Krönika

Med Sputnik och Kaputnik i rymden

USA lyckades i rymdkapplöpningens första skede bara vinna en gren: Den första apan i rymden.

Text: Johan Tell • 2007-11-22 Uppdaterad 2007-11-22

I VÅRAS SATT JAG MED CHRISTER FUGLESANG på Nasas bildarkiv i Houston. Vi letade bilder till boken Människan i rymden – från Sputnik till Fuglesang. Det var precis lika kul som det låter men ändå alls inte som jag hade trott. Jag hade föreställt mig detta arkiv som något bokstavligen out of space: dammtäta luftslussar, blinkande lampor, övervakningskameror och arkivarier i åtsittande, silvriga dräkter bakom formgjutna diskar i okrossbart rymdmaterial.
Istället blev vi hänvisade ut på ett fält till något som liknade en stor container som mest verkade vara konstruerad för att den skulle kunna lyftas upp på ett lastbilsflak och evakueras om fienden kom. Där fanns inte ens ett besöksrum. När vi berättat vilka bilder vi var intresserade av plockades dessa fram, sattes på en liten vagn och rullades in i personalens fikarum. Det var hur trevligt som helst att småprata med personalen när de kommer in för att fylla på sin kaffemugg eller värma någon gi-index-bomb i mikron. Men, som sagt, inte vad jag hade föreställt mig.

JAG HAR EN FÖRKÄRLEK för historiens underdogs, de som lyckats mot alla odds. En sådan extrem högoddsare var när Sovjet den 4 oktober 1957 skickade upp Sputnik från Bajkonur i Kazakstan. Världen slogs med en sådan häpnad att en nutida jämförelse vore om Nordkorea ställde upp i ett Formel 1-lopp och spöade Ferrari med en hemsvetsad kommunistracer.
Sputnik – som betyder reskamrat – bedömdes av vissa samtida (amerikanska) källor som vetenskapens Pearl Harbor. Att en 83,6 kilo tung satellit som inget annat kunde än att skicka enformiga radiosignaler till jorden väckte sådan uppståndelse berodde på att paranoida människor trodde att denna sovjetiska reskamrat var första steget i ett försök att överta världsherraväldet.

EN MÅNAD SENARE SÄNDE SOVJET UPP Sputnik II varmed den första jordvarelsen når rymden. Hunden Lajka var för många amerikaner en bekräftelse på att det värsta när som helst kunde inträffa. Ett djur i rymden idag betydde med all sannolikhet en människa i rymden imorgon och förmodligen en människa med en atombomb i övermorgon.
Med äkta ångest kunde amerikanerna läsa i tidningen hur Lajka med en klockas regelbundenhet passerade över deras kontinent: 12.36 Detroit, 14.17 Los Angeles, 16.06 Vancouver, 19.50 Quebec, 21.35 Chicago.
De mest ängsliga började gräva bombsäkra skyddsrum i sina trädgårdar.

TVÅ MÅNADER EFTER SPUTNIK, den 6 december 1957, gjorde amerikanerna sitt första försök med att placera en satellit i omloppsbana. Men Vanguardraketen orkade bara upp till en höjd av förödmjukande 120 centimeter innan den tippade över, exploderade och förvandlade startplattan till ett brinnande inferno.
Två månader senare nådde nästa Vanguardraket 450 meters höjd innan den havererade.
Det var pinsamt för amerikanerna och upplagt för en av Nikita Chrusjtjovs bevingade tråkningar: “Sovjet har Sputnik medan usa mest verkar ha Kaputnik.”

UNDER RYMDKAPPLÖPNINGENS FÖRSTA TID vann alltså Sovjet deltävling efter deltävling: första satelliten, första djuret, första människan i rymden, först runt jorden, första kvinnan i rymden, första fotot av månens baksida, första rymdpromenaden, första tv-sändningen från rymden
USA lyckade i detta skede bara vinna en gren: den första apan i rymden.
Men det skulle bli en ändring på detta.
Fast först efter att John F Kennedy 1961 i ett berömt tal lovat: “Jag anser att denna nation bör åta sig att uppnå målet att före detta decenniums slut landa en man på månen och återföra honom välbehållen till jorden.”
Och så blev det.


Text: Johan Tell • 2007-11-22
KrönikaRestips

Nyhetsbrev

Missa inte våra bästa tips och guider!

Scroll to Top