Så knarkar vi utomlands

SVENSKA CHRISTA VAR 14-15 ÅR när hon använde droger första gången. På en nyårsfest i Grekland provade hon ecstasy bland vänner och bekanta. Nu är hon 29 år och har skapat sig en tillvaro kring stora elektroniska musikfester utomlands. Flera gånger per år flyger hon till nya destinationer. England, Italien och Grekland är några av länderna, men även Österrike, Spanien och Dubai har avverkats.

– Vi åker utomlands för att träffas och för att lyssna på de dj:s som vi tycker om. Finns det droger att få tag på så är det ett extra plus.

Nolltoleransen mot narkotika i Sverige skapar en rädsla, säger Christa. Det är helt enkelt inte värt att åka fast här och riskera att hamna i polisens register. Därför använder hon sällan droger på hemmaplan.

NÄR VI SVENSKAR ÄR UTOMLANDS är vi mer benägna att prova nya saker och skaffa oss annorlunda vanor än hemma. Det fastslår Johanna Svensson och Bengt Svensson, verksamma vid Malmö Högskola och författare till rapporten “Speed – ungdomars erfarenhet av narkotika utomlands” från 2005. Cirka 75 procent av de 239 personer som medverkat i enkätundersökningen, och flera av de femton personer som djupintervjuats, uppfattade det som mer accepterat att använda droger utanför Sveriges gränser. Därför “passade” det bättre att göra det under en resa än hemma. Även knarkets lättillgänglighet betonades i studien. Hade det varit svårt att få tag på cannabis, ecstasy och kokain utomlands, hade ungdomarna i de flesta fall aldrig provat.

– Unga människor blir mer tillåtande i sin syn på droger när de kommer utomlands. När de befinner sig i Spanien, England eller Australien är de mindre rädda för att polisen ska ta fast dem när de röker hasch. Men de flesta återgår till det normala igen när de återvänder till Sverige, säger Bengt Svensson, docent i socialt arbete vid Malmö högskola.

Christa är inte ensam om att ha drogdebuterat utanför Sveriges gränser. Enligt en studie från 2003, utförd av Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (can), har 23 procent av ungdomarna i åldern 16–24 år provat narkotika första gången i samband med en utlandsvistelse.

– I Sverige finns en avståndstagande attityd mot droger. Narkotika här är både dyrare och ovanligare i förhållande till några av de länder ungdomarna reser till, säger Ulf Guttormsson, utredare på can.

MEN FAKTUM ÄR ATT SPANIEN, ett land många svenska ungdomar reser till, tar allvarligt på narkotikabrott och tillämpar mycket strikta straff vid exempelvis smuggling.
Ingbritt Rosche, ambassadråd på svenska ambassaden i Madrid, tror att unga människor inte alltid förstår vilka konsekvenser narkotikabruk kan leda till.

– I Spanien finns en stor narkotikatrafik och mycket problem kring detta. Lagstiftningen här är mycket strängare än i Sverige.

I slutet av februari i år satt 8 svenskar i spanska fängelser, misstänkta eller dömda för olika narkotikabrott. Enligt UD:s listor från november förra året är det totala antalet svenskar som frihetsberövats utanför Norden 182 stycken, varav 57 på grund av drogrelaterade brott. Tyskland, Spanien och Storbritannien toppar statistiken, tätt följda av Thailand. Thailand är det enda land där samtliga svenskar som häktats på grund av knark varit misstänkta för brottet “innehav”. I de övriga tre länderna är exempelvis narkotikahandel och smuggling mer vanligt. Två av de tre svenskarna i Thailand blev dömda till böter, den tredje avtjänar ett två år långt fängelsestraff.

DEN 8 DECEMBER 2007 LANDADE Patrik Löfgren och hans kompis i Bangkok. Samma kväll blev han tagen av polisen, misstänkt för narkotikabrott. Den thailändska polisen anklagade Patrik för att ha räckt en marijuanacigarett till en tjej i sällskapet. Enligt Patrik var detta ren lögn. Patrik fick tillbringa natten i häkte och två och ett halvt dygn i fängelse, tillsammans med andra fångar som åkt fast för narkotikabrott.

– Det var bland det värsta jag varit med om. Jag hamnade i slagsmål och fick väldigt lite sömn. Jag var så rädd, åt ingenting, drack ingenting. Hade ingen betalat borgen för mig så hade jag suttit där och väntat till slutet av januari när det var rättegång.

På rättegången den 28 januari dömdes Patrik till två års utvisning och böter på 1 500 baht (cirka 312 kronor). Han har betalat flera tusen kronor i advokatkostnader och mutat poliser för att få tag på rätt dokument.

– Det som har hänt har hänt. Det jag är mest irriterad över är hur ambassaden har skött sig. Till 95 procent gjorde jag allt själv, de hjälpte mig bara att fixa fram en polisrapport.

MÅNGA SVENSKAR HAR STOR TILLIT till att UD kan hjälpa dem ur en drogknipa utomlands. När någon grips misstänkt för knarkbrott utanför Sverige är det UD:s skyldighet att, i första hand, komma i kontakt med personen ifråga. Även anhöriga uppsöks, om den som gripits vill det, och UD ser till att han eller hon får en offentlig försvarare. De kan också hjälpa till att förmedla pengar från exempelvis en anhörig. Vid en rättegång finns ud däremot oftast inte på plats. Att avtjäna ett eventuellt straff i Sverige är inte en rättighet, men den gripne kan ansöka om det och få ett godkännande.

Efter en rundringning till de svenska ambassaderna i de länder där flest svenskar åkt fast, framgår det ganska snart att ett scenario à la Bangkok Hilton (tv-serie där huvudkaraktären oskyldigt hamnar i fängelse efter att ha fått en väska med suspekt innehåll av sin kille) inte är vanligt förekommande.

– Jag har jobbat 26 år inom tullen och aldrig varit med om att någon placerat knark i någon annans väska, säger en tjänsteman vid den svenska ambassaden i Tyskland.

Tyskland är det land där flest svenskar frihetsberövats för knarkbrott, närmare bestämt 13 stycken. Det är inte unga resenärer som utför brotten och det handlar inte om innehav för eget bruk, utan oftast är det rutinerade smugglare som tagits i förvar.
Katarina Biörnstad, kansliråd och biträdande gruppchef på ud:s konsulära grupp, ger tjänstemannen i Tyskland medhåll.

– En minoritet har lurats av flick- eller pojkvännen att genomföra smuggling eller testar droger utomlands och grips för innehav, men de flesta på våra listor ingår i organiserad brottslighet.

NÄR JONAS ANDERSSON från Kungälv var 27 år gammal tänkte han bli kvitt sina skulder i Sverige genom att smuggla kokain från Bolivia. Men han åkte fast och dömdes till åtta års fängelse. Han placerades på den ökända bolivianska anstalten San Pedro. Efter tre år och åtta månader frigavs han. I samarbete med journalisten Markus Lutteman har han nu skrivit om sina upplevelser i boken El Choco.

– Jag hade en otrolig tur. Det kunde ha gått fel många gånger. San Pedro är ett väldigt våldsamt och farligt fängelse och där finns en omvänd rasism mot vita gringos.

Omslaget till boken El Choco.

Sedan den där dagen när Jonas lämnade Landvetter för att smuggla, har han själv inte använt droger. Men medan han satt fängslad på San Pedro arbetade han bland annat som guide för de resenärer som kom dit och var nyfikna på fängelselivet – eller ville köpa knark.

– Knarkkungarna brukade ha stora fester på fängelset och många turister kom dit för att köpa droger. Det var mycket unga tjejer på de där festerna, som brukade stanna kvar över natten.

San Pedro är annorlunda jämfört med andra fängelser på så sätt att där inte finns vakter. Istället sköter internerna det mesta och fängelseområdet har beskrivits som ett eget samhälle i samhället. Det var därför också lätt för de turister, som ville komma åt knarket i San Pedro, att muta sig in.

IDAG HAR JONAS KAPAT all kontakt med vännerna från tiden innanför murarna. Tillsammans med sin fru Daisy, som han träffade i Bolivia under den här perioden, och barnen Steffany och Sebastian bor han återigen i Kungälv. Drogerna är ett avslutat kapitel i hans liv och han har även slutat dricka alkohol.

– Har man genen av missbruk i sig kan det gå väldigt snett, väldigt fort.

Christa, däremot, säger att hon inte missbrukar droger, utan brukar. Hon är inte orolig för att åka fast utomlands.

– Man behöver bara titta sig omkring på de här festerna, 25 000–30 000 personer, alla har ju tagit något. Man går ju inte runt med flera kilon på sig, utan med det man själv ska använda.

Narkotikastraff i olika länder

Tyskland

Domstolen kan låta bli att döma ut straff eller sätta ner straffet om narkotikan klassas som ringa mängd för egen användning. Praxis, det vill säga det straff som utdelas, kan skilja sig åt mellan förbundsstaterna och är från böter och upp till 5 års fängelse. Exempel på straffbara mängder narkotika är:
Cannabis: 7,5 gram.
Kokain: 5 gram.

Spanien

Cannabis: en mindre mängd innehav klassad för eget bruk är inte straffbart. Däremot är det olagligt att köpa, sälja, smuggla eller transportera cannabis.
Kokain: 1 kg ger 9 års fängelse eller mer.

Storbritannien

Delar in narkotika i tre klasser, A, B eller C. Klass A anses vara den mest skadliga substansen och klass C den minst skadliga.
Cannabis: Klass C-drog, innehav ger upp till två års fängelse, böter eller bägge delar.
Kokain: Klass A-drog, innehav ger upp till 7 år, böter eller bägge delar.
Ecstasy: Klass A-drog, innehav ger upp till 7 år, böter eller bägge delar.

Thailand

Cannabis: En mindre mängd innehav klassad för eget bruk kan ge upp till ett års fängelsestraff, böter upp till cirka 4 000 kronor, eller bägge delar.
Amfetamin: Innehav för eget bruk, fängelse från 6 månader till 3 år, eller böter cirka 2 000 kronor–12 000 kronor, eller bägge delar. Innehav av 100 gram ger dödsstraff.
Heroin: 100 gram, dödsstraff.

Australien

Lagstiftningen i Australien varierar från delstat till delstat.
Cannabis: En mindre mängd innehav är lagligt, men om mängden är högst motsvarande fem plantor är maxstraffet två års fängelse.
Kokain: En mindre mängd innehav, maxstraff 5 år.

Sverige

Cannabis: Under 50 gram så blir det i allmänhet böter, över 50 gram kan ge villkorlig dom, skyddstillsyn eller fängelse. Mindre mängder som 5 gram genererar oftast 50 dagsböter.
Kokain: Under 1 gram, böter. Allt över 1 gram kan ge fängelse.
Amfetamin: Under 5 gram, böter. Vid 5 gram och där utöver riskerar man fängelse.
Ecstasy: Under 4 tabletter, höga böter. 4 tabletter och över, fängelse.
Heroin: Fängelse.

---

Text: Sofia Hadjipetri • 2008-06-11
Restips • Granskningar