Smugglar du utan att veta om det?

Elefantjägarna tar sig över gränsen till det afrikanska landet där elefanterna väntar. Skjuter djuren. Tar betarna och beger sig därifrån. Kvar på savannen i Afrika ligger elefantkadavret.

Elfenbenet skeppas till turisttäta Asien, kanske förklädd till en annan, lagligare vara. I Asien har beslag gjorts på upp till 25 ton elfenben från afrikanska elefanter. Ofta täljs elfenbenet till skulpturer och smycken som sedan säljs till turister, bland annat i Thailand – och till slut kan souvenirerna upptäckas i svenska tullen och tas i beslag.

Verksamheten baseras på västvärldens efterfrågan och människorna som utför brotten i den första kedjan nås väldigt sällan: tjuvjägarna, smugglarna och försäljarna. De organiserade brottslingarna åker inte fast. Istället upptäcks de flesta brotten först i slutskedet, när varan har köpts av en ovetande privatperson.

I Tyskland och Storbritannien görs tusentals beslag varje år. I Sverige upptäcks ytterst få fall av smuggling av hotade djur- och växtdelar, skriver Brottsförebyggande rådet, Brå, i rapporten “Illegal handel med djur- och växtarter”. Men de som faktiskt åker fast är oftast just okunniga turister på väg hem från semesterresan.

– När man står på plats i landet finns det inte mycket att göra. Försäljningen sker ofta öppet och de som säljer sakerna ger sken av att det är lagligt. Men det är det långt ifrån alltid, säger Johanna Hagstedt, utredare på Brå.

En stor del av de växt- och djurbeslag som Tullverket gör består av vanliga turistföremål som köpts på semestern. Det kan handla om saker gjorda av krokodilskinn eller elfenben, men också smycken gjorda av snäckor och spritflaskor med döda, utrotningshotade ormar i.

– Man bör helst undvika allt som kommer från djur för att vara på den säkra sidan. Om man vill köpa en spritflaska med en skorpion i så bör man kolla vilken art det rör sig om. Det har hänt att sådana flaskor tagits i tullen för att de innehållit hotade ormar och skorpioner, säger Johanna Hagstedt.

DEN INTERNATIONELLA HANDELN utgör det näst största hotet mot jordens djur och växter. 33 000 arter är hotade på grund av att det handlas med dem.
Men det finns regler som ska sätta stopp för handel med hotade växter och djur: cites-konventionen är undertecknad av 170 länder runt om i världen. Den som handlar med djur eller växter som cites ser som hotade kan göra sig skyldig till artskyddsbrott, jaktbrott, smugglingsbrott eller jakthäleri.

De flesta beslag som Tullverket gör sker på flygplatserna, med Arlanda i topp. Många saker kommer från Thailand. Från Nigeria och Marocko forslas elfenben, ödlor och ormar. Från Sydamerika fraktas sköldpaddor, ödlor och koraller. Också rovfåglar och ugglor hamnar ibland i tullens nät.
Hur stor är risken att man fastnar i tullen?

– Risken är verkligen liten. Har du besökt ett EU-land så saknar tullen i Sverige befogenheter att leta efter djur och produkter som skyddas av cites. Om du har varit i ett land utanför EU kan tullen däremot kontrollera din packning för att leta efter cites-djur och produkter på grund av att annan lagstiftning gäller då, som tullag och tullkodex, säger Jonas Karlsson, sakkunnig vid Tullverkets brottsbekämpningsstab.

MAXSTRAFFET I SVERIGE för grovt artskyddsbrott är fyra år i fängelse, men än så länge har ingen dömts till det. Grov smuggling ger mellan ett halvår och sex år bakom galler. Men i Sverige får de flesta som grips för att ha tagit med sig djur eller växter över gränsen betala dagsböter. I utlandet blir straffet ofta tuffare.

– I Thailand och Egypten är det ganska hårda straff. Sådant här utarmar ju deras fauna. Det största problemet för turister är nog om man blir påkommen i landet som man åker ifrån, säger Henrik Forssblad på Rikspolisstyrelsen.

Han förklarar att svensk polis koncentrerar sig på allvarligare brott än de enstaka saker som turister tar med sig. Istället fokuserar polisen på dem som säljer varor med hotade djur.

– Vi har fångat in relativt många som sålt rom från den hotade stören, det vill säga rysk kaviar. Just nu har länsstyrelserna, Naturvårdsverket och polisen ett samarbete där man kontrollerar asiatiska mediciner som kan innehålla hotade arter, som tiger. Och ibland tittar vi på olika nätsajter där man säljer produkter vidare, säger Henrik Forssblad.

HAN REKOMMENDERAR RESENÄRER som är i valet och kvalet kring om de ska köpa något som kan vara förbjudet att titta igenom cites-konventionen. Men förteckningen är väldigt lång och de hotade djuren och växterna är listade med sina latinska namn.
Också de olika lagtexter som finns är ganska svårtolkade – till och med för myndigheterna, enligt Brås rapport.

– Det är ett komplicerat regelverk. Så jag rekommenderar starkt att man som resenär skiter i att köpa plånboken av kobra. Det är inte värt det, säger Johanna Hagstedt.

Kan man få ta med sig förbjudna saker, som elfenben, om man skaffar tillstånd?

– Det finns möjligheter. Men det är en dyr och omständlig administrativ process där man måste skaffa både export- och importtillstånd. Problemet är att du måste kunna bevisa att det är en odlad art eller att det har ett legalt ursprung och det tvivlar jag starkt på att de här produkterna har, säger Johanna Hagstedt och tillägger:

– När det gäller elfenben så är det oftast smugglat från Afrika till Asien och det finns få lagliga exemplar. Med skinn från orm eller krokodil kan det vara lättare. Om man köper till exempel en klocka eller väska från ett seriöst företag så följer det ofta med en märkning av något slag, säger hon.

Obehagliga siffror

• Antalet elefanter i Afrika har minskat från 1,3 miljoner på 1970-talet till omkring 300 000 en bit in på 2000-talet.
• Från 1970 till 2000 minskade antalet arter på jorden med 40 procent.
• I Sverige görs ett tjugotal årliga beslag av djur och växter. I Tyskland och Storbritannien använder man hundar, snifferdogs, för att hitta smugglade arter. Där gjordes 41 000 respektive 163 000 beslag 2006.
• Handeln med djur och växter omsätter drygt 20 miljarder dollar årligen.

Källa: Brås förstudie “Illegal handel med djur- och växtarter” och http://www.wwf.se.

Bidra inte till plundring

En oskyldig souvenir kan i värsta fall vara resultatet av grav-, vrak- och fornminnesplundring. Även arkeologiska föremål är generellt förbjudna att föra med sig över gränsen. Det kan handla om allt ifrån stenfigurer och pilspetsar till trästatyer. Smugglingen gör stor skada på landets kunskap om dess förhistoria. I till exempel Irak finns lika många plundrade fornlämningar som det finns legalt utgrävda.

– Det går att skaffa tillstånd för att ta med sig varorna ut ur landet, men som turist kan man tycka att det är omständligt. Då är det bättre att avstå från köp, än att medverka till plundring och förstöring av kulturarv, säger Anna-Gretha Eriksson, handläggare vid Riksantikvarieämbetet.

Köp inte detta!

Det här bör du stryka från din inköpslista om du inte vill bidra till en utarmning av jordens flora och fauna.

• Björnfällar: Alla saker tillverkade av amerikanska svart-björnar, brunbjörnar och isbjörnar kräver specialtillstånd för internationell handel.
• Elfenben: Internationell handel förbjuden sedan 1989. Vissa enstaka legala undantag kan göras. Några syd-afrikanska länder har fått tillstånd att sälja lagligt elfenben på auktion med tillstånd från CITES.
• Fjädrar: Till exempel väggbonader tillverkade av fjädrar från vilda fåglar är helt förbjudet att köpa i USA.
• Havssköldpadda: Internationell handel med produkter tillverkade av havssköldpaddans skal är förbjuden.
• Jättemussla: Finns bland annat i Filippinerna, Tanzania och Australien. För import till EU krävs tillstånd.
• Kaktus: Får inte tas med utanför Mexiko om det rör sig om insamlade, vilt växande exemplar.
• Kött- och mejeriprodukter: Får inte tas med in i Sverige från länder utanför EU. Jordbruksverket kan ge tillstånd till import, men ger som regel inte privatpersoner tillstånd.
• Musikinstrument tillverkade av djurdelar: Nordafrikanska instrument och blåsbälgar tillverkade av sporrsköldpaddor eller reptilskinn är förbjudna att ta med hem.
• Naturläkemedel med vissa ingredienser: Ingredienserna kommer ibland från hotade djur och växter, till exempel tiger. Kolla noga!
• Orkidéer: Vissa är utrotningshotade och all internationell handel med orkidéer är reglerad. Vilt växande orkidéer får man inte plocka. Snittblommor eller levande exemplar från handelsträdgårdar är okej – om man har tillstånd.
• Orm- och reptilskinn: Alla arter är inte hotade, men flera boaormar, alligatorer, kajmaner, krokodiler, ödlor och varaner är skyddade och internationell handel är förbjuden.
• Papegojor: Kakaduor och papegojor är skyddade, likaså flera ugglor och strutsar i Afrika.
• Rysk kaviar: Privatpersoner får ta med sig 125 gram per person.
• Stenkoraller: Får inte lämna Australien, karibiska övärlden, Indien, Indonesien, Malaysia, Filippinerna utan tillstånd.
• Ull från vikunja och tibetansk antilop: Kläder tillverkade av kameldjuret vikunjans ull kan kräva export- och importtillstånd. Plagget måste vara märkt med ursprungsland. Dyra sjalar av shahtooshull är det bäst att låta bli. De tillverkas av ullen från en utrotningshotad antilop.

Om internationell handel är förbjuden kan det kringgås genom att köpa en vara som fötts och vuxit upp i fångenskap. Tillstånd krävs fortfarande för import och export. Listan är ett urval produkter och är ej att betrakta som komplett.

Källor: The Wildlife Souvenirs Guide, TRAFFIC Europé. http://www.tullverket.se. Kommissionens förordning nr 318/2008 (hämtad från http://www.jordbruksverket.se).

Läs mer om smuggling:

Var fjärde svensk kan vara ovetande smugglare

---

Text: Louise Larsson • 2008-12-09
Restips • Granskningar