Framtidens turism – så reser vi 2050

En engagerad turist på jakt efter genuina upplevelser, en metropolit med vänner över hela världen och en fena på virtuella resor - turismforskarna spår in i framtiden.

Framtidens  turism – så reser vi 2050
TURISMEN HAR INTAGIT VÄRLDEN med besked. Vi åker på affärsluncher till Kina, firar julen i Thailand och hälsar på vänner i Sydamerika. Men med miljödebatten har frågetecken rests kring hur det ska gå med den tidigare så skimrande framtiden för resebranschen. Kommer vi att kunna fortsätta resa?
Definitivt. Det menar Bo Svensson, institutschef vid forskningsinstitutet E-tour vid Mittuniversitetet i Östersund. Enligt honom är klimatet ett övergående problem för branschen.
– Om 15 år kommer miljö att vara jättestort men om 40 år är det ingenting, då är det en icke-fråga, säger han.
Bo Svensson menar att tekniska framsteg tillsammans med förändringar i beteenden hos både konsumenterna och researrangörerna kommer att göra turisterna mer klimatvänliga.
– År 2050 kommer vi kunna resa utan att vara en större belastning för miljön än vad vi är när vi är hemma, säger han.
Redan idag utgör turisten kärnan i en världsindustri. Under 2007 omsatte den globala turismen över 1 biljon (1000  000 000 000) dollar, eller närmare 25 miljarder svenska kronor om dagen. Vi förflyttar oss mer än någonsin. 1950 registrerades 25 miljoner internationella turistankomster i världen. År 2007 hade den siffran växt till 903 miljoner.

Rese- och turistbranschen är en av de starkast växande ekonomiska sektorerna i världen och FN-organet World Tourism Organisation spår att det internationella resandet kommer att fortsätta öka. I de senaste prognoserna uppskattas antalet resor vara uppe i 1,5 miljarder år 2020. Om ökningen skulle fortsätta i samma takt fram till 2050 så skulle antalet internationella resor vara närmare 3 miljarder i mitten av seklet.
Även om ökningen inte skulle bli exakt så stor, så kommer det i vilket fall att vara betydligt fler asiater och sydamerikaner som turistar 2050 jämfört med idag. Ett lands välstånd och dess nationella resvanor hänger nära ihop. Där välståndet ökar snabbt ökar också resandet, och ekonomierna i Brasilien, Ryssland, Indien och Kina (de så kallade bricländerna) växer så det knakar, 2050 väntas de ha en betydande roll. Den ekonomiska medelpunkten kommer att ha flyttats från usa och Europa till Asien och Sydamerika, och invånarna där kommer att resa mer och mer.

– Befolkningen i länder som Indien och Kina kommer att stå för den största tillväxten i resandet,säger Johanna Danielsson, framtidsstrateg vid Kairos Future.

En sådan utveckling kommer tillsammans med klimatförändringarna göra att turistströmmarna i världen förändras. Istället för att västerländska turister åker till Asien och solar, kommer thailändare och kineser att åka på sommarsemestern till oss i norr. År 2050 kan klimatförändringar ha gjort att delar av Thailand och Maldiverna ligger under vatten, Medelhavet blivit för varmt och Alperna är snöfria.
– Det kommer att bli för varmt att semestra vid Medelhavet. Om 1 procent av turismen som finns vid Medelhavet flyttar till Sverige skulle vi få dubbelt så många turister jämfört med vad vi har idag, menar Peter Terpstra, turismanalytiker vid statliga Nutek.

Men att se på klimatförändringarna som möjligheter är problematiskt betonar Johanna Danielsson.
– Varmare temperaturer betyder också förändringar i flora och fauna, fritidsfisket påverkas när vissa fisksorter försvinner och algblomning kan förstöra badnöjet.

INDIVIDERNA I DEN BROKIGA och stadigt ökande turistskaran kommer förstås också att påverkas av globaliseringen. Allteftersom världen kommer närmare skaffar vi
Bild 775445
oss vänner över hela världen.
– Tidigare växte man upp i Hälsingland och pluggade i Stockholm. I framtiden kommer man växa upp i Småland men flytta till Beijing efter att ha pluggat i Indien, säger Johanna Danielsson.
Globaliseringen blandar samman våra kulturer och influerar våra sociala mönster. Det här kommer att göra att resenären 2050 har en större medvetenhet om resmålet, och det påverkar hennes val av destination. Idag reser vi till exempelvis Thailand – utan att låta oss påverkas av de politiska oroligheter som pågår, inte så långt från de områden vi semestrar i.
– Etiska diskussioner och medvetenhet kommer att växa, både medvetenheten om miljö men också om politiska frågor och mänskliga rättigheter. Dagens oreflekterade resande till exempelvis Thailand och Turkiet kommer att ersättas av mer medvetna diskussioner, säger Bo Svensson.
Vi kommer även att ha tröttnat på destinationer som liknar varandra. Idag kan vi bland annat äta hamburgare på över 31 000 McDonald's-restauranger världen över, eller spendera en kväll på Hard Rock Café i över 50 länder.

– Men det märks redan nu att vi är ute efter mer genuina upplevelser. I framtiden gäller det för resmålen att identifiera det särpräglade med platsen snarare än att försöka efterlikna det som turisten kan få hemma. Det gäller att exploatera det som är äkta i rätt mängd. Det kan bli en nackdel att anpassa ett resmål efter turisterna, säger Bo Svensson.

Johanna Danielsson på Kairos Future tror att det utspridda resandet gjort att vi sett det mesta.

– Jag tror inte att det kommer att finnas mycket mer kvar att upptäcka på jorden 2050. Rymdturismen har blivit större, den är inte bara för rika, och vi kommer även att utforska havet. Du kommer inte att behöva vara utbildad dykare för att få se vad som finns under ytan, säger hon.

Johanna Danielsson tror även att den digitala världen kommer att fylla en värdefull funktion. I en virtuell verklighet kan vi uppleva det som annars vore helt omöjligt.
– De djurarter som har utrotats 2050 kommer du att kunna uppleva genom virtuella historier, med så kallad walk-in-history. Om det är arter som har försvunnit dit du ska så kommer du ändå att kunna se dem på det här sättet.

DET ÖKADE RESANDET kommer förstås att ställa krav på mer miljövänliga sätt att ta sig fram. Flyget måste minska sina utsläpp. Men Peter Terpstra vid Nutek tror inte att framtiden kommer att bjuda på några märkliga nya farkoster.

– Om man tittar på de senaste decennierna så var det jetflyget som var den senaste förändringen, och det var för nästan 50 år sedan. Sedan dess har det inte hänt något revolutionerande, så jag tror faktiskt att tekniken och utseendet kommer vara ungefär desamma med skillnaden att det är andra motorer som går på andra drivmedel.

Däremot menar Peter Terpstra att vi kommer att få se nya former för hur vi flyger. Större flygplan och färre mellanlandningar är två sätt att minska utsläppen.

– Vi kommer att se ett högre kapacitetsutnyttjande och kanske regler som säger att du inte kan lyfta om du inte har 90 procent av sätena fyllda och så vidare, säger han.

Om flyget har blivit individens utsläppstjyv så har tåget 2050 blivit dess själsfrände. Som miljövänligt, snabbt och smidigt har tåget spåtts en lysande framtid, och även båtarna har framtiden framför sig.

– Inom båttrafiken har man knappt påbörjat arbetet med att sänka utsläppen, så här kommer man att kunna göra mycket till en låg kostnad. Båtarna kommer att bli betydligt renare även om de inte blir snabbare. Energianvändningen ökar så mycket när man ökar hastigheten att man istället får jobba mycket med drivmedel och konstruktion, säger trafikexperten Magnus Nilsson på Naturskyddsföreningen.

Högre hastighet kommer dock att märkas på tågen. I framtiden kan vi komma att åka från södra Tyskland till Stockholm på bara sex timmar. Det kanske blir ett uppskattat sätt att ta sig hit på, när det angenäma klimatet gjort Sverige till charterdestination, vilket även kommer att innebära förändringar för oss som bor här.

– Det är klart att produkten måste anpassa sig till konsumenten. Vi kanske får skaffa pinnar till husmanskosten för asiaternas skull, säger Bo Svensson.

Framtidens resenär

Vem är hon?

Framtidens resenär är medveten, påläst och engagerad i samhällsfrågor. Hon har släkt och vänner utspridda över världen, och kan kanske just därför tröttna på att resa. När hon reser söker hon sig till det som är som genuint och speciellt för respektive plats. De äldre resenärerna kallas för WHOP:s – Wealthy Healthy Older People – och är en av researrangörernas favoritgrupper. 2050 är vi alla metropoliter.

Vart reser hon?

Västerlänningarna som åkte till Asien i början av 2000-talet kommer spendera semestern närmare hemma. Världsekonomin har förändrats och det är inte lika billigt i Asien längre. Klimatförändringarna avgör var vi kan åka. Sommarturisterna vid Medelhavet har letat sig norrut till svalkan. Asiater och sydamerikaner reser betydligt mer både inom kontinenterna som internationellt. Den äventyrlige åker på rymdresa för vacker jordutsikt och tyngdlöshet.

Hur tar hon sig fram?

Tågen är snabbare och båtarna mer miljövänliga. Tågrälsen har byggts ut och det går smidigt mellan länderna. Flygplan går på annat drivmedel men rymmer fler passagerare och omges av striktare regler. Därtill får den virtuella verkligheten allt större utrymme. Genom ny teknik kan vi resa vart som helst – utan att färdas en meter.