Plums! Plask! Splash! (och allt ingår)

SOM STRANDADE kryssningsfärjor ligger de längs den steniga stranden mellan Side och Alanya på Turkiets medelhavskust. Sex glänsande jätte-hotell omgivna av välskötta trädgårdar, oregelbundet formade pooler och hundratals rader av solstolar med likadana hotellhanddukar.
Club Ali Bey Manavgat skiljer sig från de andra jättehotellen. Det ser faktiskt inte ut som en strandad kryssningsfärja, utan snarare som en amerikansk villa-förort med likadana hus ordnade i prydligt rutnät. Det är enormt stort: ett jätteområde, en hel semestervärld, som det tar flera dagar att lära sig hitta i.
– Men det känns som en Finlandsfärja, säger Dante, 8 år, som är utsänd av Vagabond för att testa charterns senaste giv: vattenlek i anslutning till hotellet.
För mig är liknelser med jättefärjor en sorts kritik, men inte för Dante. Han älskar att åka Finlandsbåt.

Överträffar allt
Jag har besökt många vattenlekparker i Sverige, Grekland, och Spanien, men allt inkluderat-hotellet Ali Beys Aqua Park överträffar dem alla. Det tar en hel dag att åka genom alla attraktioner. Här finns rutschbanor som slingrar sig ner genom skarpa kurvor; som är svarta hål där man kastar sig ner i mörka avgrunder; som är breda nog för gummi-flottar stora nog att bära sex fullvuxna; som är spikraka och snabba som racingbanor.
Vagabonds utsände åttaåring bävar inför vad han ser. Det ser brant, snabbt och läskigt ut. Första dagen vänder han därför rutschbanorna ryggen och badar istället i den stora poolen med fontäner som bildar glimmande vattenparaplyer, kraftiga undervattensströmmar och undervattensvulkaner som får vattenytan att koka.
Men dag två repar han mod och testar en rutschkana som han döper till Spiralen. Han testar i snabb följd alla och ger dem egna namn som Stora forsen, Svarta hemligheten och Roulettkulan.

Gratis allt
Han har väldigt kul i tre dagar. Semesterlivet känns så okomplicerat när allt ingår. Jag ser att han är förälskad i Club Ali Bey. Inte så konstigt med sådant reservationslöst gensvar. Man går ju bara fram till bardisken och säger att man vill ha en glass, en läsk, en slush – så får man det.
Andra och tredje dagen innanför hotellets stängsel upptäcker vi nya pooler vi inte badat i och nya restauranger vi inte ätit på. Vi står vid en poolkant och känner oss särdeles förvirrade. Är vi tillbaka vid restaurangen och poolen där vi brukar hålla till? Men den ligger ju ett par hundra meter däråt! Har vi förlorat orienteringen och kommit tillbaka till utgångspunkten?

Då ser jag: restauranghuset, utformat som ett osmanskt palats, ligger inte i samma vinkel till poolen som det vi brukar äta frukost i och stora scenen ligger vid polens kortsida och inte som vår pool vid långsidan. Vi har kommit till en annan del som med små skillnader är identisk med den del där vi tillbringat de första dagarna. Det känns som om kvarteren förökat sig genom celldelning.

Showtime
Och över hela området ljuder varje kväll samma mörka röst som förkunnar: “Ten minutes to showtime”.

Tio minuter senare:
– Showtime, showtime, showtime! mässar rösten.

Upp på scen skuttar artister som mimar till kända låtar och spelar teater med tysta munrörelser. Ur hög-talarna: pålagda tyska och ryska röster.

Det är först nu vi inser att praktiskt taget alla hotellets tusentals gäster är tyskar och ryssar, vilket förklarar varför folk ser så konstigt på mig när jag beställer på engelska.
Att träffa familjer från andra länder tillhör charmen med charter, men här finns ett hinder som visar sig svårt att överbrygga. Få av tyskarna och ryssarna förstår något annat än sina modersmål. Åttaåringen deppar. Han hade velat göra sig nya bekantskaper, men språkbarriären växer till en mur som isolerar oss från de andra. Vi ser hur de leker, skålar, pratar och har kul – med varandra.

Flyr till verkligheten
Dag fyra börjar åttaåringen att känna viss mättnad på badande i allmänhet och vattenrutschbanor i synnerhet. Han – som kan bada hur länge som helst – föreslår att vi ska göra något annat. Jag är förbluffad. Han säger också att han är nyfiken på världen utanför grindarna. Det kan jag förstå. Själv känner mig snärjd, som om jag låsts in i världens lyxigaste fängelse.

Vi flyr i taxi till staden Side med sina muromgärdade antika kvarter och krackelerade tempel och insuper en liten men stärkande dos verklighet. Sedan återvänder vi till vattenlandet. Dyker ner i det ljumna poolvattnet – plums!

Bästa semestern
Hemma i sommarsvala Sverige dröjer det flera dagar innan vattenpropparna i örat släpper och rynkorna på tingertopparna slätas ut. Genombadad och trött i kroppen upprepar åttaåringen gång på gång:

– Det var den bästa semestern vi gjort nånsin!

Jag pratar om friheten att strosa runt fritt i en stad befolkad av urinvånare och om att bada i havet.

Åttaåringen skakar han på huvudet.

– Hur negativ får man bli, säger han anklagande.

Guide. Där chartern är som lekfullast

Vattenplaskcharter

Fritidsresor, som har Club Ali Bey i sitt program, har tagit vattenleken på störst allvar. De har 15 hotell med eller i nära anslutning till vattenrutschbanor. Hotellen finns förutom i Turkiet också i Grekland, Egypten, Spanien och Thailand.
Läs mer om Fritidsresors Splash!

Ving har hotell med vattenparker i Turkiet och Spanien. I februari invigs Vings maffiga vattenlek-hotell Makadi Bay tre mil söder om Hurghada i Egypten.
Läs mer om Makadi Bay!

Även Apollo, Detur och Solresor har hotell med vattenparker.

Vilken grad av allt inkluderat?

Det finns många sorters allt inkluderat/all-inclusive. Ibland ingår bara maten och man får betala för dryck. På Club Ali Bey ingår nästan allt: alla måltider förstås inklusive snackbufféer på efter_middagarna, drinkarna i baren, vin och öl till maten, glass i stora lass, obegränsat med läsk och minibaren på rummet. Till slut hittade vi två saker som inte ingick: internet (som kostade 50 kr/tim) och radiobilar (25 kr/10 min).
Läs mer om hotellet!

---

Text: Per J Andersson • 2010-09-28
Restips • Resa med barn