Historiskt rekordlåga biljettpriser styr resandet mer än den föreslagna flygskatten

Kommer en flygskatt på 80 kronor per resa leda till att vi slutar att flyga? Nej, men kanske kommer några få procent – åtminstone de som ska resa inrikes, till och från Sveriges grannländer och norra Tyskland – att oftare överväga att ta tåget, skriver Vagabonds redaktör Per J Andersson.

Historiskt rekordlåga biljettpriser styr resandet mer än den föreslagna flygskatten

En statlig utredning föreslår en flygskatt. Förslaget har lett till ramaskrin i flygbranschen och bland politiker i Norrland. Skatten på 80 kronor på flygresor inom Europa och maximalt på 430 kronor på de allra längsta flygresorna (till Sydney, Bangkok etc) har lett till domedagsliknande farhågor om att flygresandet därmed vore dödsdömt.

Men tror man det har man tappat minnet.

Tror man det har man glömt att priset på flygbiljetter sjunkit drastiskt senaste 25 åren.

I såväl Sverige som resten av världen har vi just nu historiskt låga flygpriser, vilket är en effekt av avreglerade flygmarknader, ökad konkurrens och energieffektivare flygplan – och på sistone också sjunkande priser på bränsle.

För 55 år sedan kostade en tur och retur-biljett med SAS Stockholm–Bangkok i ekonomiklass cirka 60 000 kr omräknat till dagens penningvärde. För 25 år sedan, strax före avregleringen, kostade en flygbiljett från Sverige till en stad i Europa i regel runt 3 000 kr. Idag vet vi att det med viss planering är lätt att hitta tur och retur-biljetter till en mängd europeiska destinationer för under 1 000 kr. Ska du till London – en extra konkurrensutsatt destination – hittar du med några veckors framförhållning lätt biljetter för under 300 kr tur och retur.

Företaget Travelmarket har sedan 2009 regelbundet publicerat Svenskt flygprisindex som jämför priset på flygbiljetter från 1 000 resewebbsidor. När senaste indexet publicerades i september hade priserna fortsatt att falla, precis som de gjort i ett kvartssekel – och Travelmarkets VD kunde konstatera: "Man skulle inte tro att det var möjligt att flygbiljetterna fortsätter att dala i pris, men det tror jag ändå att vi kommer att se under hösten".

Vi resenärer har förstås reagerat på de fallande flygpriserna – med att flyga ännu mer. De flesta flygresorna görs i dagens globaliserade värld inte inrikes, utan från Sverige till utlandet. Senaste 25 åren har svenskarnas flygresor till utlandet ökat med 130 procent. Samtidigt har vi övergett tåget till kontinenten, som länge var förstahandsvalet.

Enligt en rapport från Chalmers tekniska högskola, på uppdrag av Naturvårdsverket, har svenskarnas internationella flygande därmed en betydligt större klimatbov än tidigare beräknat: i Sveriges officiella underlag som rapporteras till EU och FN uppskattas det totala utsläppet av växthusgaser för 2014 uppgå till 2,3 miljoner ton. Men enligt rapporten står de internationella flygresor som svenskarna gjorde samma år för cirka 11 miljoner ton.

Smart klimatpolitik? Knappast! Snarare ett resultat av ett konsekvent bejakande av minsta motståndets filosofi och grav brist på miljötänk.

I Studio Ett i P1 igår pratade Niklas Nordström, socialdemokratiskt kommunalråd i Luleå och ordförande i branschorganisationen Svenskt flyg, om flygskatteförslaget som om det vore en dödlig farsot

– Det är obegripligt att man ens överväger, det är plakatpolitik, ryade kommunalrådet och menade att om vi överhuvudtaget ska fortsätta att ha en exportindustri, om vi ska fortsätta turista utomlands och om utländska turister ska fortsätta att komma till vårt land, då måste vi ha flyg.

– Om vi beskattar flyget motverkar vi människans resande när vi istället borde bejaka att människor resor, sa Niklas Nordström.

Det handlar förstås inte om att begränsa resorna. Men man kan resa på så många sätt. Det är ingen självklarhet att de måste ske med flyg. Ska vi till andra världsdelar eller till och med Medelhavet är flyget oslagbart i smidighet och snabbhet. Men på resor på max 100–150 mil kan tåget vara med och konkurrera. Själva restiden är förvisso längre, men man går ju på och av i centrum av städerna och slipper såväl tidsödande transferresor till avlägsna lågprisflygplatser som irriterande köer till incheckningsautomater och säkerhetskontroller. 

80 kronor extra på biljettpriset – kommer världen att därmed att gå under? Kommer vi att sluta flyga? Nej, men kanske kommer några få procent – åtminstone de som ska resa inrikes, till och från Sveriges grannländer och till och från norra Tyskland – att oftare överväga att ta tåget. Eller båten och bussen.

Fast införandet av en flygskatt borde följas upp med en massiv satsning på tågresande, inte minst det internationella mellan Europas storstäder, som ligger närmare varandra än vad vi i flygets tidevarv tror.

Flygskatteförslaget borde kompletteras med smidigt onlinebokningssystem för internationella tågresor så att det blev lika enkelt att boka tågresor Stockholm–Hamburg och Köpenhamn–Paris som det är att boka samma resor med flyg. För det krävs samarbeten mellan Europas tågbolag. Idag samarbetar man inte tillräckligt. Varför? För att man har kastat in handduken och sagt åt flygbolagen: Varsågod, det här får ni sköta!

Idag har utrikestågresandet från Sverige till kontinenten i stort sett havererat, eftersom SJ också har gett upp kampen mot flyget. Vill du ta tåget från Sverige till Paris kan inget svenskt tågbolag hjälpa dig. Du är hänvisad åt privata resebyråer eller Deutsche Bahns sajt.

Flygbränslet är till skillnad från bilbränslet obeskattat. Utrikesflygbiljetter är helt momsbefriade, medan inrikesflyget är belagt med den lägsta momssatsen på sex procent. Vore det inte rimligt att också flyget beskattas så att åtminstone en liten del av alla flygresor kan styras om till tåget?

Med 80 kronor i flygskatt kommer den billiga flygbiljetten Stockholm–London inte längre kosta 272 kronor, ett pris som jag hittade när jag för fem minuter sedan sökte på en flygbiljettsökmotor, utan hela 352 kronor. Tur och retur!

Jag tror att vi resenärer klarar av den pålagan.