Filippa testade thaiboxning – och blev kvar i Thailand …

När Filippa Löfström kom till Chiang Mai på sin Thailandsresa passade hon på att prova på landets nationalsport muay thai. Det visade sig att kampsporten öppnade dörren till den thailändska kulturen och möten med lokalbefolkningen. Så Filippa reste inte vidare, utan stannade kvar, länge …

Filippa testade thaiboxning – och blev kvar i Thailand …
Filippa var på genomresa i Chiang Mai när hon kom i kontakt med muay thai och bestämde sig för att stanna. Foto: Fotolia
Filippa Löfström

För Filippa Löfström blev thaiboxningsgymmet i Chiang Mai som ett andra hem. Foto: Sofia Cunelius

Det rytmiska ljudet av hopprep som slår mot plastmattan hörs redan i trapphuset. Doften av rökelse och liniment möter mig när jag öppnar glasdörrarna till Sit Thaharnaeks muay thai gym ovanför Chiang Mais nattbasar. Gymmet är litet och består av en boxningsring, några sandsäckar och en öppen yta som just nu används för uppvärmning av en brokig skara västerlänningar och thailändare. En av tränarna kommer emot mig med ett hopprep och en uppmanande blick:

Skipping my friend.

Det är så vi värmer upp i vad som för mig, den där första gången, känns som en evighet. Thailändsk popmusik strömmar ut från högtalarna och de två tränarna småpratar med varandra medan vi hoppar så att svetten rinner. Det är varmt och luftfuktigheten hög.

Five minutes more! ropar en av tränarna medan den andra ställer sig bredvid mig med ett roat men vänskapligt leende och imiterar min tafatta hoppstil.

Till slut blir det paus. Hopprepen hängs tillbaka, vi stretchar tillsammans och så är träningen igång. Skuggboxning, snabba slag mot sandsäckarna, situps och armhävningar, tre ronder med säck och tre privata ronder med en av tränarna. Den glada popmusiken överröstas av hårda slag mot mitsarna, tränarnas instruktioner, och elevernas skrik när de tar i för att ge extra styrka till sina sparkar.

Double kick! beordrar min tränare. Leaw leaw!

Jag vet att det betyder "snabbt" och kämpar för att få till de där typiska sparkarna – styrkan ska komma från höfternas rotation och mitsen ska träffas av smalbenets nedre del. Tränaren är inte nöjd:

Hips squared! ropar han och rättar till mina höfter och min vänster fot med några millimeter.

Detaljerna gör skillnad. Två timmar senare är jag utmattad, genomsvettig, lycklig och totalt uppfylld av tanken på hur många träningspass jag kan hinna med innan jag reser vidare. Mina andra planer inför vistelsen i Chiang Mai bleknar snabbt bredvid denna utmanande blandning av mental och fysisk träning.

Det där första passet leder så småningom vidare till en längre vistelse med träningspass två gånger om dagen – två timmar på morgonen och två timmar på kvällen, sex dagar i veckan. Det kanske låter extremt, men jag är bara en av många västerlänningar att anamma den intensiva träningsstilen. Precis som de vassa armbågarna är den hårda träningen typisk för muay thai. En god fysisk förberedning är lika viktigt inför en match som tekniken.

Muay thai kallas ofta the art of eight limbs eftersom man använder armarna, armbågarna, knäna och skenbenen. Ursprunget går tillbaka till det närstridssystem som användes av den forntida armén i Thailand, men muay thai är så mycket mer än en våldsam kampsport. Visst handlar det om att trötta ut sin motståndare genom slag och sparkar, men det handlar också om respekt, disciplin och ödmjukhet. Dessutom uppfyller sporten ett syfte i det thailändska samhället då träningen och matcherna har kunnat bli en väg ur fattigdomen för småpojkar på landsbygden.

Wat Phra-templet i Chiang Mai. Foto: Pexels

Huvudtränaren Kru Hua startade gymet för sex år sedan. Det är intensiva dagar för honom och de tre tränarna med långa träningspass morgon och kväll, samt eventuella privatlektioner däremellan. Är det dessutom match på kvällen så följer alla med och dagen är inte slut förrän vid midnatt. Då återvänder de hem till Huas hus där tränarna bor tillsammans med familjen. Det är aldrig någon som nämner det västerländska livspusslet eller bristen på privatliv. I Thailand är muay thai ett sätt att leva. Rutin och disciplin är centrala delar i livsstilen för en nak muay (muay thai fighter) och den bakgrunden har alla tränarna gemensamt – hård träning dagligen sedan barnsben och hundratals matcher.

Hua hade sin första match när han var 11. Idag är han 39 och har fler än 600 matcher bakom sig. Att bli tränare var en möjlighet att dela sin kunskap och erfarenhet med andra. Gymmet gjorde det också möjligt att på allvar börja träna sonen Focus som då var sex år och så småningom även adoptivsonen Sep. Idag är de båda pojkarna 12 och 13 och snart redo för att ta sig ann de större arenorna i Bangkok. Dottern Manau är bara 4 år och har inte börjat träna ordentligt ännu.

– Kanske när hon är 6 år, säger Hua. Fast jag vill nog inte att hon ska fightas. Hon är för söt.

En dag efter morgonträningen sitter vi och pratar om hur allting började. Hua hade en farbror som höll på med muay thai när han växte upp och på så sätt började han träna. Han hade sin första match efter bara några månader.

– It was a win, säger han och skrattar.

Han berättar att han föredrar livet som kru (tränare) och tycker om att lära ut teknik. När jag frågar honom om han någonsin blir trött förstår han först inte frågan. Sedan ler han och skakar på huvudet:

– Nej, aldrig på muay thai eller på att lära ut muay thai. Det är i så fall personalfrågor och annat som är tröttsamt.

Han önskar att gymmet ska växa under de kommande åren och han är övertygad om att Focus och Sep kommer bli stora champions – Focus är redan champion i norra Thailand. För Sep är det mer komplicerat. Han är från Burma och är papperslös. För två år sedan blev han räddad från ett liv på gatan av Huas familj. De hoppas nu kunna adoptera honom formellt, vilket också gör det lättare för honom att gå matcher på större arenor.

– Same Focus and Manau, same Sep, säger Hua. Han tillhör familjen.

För ett ögonblick ser han bekymrad ut, men kommer snart på andra tankar.

– Har du ätit? frågar han och insisterar på att jag ska äta lunch med familjen och tränarna.

En bambumatta breds ut på gymets gulgröna plastmatta och skålar ställs fram. Hua har lagat maten: grön curry, fläskköttbullar, svamp och kyckling. Och ris förstås.

Sep lindar händerna på en av de yngre killarna på muay thai-gymmet. Foto: Filippa Löfström

Några kvällar senare sitter jag i baksätet på familjens bil, hopklämd tillsammans med Sep, Manau och Focus. I framsätet sitter Hua och hans fru och på bilens flak har några andra från gymet satt sig till rätta. Vi är på väg till en så kallad temple fair någonstans på landsbyggden utanför Chiang Mai där Sep ska gå match. Mitt bland marknadsstånden har en boxningsring satts upp. Detta är kvällens huvudattraktion och folk börjar samlas inför att den första matchen ska börja. Vadslagningen som är en stor del av detta nöje är redan igång. Bambumattan breds ut i gräset och Sep görs redo för matchen – han får massage, oljas in, händerna lindas, och huvudbonaden mangkol sätts på för att skydda huvudet från onda andar.

Snart hörs den rytmiska muay thai-musiken sarama spelas och de första motståndarna går upp i ringen. Varje match inleds på samma sätt: de båda motståndarna utför en dans för att skydda ringen från onda andar och hedra sina tränare – den så kallade wai kru. Sep är kvällens tredje match. Inför matchen och under en kvarts intensiv fight är killen med det blyga leendet som jag träffar på gymet varje dag, som försvunnen. Istället ser jag i ringen en hundraprocentigt fokuserad nak muay som med kraftfulla och tekniska slag och sparkar kan slå sin motståndare medvetslös. Det är på blodigt allvar - inte för att man alltid måste vinna men för att det är i ringen man lär sig, utvecklas och använder allt det man tränar på att förbättra varje dag.

Efter matchens slut får Sep ett glas vatten av motståndarens tränare och motståndaren får i sin tur vatten av Hua – allt enligt traditionen att visa respekt för varandra oavsett matchens resultat. Ikväll vinner Sep på poäng. Klockan är redan midnatt när han kommer ned från ringen. Manau har somnat, bambumattan rullas ihop och vi går tillbaka till bilen. Imorgon börjar träningen klockan nio och pojkarna har en lång dag i skolan. 

Tre månader senare har jag vant mig vid den intensiva träningsrytmen. Jag svettas visserligen lika mycket som under mitt första träningspass men orkar så mycket mer och har utvecklat styrka, balans och teknik. Gymmet känns som ett andra hem och Huas familj har inkluderat mig i deras liv och lärt mig lika mycket om thailändsk kultur, ödmjukhet och respekt som muay thai-teknik. Morgonen för mitt sista träningspass har jag med mig blomstergirlanger till familjen och tränarna för att visa min tacksamhet – även om jag inser att ingen gåva kan väga upp för allt jag fått vara med om. Det är smärtsamt att ta farväl.

– Kom tillbaka snart, säger Hua och kramar mig hårt. Next time you fight right?

Text: Filippa Löfström

Chiang Mai

Norra Thailands största stad. Chiang Mai. Foto: Filippa Löfström

Muay thai i Chiang Mai – en miniguide

Sit Thaharnaek Muay Thai Gym

Vad? Namnet Sit Thaharnaek kommer från Kru Huas fight namn (Thaharnaek betyder överlägsen krigare och Sit betyder student)
Vart? En trappa upp från hotellet Night Bazaar Place på Chang Klan Road
Hur mycket? 400 THB, motsvarande drygt 100 kronor, för ett träningspass på 2 timmar, 2200 THB för en vecka med två pass om dagen, 8000 THB för en månad med två pass om dagen.
Mer info: Sit Thaharnaes Facebooksida.

Muay thai-träning i Chiang Mai

Det finns mängder av muay thai gym i och omkring Chiang Mai som erbjuder träning på alla nivåer – från nybörjare till folk som vill gå match. Man kan prova på ett pass, eller stanna en vecka, en månad, eller längre. På vissa gym kan man även välja ett paket med träning, mat och husrum. Listan kan göras lång, men här är några exempel:                   
Sit Thaharnaek Muay Thai Gym
Lanna Muay Thai
Santai Muay Thai
Hongthong Muay Thai Gym

Muay Thai Ordlista

Muay thai – thailändsk boxning
Kru – Tränare/Mästare
Nak Muay – fighter
Wai kru – dansen som framförs av de två motståndarna innan matchen
Mangkol – huvudbonad som bärs under wai kru för att skydda huvudet från onda andar