• Få vagabond.se's nyhetsbrev

    Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev för senaste informationen!

  • På kryss på Sveriges egen Hurtigrutt

    Kryssa från Stockholm till Norrland. Går det? Ja, i coronatider har Sverige plötsligt fått en egen motsvarighet till Hurtigrutten. Vi hoppade ombord för att kryssa norrut med sikte på Ångermanlands skärgård.

    På kryss på Sveriges egen Hurtigrutt
    På kryss inomskärs på Höga kusten. Foto: Per J Andersson

    Jag sitter i loungen i fören och smuttar på en iskall margarita. Framför mig ser jag Höga kusten-bron, Sveriges längsta hängbro, motsvarigheten till den ikoniska Golden Gate-bron i San Francisco.

    I högtalarna guidar kapten medan fartyget gör en gir och stävar norrut vidare genom Höga kustens innerskärgård. Hemsö som inget har att göra med Strindbergs Hemsöborna, Ulvön med sin surströmming och Högbonden med Sveriges högst belägna fyr (numera vandrarhem och kafé).

    Solen sjunker på den klara hösthimlen och försvinner bakom Mjältön, Sveriges högsta ö (236 meter). När stjärnorna tänds på himlavalvet svänger vi tvärt styrbord och stävar söderut över Bottenhavet.

    ***

    Nöden är uppfinningarnas moder. I coronans tidevarv har därför krisande kryssningsrederier tvingats tänka nytt – om man inte vill kasta in handduken för gott (som Birka Cruises gjorde i juli). När man inte kunnat köra över Östersjön till Finland och Baltikum har man helt enkelt fått satsa på inrikesresor.

    Först ut, redan i somras, var Tallink Silja med kryssningar mellan Stockholm och Visby. Och nu under hösten är det dags för Höga kusten i Ångermanland, som är det närmaste man kan komma de norska fjordarna utan att lämna Sverige. Rederiets megaskepp Symphony stävar därför norrut fram till höstlovet i slutet av oktober på denna svenska motsvarighet till norrmännens Hurtigrutt.

    ***

    Kryssningsturism är egentligen inte min melodi. Instängd i ett plåtskrov, avskärmad från verkligheten, avstängd från naturens dofter och förnimmelser. Innesluten i ett flytande all inclusive-hotell där alla runtomkring överkonsumerar mat och alkohol och blir lite för mätta och lite för fulla.

    – Vi har bara alkoholfritt, säger en bartender och tillägger:

    – Skojar bara!

    – Puh, svarar sällskapet pensionärer som ville beställa drinkar.

    – Ett tag öppnade sig avgrunden, skämtar de och får sina mojito- och gin&tonic-drinkar.

    Paradutsikt på akterdäck. Foto: Per J Andersson

    Spriten är på något vis en del av kryssningsturismens DNA. Att den finns i mängder. Att den är billig. Och att den finns när som helst på dygnet. Mousserande vin till frukost och starköl till lunch. Kort sagt: lite för mycket av det goda som tillsammans med det gungande havet kan få det att vända sig i magen.

    Så tycker mitt dissande jag om kryssningar.

    Men jag har flera sidor. Jag kan också vara mer positivt lagd och se charmen i att basta och bubbelpoola mig i båtens spa. Att sitta på däck i solen och glida tätt intill stränder och klippor i en arkipelag med omväxlande vyer. Vinden i håret, frisk luft i lungorna, en känsla av friskhet. Så är det också.

    Jag tänker ömsom som mitt dissande kryssnings-jag – och ömsom som mitt positiva kryssnings-jag.

    Kryssningar brukar vara synonymt med buffé. Men hur går det i coronatider? På Silja Symphony äter jag och mina två medresenärer , 13-åriga Noa och 18-åriga Dante, faktiskt inga buffémåltider alls. Istället hinner vi under de två dygn som vi kryssar testa tre olika restauranger utan buffét, alla belägna i affärsgalleria-look-a-like-promenaden i skeppets mitt.

    ***

    Utsikt från "Stortorget" vid Mannaminne (t v). M/S Ulvön stävar ut till ön med samma namn. Foto: Per J Andersson

    Bordsservering i en fine dining-krog med röding och renfilé och ett gott vin från Piemonte – och grillad entrecote och biff i en grillrestaurang med läderstolar. Och så självservering med bricka på en sushisevering som höjer sig högt över medel.

    Fast frukosten i fine dining-restaurangen är faktiskt buffé – till en del. Varmrätterna beställs förvisso av kypare och kommer till bordet, men resten hämtar man själv – med nyspritade händer och engångsplasthandskar. Så säger reglerna. Ser lite makabert ut när vi står där med svarta plasthandskar och lägger på sill, ägg, salami, bröd och ost på våra tallrikar. Men är det pandemi, om än snabbt avklingande, så är det.

     ***

    Dagens höjdpunkt: Höga kusten-bron. Foto: Tallink Silja.

    Förutom inomskärskryssningen i Ångermanland är det ju finast är att glida ut ur Stockholms skärgård. Vi har tur med vädret. Tillvaron på däck är ljum och solig när vi glider upp genom sundet mellan Furusund och Yxlan.

    Och så gillar jag det faktum att man på Tallink Siljas Höga kusten-kryssning får kliva av i halvtid.

    För efter avfärden på fredagseftermiddagen når vi Härnösand på lördagsmorgonen, lägger till och får stiga i land. En del åker på sightseeing, andra promenerar själva runt i den mysiga trähusstaden Härnösand. Jag och mina två medresenärer hoppar in i en hyrbil och styr mot Höga kusten-hotellet vid brons norra fäste. Fortsätter sedan till Pettson och Findus-landskapet, Sveriges motsvarighet till Norge. Kör förbi vackert belägna Nora kyrka och ut till gamla fiskeläget Bönhamn, där passbåten lägger ut för att köra till vandrarhemmet i Högbondenfyren.

    Avslutar med besöka Mannaminne, konstnären Anders Åbergs makalöst mångfacetterade friluftsmuseum i Häggvik. Gamla flygplan, spårvagnar, bilar, en hitflyttad rostig järnvägsbro och konst och hantverk och en massa annat. Så lekfullt och fantasirikt. Känns som besjälad med Jan Lööfs barnböcker om Skrot-Nisse. Så spänannde.

    Skippar Mannaminnes restaurang och tar våra lunchlådor med ceacarsallad och falafel och traskar upp mot toppen av närmaste kulle, som kallas Stortorget. Äter med utsikt över det böljande landskapet, de röda båthusen och den blånande havsviken.

    ***

    Där ute: Solen går upp över Bottenhavet. Foto: Per j Andersson

    På eftermiddagen är vi tillbaka på fartyget för att göra inomskärskryssningen. Utan avbrottet med bilutflykten till Höga kusten-bygden hade jag känt mig kvävd. Men nu är det skönt att åter sitta ner i en fåtölj och se öarna glida förbi – och sedan ta en solnedgångsbastu med havsutsikt.

    Efter en andra natt med guppande på Bottenhavet glider vi åter in i Stockholms skärgård.

    Eftersom vi inte varit utomlands har väl taxfreebutiken hållit stängt? tänker du som läser. Men nej, eftersom vi både på upp- och nerresan touchat kajen i Mariehamn på Åland så gäller regeln att rederiet får sälja sprit, parfymer, godis och annat till taxfreepriser.

    Så får första gången någonsin kommer jag hem efter en Norrlandsresa med påse klirrande taxfree-spritflaskor.

    Men framförallt med en stark känsla av att jag snart ska återvända till Höga kusten, Sveriges eget Norge.

    Inomskärskryss. Foto: Per J Andersson

    Höga kusten-kryssningar

    Läs mer och boka

    Höga kusten information

    Massor av saker att upptäcka i Sveriges eget Norge

    6 Höga kusten-highlights

    1. Hotell Höga kusten-bron

    2. Mannaminne

    3. Bönhamn

    4. Högbondens fyr

    5. Skuleberget

    6. Höga kusten-leden

    Ett flitigt plåtande och Instagrammande och Facebookande pågår på däck i solnedgången. Foto: Per j Andersson

    Skönt att komma in när vinden friskar i. Foto. Per J Andersson

  • Få vagabond.se's nyhetsbrev

    Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev för senaste informationen!