Annons
Annons
Volontärarbetare på Fjällrävsprojektet hjälper forskningen att bevara den hotade fjällräven. Foto: Rasmus Törnqvist/Fjällrävsprojektet

Volontärarbetare på Fjällrävsprojektet hjälper forskningen att bevara den hotade fjällräven. Foto: Rasmus Törnqvist/Fjällrävsprojektet

Restips

Unik volontärsemester i fjällrävens rike

Att kombinera semestern med att göra gott och volontärarbeta för kanske tankarna till varmare breddgrader. Men Rasmus Törnqvist reser till fjällen på semestern för att hjälpa till att bevara den hotade fjällräven.

Text: Helle Kikerpuu • 2020-12-17 Uppdaterad 2021-08-13

Hej Rasmus! Berätta lite om Fjällrävsprojektet – vad är det?

Fjällräven är hotad i hela Norden och det finns ett flertal organisationer som jobbar för stammens väl och ve. Fjällrävsprojektet är en forskningsgrupp vid Stockholms universitet som samarbetar med bland annat länsstyrelserna i norra Sverige kring olika bevarandeprojekt.

Jag har varit med som volontär ett par somrar  – en fantastisk upplevelse och ett helt nytt sätt att uppleva våra vackra svenska fjäll på. Varje sommar sedan åttiotalet hjälper ett trettiotal volontärer Stockholms universitet att samla in data som hjälper forskarna att kartlägga hur populationen mår och bättre förstå hur rävarna beter sig. Det är all möjlig slags data såsom DNA-prover, bajs, päls, räkna rovfåglar och inventera växter och hur mycket gnagare som finns.

Unik volontärsemester i fjällrävens rike
Fjällrävsprojektet vill rädda den hotade fjällräven. Foto: Rasmus Törnqvist/Fjällrävsprojektet

Man har hört om resenärer som plockat skräp på stranden eller volontärarbetat en del av semestern, vad fick dig att vilja ta del av fjällrävsprojektet?

Oj, var ska jag börja? Jag tycker att fjällrävarna är oerhört coola djur och skulle tycka att det var enormt tråkigt om de försvann ur fjällekosystemet. Ska vi ha en chans att bevara fjällräven för framtiden måste de studeras. Dessutom är jag lite av en naturalist och trivs väldigt bra utomhus. Att engagera sig i fjällrävsprojektet innebär en anledning att spendera veckor på olika platser i den svenska fjällkedjan.

Dessutom tycker jag att det är coolt att utan någon egentligen biologbakgrund få hänga med sjukt duktiga forskare som kan otroligt mycket om fjällrävarna och ekosystemen. Det är rätt häftigt att få sitta och inventera växtrutor med Anders Angerbjörn – forskaren som startade fjällrävsprojektet för flera decennier sedan, och som med sin karaktäristiska lädermössa blivit lite av en ikon när det gäller svenskt bevarandearbete.

Unik volontärsemester i fjällrävens rike
Rasmus spanar efter fjällrävar på semestern! Foto: Malin Hasselgren/Fjällrävsprojektet
Unik volontärsemester i fjällrävens rike
Det är ovanligt att få syn på fjällrävar! Foto: Rasmus Törnqvist/Fjällrävsprojektet

Känns det som att jobba eller vara på semester?

Ja du, vad är jobb och vad är semester egentligen? Det är väldigt annorlunda än vad jag jobbar med i vanliga fall. Nu har jag varit ute rätt många år i rad så det skulle vara skönt att ta det lite lugnare åtminstone en sommar.

En lugn sommar, vad skulle det i så fall kunna vara?

Jag vet inte riktigt, på fritiden och semestern brukar jag få för mig att hitta på olika roliga projekt och göra saker jag inte har tid med annars. Men kanske att jag och sambon skulle åka till fjällen med ultralätt packning, inte gå för långt och bara ta det lugnt? Jag behöver fortfarande komma bort från all teknologi som jag har en tendens att omge mig med.

Unik volontärsemester i fjällrävens rike
Rasmus Törnqvist jobbar som videoproducent på miljöorganisationen Greenpeace och har deltagit i fjällrävsprojektet tre somrar på rak. Foto: Rasmus Törnqvist

Vad är din tidigare relation till de svenska fjällen?

Jag har åkt på vandringssemester en hel del de senaste 15 åren, men det är annorlunda att komma ut och ha en konkret uppgift. Man ser fjällen på ett annat sätt när det är ens arbetsplats.

Hur menar du?

Om det skulle vara dåligt väder på semestern kan man bara chilla och ligga kvar i sovsäcken och vänta ut regnet, men när man har x-antal lyor att avverka så knatar man på oavsett väder. Rent kilometermässigt ser man mycket mer och genom alla inventeringar och protokoll som ska fyllas i – vi räknar ju konstant djur, växter, spillning, spår osv, blir upplevelsen snäppet rikare. 

Unik volontärsemester i fjällrävens rike
Helags fjällområde bjuder på vyer under volontärarbetet. Foto: Rasmus Törnqvist/Fjällrävsprojektet
Unik volontärsemester i fjällrävens rike
Blomsterängar, berg och fjällrävar! Foto: Rasmus Törnqvist/Fjällrävsprojektet

Och fjällräven – hade du sett någon innan du deltog i projektet?

Jag hade aldrig sett en fjällräv innan. Första gången jag var i Abisko träffade jag någon som berättade att de sett en fjällräv och jag tyckte att det lät helt magiskt. Det är ju det enda stora däggdjuret som lever i högalpin miljö, fjällräven är rätt tuff och jag har en extrem respekt för dem. När vi ligger i tältet och huttrar i kuling och regn ligger de uppe på sin blomtäckta lya och chillar.

Första året, som volontär i Padjelanta, såg vi inte en enda fjällräv på tre veckor. Vi inventerade 23 lyor om jag inte missminner mig och alla var obebodda. Men så året därpå i Arjeplog på väg mot första lyan vi skulle inventera gick vi runt en kulle och fick världens utskällning! Vi vände oss om och där stod en fjällräv och spanade på oss. Och den var inte så glad över att vi var där. Men jag blev så sjukt glad! Vi fattade att vi var för nära lyan och gick tillbaka en bit, cirkulerade runt kullen och slog läger 300 meter bort!

Varför då?

Fjällräven är rödlistad och hotad, vilket betyder att man inte får närma sig deras lyor. 300 meter är det närmaste man får komma enligt lag. Inom forskningsprojektet har vi dock särskilda tillstånd eftersom vi måste jobba aktivt med lyan, men när vi gör det ser vi till att jobba så snabbt och tyst som möjligt. När man är klar och inte har något mer att göra så lämnar man lyan snabbt.

Unik volontärsemester i fjällrävens rike
Volontärarbetet är tuff, men ibland får man en stunds avkoppling och friskt fjällbad. Foto: Rasmus Törnqvist/Fjällrävsprojektet

Hur mår fjällräven idag?

Man kan se en tydlig uppåtgång sedan det aktiva bevarandearbetet började, men läget är fortfarande akut.

Varför är det så?

Det finns många anledningar. Bland annat var det pälsjakten på 1800 – 1900-talet som drog ner populationen från tusentals individer till som värst några tiotal i Sverige. Idag är klimatförändringarna troligtvis en viktig faktor. Trädgränsen dikteras främst av klimatet och när det blir varmare förflyttas gränsen högre upp på kalfjället och fjällrävens ekosystem blir mindre. Det betyder också att rödräven kommer längre upp på kalfjället. Rödräven tar över lyorna och kan döda fjällrävens valpar. Brist på gnagare är ett annat problem.

Unik volontärsemester i fjällrävens rike
Fjällrävens ekosystem blir mindre och mindre. Foto: Rasmus Törnqvist/Fjällrävsprojektet

Vilka fjällområden är dina favoriter?

Jag har egentligen ingen favorit. Det är så svårt att jämföra en vacker miljö med en annan. Det finns så många olika vackra fjällområden och det är det som är extra kul med projektet – man kommer till ställen man inte skulle resa till annars!

Men Sareks högalpina miljö är ju klassisk och vacker, men tar man sig till Paljelanta väntar vackra böljande slätter och blommor. I Arjeplog är det fantastiskt att vandra genom ängarna i den lummiga blomsterrika fjällhögbjörksskogen. Helags där vi var i somras var också riktigt häftigt, likaså Vindelfjällen där jag spenderade min första vecka 2020. 

Men ok, om man skulle välja ett riktigt bra fjällområde så är det kanske Abisko. Det är otroligt vackert men samtidigt väldigt lättillgängligt. För mig är det bara att hoppa på tåget och blir man pepp på att göra något annat är det bara att ta tåget vidare mot Norge och Narvik – kanske inte i år på grund av corona, men annars.

Vad är det med fjällen som lockar?

Haha! Ja. För det första bor jag ju i Skåne. Sen gillar jag inte folk, haha! Nä, men det är en annorlunda och orörd miljö och det passar mig som gillar natur och djur.

Unik volontärsemester i fjällrävens rike
Söt-chock på fjällen. Foto: Rasmus Törnqvist/Fjällrävsprojektet
Unik volontärsemester i fjällrävens rike
Att uppleva fjällvärlden innebär regn, kyla, mygg och vyer som den här. Foto: Rasmus Törnqvist/Fjällrävsprojektet

Hur går man tillväga om man vill engagera sig i fjällrävsprojektet?

Det bästa är att följa projektet på instagram för att se när de lägger ut en annons att de söker nya volontärer. Då skriver man helt enkelt att man vill hjälpa till med sommar-inventeringen och sedan hör projektet av sig till ett gäng nya volontärer. Söktrycket är ganska högt då det är många som gillar fjällrävar – en av mina kompisar sökte fem år i rad innan hon kom in!

Det viktigaste är engagemanget för djur och natur – många av de duktigaste volontärerna har inte varit ute särskilt mycket tidigare utan kommer snarare från en biologbakgrund. Sen behöver man såklart en grundläggande förståelse för att kalfjället snabbt kan bli en ganska farlig miljö om man inte har bra utrustning och förstår hur den fungerar.

Unik volontärsemester i fjällrävens rike
Volontären Andreas Bergström undersöker en valp. Foto: Rasmus Törnqvist/Fjällrävsprojektet

Rasmus 5 tips inför fjällresan!

Inställning

Ha en ödmjuk och kärleksfull attityd inför fjällen. Tänk på vad du har för kunskaper, erfarenheter och begränsningar gällande utrustning. Det bor en massa djur och en hel del människor i fjällen och vi är gäster hos dem.

Stuga eller tält?

Är man nybörjare ska man kanske börja med att vandra mellan stugor och inte tälta. Bra skor är A och O och det är en bra idé att gå in dem innan sin fjälltur. Det är surt att paja fötterna mitt ute i ingenstans. Fjällvädret ställer också om snabbt – det kan gå från skinande sol till regn och dimma på kort tid – så ett regnställ som andas bra och håller dig hyfsat torr är viktigt!

Karta och kompass

Ta med karta och kompass, även om du går på en utmärkt vandringsled. Om vädret slår måste du veta hur du ska gå, och det är inte alltid lätt trots att man går på en led. Kan man inte använda karta och kompass bör man iallafall ladda ner appen Topo GPS som har en topografisk karta som man kan ladda ner och använda offline. Men tänk på att mobilens batterier kan dö – det gör inte en papperskarta och kompass.

Snacks

Bra snacks som man gillar är tveklöst en av de viktigaste komponenterna i packningen även om man kör stugturer! En kompis brukar krossa chips och ta med i dagsransoner medan jag själv kör rätt mycket Gott & blandat. Bor man i stuga har de ofta försäljning, men har man otur kan de ha sålt slut på det man vill ha och vissa fjällstationer har ju restaurang. Annars är det stormkök som gäller!

Möte med fjällräv

Det viktigaste är att inte störa den. Om den springer vidare kan man spana in den på avstånd och sedan gå därifrån, men om den verkar hålla koll på dig är du troligtvis för nära lyan och då måste du ta en omväg runt. Och mata aldrig vilda djur – inte heller fjällräven!

Till sist, rapportera att du sett räven till fjällrävsprojektet, berätta när och var för att hjälpa forskningen och bevarandearbetet. Bästa sättet att komma i kontakt med fjällrävsprojektet är via deras Instagram, annars finns kontaktuppgifter på hemsidan.

Sveriges nationalparker från norr till söder

"Vagabond-katten" räddades på cykelresa genom Europa

Äventyr i Funäsdalen – 4 härliga dagsturer

Abisko – 3 härliga dagsturer för vandring


Text: Helle Kikerpuu • 2020-12-17
RestipsDjur & natur

Nyhetsbrev

Missa inte våra bästa tips och guider!

Scroll to Top