Du kan kan åka tåg hela vägen från valfri svensk station till Europas högsta järnvägsstation på 3 450 meters höjd. Foto: Getty Images
“Tåget till Europas topp” – Vagabond reser till Grindelwald
Visste du att du kan ta tåget upp på på toppen av ett av Alpernas högsta berg? Vagabond tog en tur till Europas tåghöjder och blev imponerad av såväl utsikten som omsorgen om framtiden då nästa generation ska ta över vad vi byggt.
Låt oss förflytta oss till byn Grindelwald i den schweiziska kantonen Bern. Året är 1894 och snön ligger vit på bergstopparna runtom. En grupp järnvägsingenjörer och politiker har samlats på ett hotell i byn. Plötsligt säger en av dem:
– Först la vi räls hit upp i dalen på tusen meters höjd. Sedan byggde vi Wengenjärnvägen upp till Kleine Scheidegg-stationen på tvåtusenmeters höjd.
De andra nickar. Nån hummar “… det vet vi väl?”. En annan undrar “Vart vill du komma?”
– Hur vore det om vi byggde en järnväg ända upp dit …?
Ingenjören pekar ut genom fönstret och bort mot den högsta av traktens bergstoppar, 4 150 meter höga Jungfrau.
– Mina herrar, låt oss bygga en järnväg hela vägen upp!
De andra i sällskapet spärrar upp ögonen i förvåning. Så bryter församlingen ut i ett hjärtligt skratt.
– Ha, ha, du skojar, det går ju inte. En linbana kanske, men en järnväg med ett vanligt tåg … ha ha … dit upp … ha ha!
Men ingenjören skojade inte. Snart hade han de andra med sig och två år senare satte bygget igång.
Med hjälp av hundra italienska rallare hackade och sprängde man fram från den redan existerande stationen Kleine Scheidegg och byggde en tunnel snett upp genom bergen Eiger och Mönch.
Sexton år senare hade man nått Jungfraupasset på 3 450 meters höjd. Räls las ut i den nya tunneln, för säkerhets skull, som brukligt är i bergstrakterna, med en kuggstång mellan rälsen så att tåget skulle få bättre fäste på sin branta uppåtfärd.
Men varför stoppa projektet när man nåt Jungfraupasset? Från passet ville man fortsätta ändå upp på Jungfraus topp, ytterligare sexhundra meter upp till drygt fyratusen meters höjd. Kanske en hiss sista biten? funderade man.
Men året var 1912. Initiativtagarens pengar var slut och kort därefter bröt första världskriget ut. Men nu hade man i alla fall en järnvägsstation upp till 3 450 meters höjd.
Det var Europas högsta då – och är det fortfarande.
– Oj, rymlig och blank! Och snabb!
Jag kom just hem från Grindelwald dit jag rest för att vara med när den nya linbanan Eiger Express invigdes i fredags 4 december. En toppmodern linbana med 26 uppvärmda sittplatser i kabinerna med de stora panoramafönstrena. På femton minuter susar man upp från Grindelwald Terminal upp till Eigerglaciären, betydligt snabbare än med tåget.
Men tro inte att man skrotar de över hundra år gamla bergsjärnvägarna för det. Nej då. De kommer fortsatt att ta resenärer upp på toppen där det finns forsknings- och väderstation, flera restauranger (bland annat en indisk), en exklusiv isbar med egen tioårig glaciärlagrad whisky, istunnlar, ett litet chokladmuseum, utkiksterrasser, whiskylager och curlingbana.
De äventyrliga tar sig ut på den världsarvsklassade glaciären och åker offpist ner. De mindre äventyrliga, som jag, tar tåget tillbaka ner till station Eigergletscher (Eigerglaciären) där det finns pistade backar ner mot dalen.
***
När det gäller miljövänliga kollektiva transporter i allmänhet och tågresor i synnerhet är Schweiz ett föredöme. Kollektivtrafiken är sammanlänkad med anpassade tidtabeller och smidiga bytespunkter.
Förutom statliga tågbolaget SBB finns många privata järnvägsbolag som kör i bergen. Därtill rederier som kör på landets insjöar, och olika buss- och liftbolag. En väldig röra, tänker du. Men nej, det mesta kan bokas på ett och samma ställe och fås på samma biljett. Dessutom gäller tågkorten ofta också för åk i en del av liftarna, medan liftkorten gäller på lokaltågen.
Jag blev starstrucked när jag tagit SBB-tåget till Interlaken Ost och bytt till Bern Oberlands smalspåriga järnväg vidare upp till Grinderwald. När man passerar stationer med liftar och andra tåg vidare upp mot topparna utannonseras i högtalarna: “Byte här för resande med liften Eiger Express eller Wengenalpbahn och Jungfraubahn upp mot Eigergletcher och Jungfrau.
Som om en automatisk röst på SJ:s tåg från Stockholm när det börjar närma sig Åre utannonserade: “Byte här för vidare färd med kabinbanan till Åreskutan” – och att SJ-biljetten dessutom gällde för vidare färd hela vägen till toppen.
Att investera 5 miljarder kronor i en ny lift i en by i bergen var förstås inte oproblematiskt. Alla var engagerade, både för och emot. Dels är det naturkänsligt område. Jungfrau-Aletsch är Alpernas största återstående glaciär, Världsarvsklassad sedan 2001. Dels handlar det om framtiden. Hur ska man kunna bo kvar och arbeta i dalen om femtio år.
Liftbolaget – Jungfraubahnen – ägs inte av en familj eller av nån internationell koncern, utan till stor del av invånarna i dalen. Nästan alla har några aktier i företaget. Därför kommer det ofta över tusen personer från byarna i dalen på stämmorna nere i Interlaken. Dessutom hölls en lokal folkomröstning, som är så vanligt i Schweiz. Resultat: 75 procent var för att bygga den nya liften.
– Folket här i dalen identifiera sig med liftföretaget. De tycker att det är deras bolag. När man bestämde sig för att bygga liften kände vi att vi gör det för våra barn. Vi skulle kunna klara oss med de tåg och liftar som finns idag. Det håller i tjugo-trettio år till. Men vi måste redan nu tänka på nästa generation, och nästa, säger Bruno Hauswirth som är dalens turistchef.
Det där imponerar på mig. Det påminner mig om ekarna som planterades i Sverige på 1600-talet så att man skulle ha material till nya regalskepp 400 år senare. Det schweiziska framtidstänkandet är otidsenligt i kvartalsrapporternas tidevarv och därmed avundsvärd.
Flera miljöorganisationer var kritiska till liftbygget. Det gjorde att planerna justerades flera gånger för att minska miljöpåverkan. Bland annat minimerades antalet liftstolpar för att slippa hugga ner så mycket skog.
– Jag håller med miljöorganisationerna. Deras krav var bra, medger Bruno Hauswirth och berättar att miljökraven ledde till att liften endast fick byggas om man samtidigt satsade extra på förnyelse för tågtrafiken som används flitigt av såväl lokalbefolkningen som turister i dalen.
– Vi vill inte att besökare hit upp tar bilen som släpper ut och skitar ner, utan åker tåg hela vägen.
Förnyelsen av det redan välfungerade finmaskiga tågnätet bestod i att man för sammanlagt cirka tio miljarder kronor köpt in nya moderna tåg, ökat turtätheten året runt och byggt ny tågstation där man byter till Eiger Express-liften, alltså den station vi närmade oss när jag hörde hur man utannonserade “Byte här för resande till Jungfraujoch”.
Det bästa är ändå att det gamla sättet att ta sig till toppen, med tåg på räls, inte försvunnit bara för att man byggt en supermodern kabinbana för en del av den sträckan. Det nya och gamla ska komplettera varandra.
Fortfarande kan du ta det gröna tåget på Wengenalpbahn från Lauterbrunnen (796 m ö h ) till Grindelwald (1 034 m ö h) via Kleine Scheidegg (2 061 m ö h) och Wengen (1 275 m ö h).
I Kleine Scheidegg på det öde kalfjället finns restaurang och hotell där du kan äta en bit eller sova över under dunbolster. Eller så byter du direkt till Jungfraubhan som tar dig upp via station Eigergletcher, som också är slutstation för den nya kabinbanan, och vidare till upp till Jungfraujoch på 3 450 meters höjd.
“Top of Europe”, som det heter i turistreklamen, vilket förstås inte är sant.
Men att det är Europas högsta belägna järnvägsstation som är som kronan på verket på Europas bäst fungerande kollektivtrafik upp mot Alpernas största glaciär, det är sant.
Fotnot: alla skidorter i kantonerna Bern, Vaud och Valais har hittills hållit öppet denna vintersäsong. Men från och med 28 december inför Schweiz krav på 10 dagars karantän för svenska resenärer. Så spar resan till Europas högsta järnvägsstation till i vår, sommar eller nästa vinter. Håll utkik på Sweden Abroads Schweizsida för senaste info om coronaläget.
Läs mer
Sajt. Info om såväl vinter- som sommarturism i Jungfrauregionen.
Bok. I artikelförfattaranens senaste reportagebok, Ta tåget – på spåret genom historien, samtiden och framtiden (Ordfront, 2019), skildras bland annat historien om Schweiz tåg och dess bergsjärnvägar, vid sidan av reseberätelser om tågresor i resten av Europa, i Indien och i USA. Skaffa boken här!
Interrailkortet
…gäller inte fullt ut på bergstågen i Jungfrauregionen, men med ett Interrailkort får du 25 procent rabatt på bergstågen Berner Oberland Bahnen från Interlaken Ost till Grindelwald och Lauterbrunnen och på Grindelwald–First, Lauterbrunnen–Mürren, Schynige Platte Bahn, Jungfraubahn samt på Wengernalpbahn som går mellan Grindelwald och Wengen.
Ska du resa utomlands under julen – följ UD:s tre råd
10 skidbackar i Europa dit tåget kan ta dig
10 vackra bergsbyar i Europa du måste besöka
Text: Per J Andersson • 2020-12-20
Restips • Tågresor