• Få vagabond.se's nyhetsbrev

    Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev för senaste informationen!

  • Största tabbarna på resan – redaktionen delar med sig

    Passkontroller, tidspress och språkförbistringar. Mycket kan gå fel när man är på resande fot. Vi i Vagabond-redaktionen har lyft på skämskudden för att dela med oss av de där reseminnena vi allra helst skulle glömma.

    Största tabbarna på resan – redaktionen delar med sig
    De där resemissarna vi helst skulle glömma. Foto: Gettyimages / Westend61.

    Per J Andersson, redaktör:

    Avbokade bokade biljetter

    När Per hade tur i oturen på en flygplats i Grekland. Foto: Unsplash @ehsen.

    Jag och mina två tonårsbarn ska checka in på Naxos lilla flygplats för att flyga med det lilla propellerplanet till Aten där nästa flyg väntar för vidare transport norrut. Kvinnan bakom disken säger plötsligt:

    "Era biljetter är bokade, men också avbokade".
    "Är det sant", stönar jag och känner kallsvetten bryta fram.
    "Ja", är hennes lakoniska svar.

    Förtvivlad sätter jag mig ner på en av de fem stolarna i den lilla avgångshallen och kollar igenom mailen på datorn efter bokningsbekräftelsemailet. Då hittar jag ett mail från resebyrån jag köpte biljetterna från fyra månader tidigare. Oöppnat! I det står det: "Dina biljetter är avbokade eftersom betalningen med American Express-kort inte gäller hos oss".

    Lång nervös väntan i en nedsutten skinnsofffa inne på flygplatschefens kontor. Fem minuter före planets avgång skiner chefen upp.

    "En stor grupp på 12 personer som var inbokade har inte dykt upp".
    "Som betyder?" undrar jag.
    "Grattis!", svarar hon glatt, "det betyder att ni kommer med trots att ni inte bokat".

    Iväg reste vi med känslan av att någon däruppe i himlen gillar oss.

    Kim Appelbom, art director:

    Det incheckade passet

    Har du koll på passet? Det hade inte Kim... Foto: Unsplash @nicolegeri.

    Jag och en vän är på väg till Turkiet. När jag sitter i köket samma morgon, strax innan taxin till Arlanda ska hämta oss, vill jag skoja med henne om att mitt pass har gått ut. Jag tittar till en gång i passet och ser att det faktiskt HAR gått ut! Min kompis som aldrig flugit förr och har rejält med resfeber får panik. Tur nog är vi ute i god tid och det löser sig med ett nytt pass.

    Något år senare befinner jag mig med släkten i Las Palmas på väg hem. Strax innan vi ska kliva på planet så ska passet visas upp. Det visar sig att jag packat ned mitt pass i resväskan som redan är incheckad. Efter några turer med vakt och övrig besättningspersonal går de med på att släppa förbi mig ändå – jag är ju "pappa upp i dagen", som de uttrycker sig. Om min bonuspappa.

    Karin Wimark, redaktör:

    Turist eller terrorist?

    På väg till New York gäller det att svara rätt i tuffa gränskontroller. Foto: Unsplash @dnevozhai.

    När jag var runt 20 år jobbade jag under flera år som dansare i Glada Hudikteaterns föreställning om Elvis Presley. För er som inte känner till Glada Hudikteatern så är det en kommunal verksamhet som består av en teatergrupp med, som de själva uttrycker sig, utvecklingsstörda och normalstörda skådespelare som mot alla odds tagit sig från en liten teaterlokal i Hudiksvall till Sveriges största scener. Som belöning och avslutning på flera års turnerande skulle vi sätta upp musikalen i New York och avsluta på topp!

    Avresedagen kom och gänget, bestående av omkring 120 personer, steg äntligen ombord på planet som skulle ta oss över Atlanten. Alla var väl förberedda, men eftersom flera aldrig tidigare flugit var detta en ny erfarenhet. Tidiga instruktioner hade getts ut. Vi skulle säga att vi var i USA som turister. Men när vi väl skulle passera tullen i New York blev tydligen en av killarna osäker. Han skrek högt över hela hallen.

    "Per, hur var det nu igen. Ska jag säga att vi är turister eller terrorister?"

    Långa, tysta sekunder följde. Lyckligtvis kom han ihåg rätt när det väl gällde och vi kom alla in i landet. Dessutom hade vi lyckats påverka såväl flygvärdinnor som benhårda gränsvakter med batonger. Flera av skådespelarna hade nämligen gett dem en kram. Som tack för att de fick komma in i landet.

    Fredrik Brändström, chefredaktör:

    Cash is king

    Om när Fredrik kände sig som en knarklangare i New York. Foto: Unsplash @tot87.

    Glömde min plånbok med kreditkort samt större delen av reskassan i taxin på väg från flygplatsen in till New York. Fick ägna de kommande dagarna att skaffa färska kontanter via bank i Sverige (detta var tidigt 2000-tal, har på känn att det blivit lättare att ordna dylika problem sedan dess). Kass start på premiärturen till New York men när pengarna äntligen hade skickats från Sverige via Western Union kunde jag ge mig ut i storstaden med en veckas ranson av amerikanska dollarsedlar i jackfickan, knarklangar-style.

    Sedan dess har det blivit många turer till New York men numera har jag bättre koll på mina grejer (inbillar jag mig) och som tur är behöver man inte längre resa med kontanter! En lycklig twist på historien var att jag två veckor efter att jag kommit hem fick ett samtal från en taxichaufför i New York som hade hittat min plånbok med alla pengar och kreditkort kvar. Det finns hopp om mänskligheten!

    Sofia Zetterqvist, webbredaktör:

    Kanot i bikini?

    Har du hört talas om canyoning? Det hade inte Sofia. Foto: Gettyimages / EXTREME-PHOTOGRAPHER.

    "Have you tried it before?" frågar arrangören.
    "Yes yes, many times", svarar jag världsvant.
     
    Jag är på en jobbresa i Tyrolen, Österrike, och inför resan har vi fått välja olika aktiviteter. Stressad i stunden har jag kryssat för vad jag tycker är "canoeing". Ser framför mig äntligen en lugn stund i en kanot på någon spegelblank alpsjö. Underbart!
     
    "Don't forget to put on your bikini", fortsätter arrangören. Bikini? Lite konstigt med tanke på kylan och glaciärfloden vi ska till men alright.
    "Yes yes, okej", svarar jag.
    "Are you scared?"

    Här någonstans börjar jag ana oråd. Och mycket riktigt. Det visar sig inte alls vara "canoeing" och någon harmonisk kanottur jag anmält mig till – utan "canyoning", ett sätt att kasta sig fram i vilda forsar och nedför gurglande vattenfall med sin kropp som hjälpmedel. Det räcker med att kolla på Youtube för att öka adrenalinhalten rejält. Numera dubbelkollar jag alla aktiviteter jag bokar.

  • Få vagabond.se's nyhetsbrev

    Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev för senaste informationen!