Taj Mahal får lerinpackning

Det är fjärde gången mausoleet, som sedan 1983 är klassat som världsarv, får en lerinpackning för att bevara och stärka skönheten. Senast var 2008, men med tanke på den snabbt Ù�kande privatbilismen i Indien, är det nu dags igen.

Shah Jahan lät bygga Röda fortet i Agra, ett snarlikt fort i Delhi och mycket annat som i dag är populära turistattraktioner. men häftigast av alla hans byggen var ändå Taj Mahal, där han inte nöjde sig med den traditionella röda sandstenen utan satsade på vit marmor utsmyckad med abstrakta geometriska mönster, snirklig persisk kalligrafi och blommor- och bladdekorationer i form av inläggningar (pietra dura) med jaspis och ädelstenar. Skälet till överdådet, som dagens turistguider gärna betonar, var kärlek. Taj Mahal var kejsarens känslosamma hyllning till sin favorithustru, den persiska prinsessan Mumtaz Mahal (Palatsets utvalda), som dött sedan hon fött parets fjortonde barn.

Gravmonumentet står på trygg grund. Den gedigna sockeln som huvudbyggnaden står på har i snart 400 år klarat av den utmaning det innebär att ligga på stranden av en flod som varje år svämmar över. Och trots att byggnadskomplexet ligger i ett område där jordbävningar förekommer, trots att brittiska soldater på 1800-talet uppträdde vårdslöst och trots att dagens föroreningar frätt på fasaden är det extremt välbevarat.

Men luftföroreningar från miljoner bensinmotorer hade inte byggmästarna på 1600-talet räknat med.

– På grund av den fortsatta ökningen av föroreningar håller marmorn på att gulna, säger B M Bhatnagar från Indiens arkeologiska institut, enligt BBC.

Enligt Bhatnagar har institutets kemiavdelning redan börjat arbeta med lerinpackningen. Rengöringsmetoden sägs vara baserad på ett traditionellt recept som indiska kvinnor använder för att få en fin lyster i huden.

Ett två millimeter tunt lager med kalkhaltig lera kommer smetas ut över de missfärgade områdena, sen får det torka över natten.

– Därefter borstas de torra flingorna bort med mjuka nylonpenslar och tvättas med destillerat vatten för att rensa ur orenligheter som klibbar fast på ytan, säger Bhatnagar.

De tidigare skönhetsbehandlingarna genomfördes 1994, 2001 och 2008.

Mer fakta om världsarvet Taj Mahal

• Efter att kejsarens favorithustru Mumtaz Mahal 1631 dog i samband med förlossningen av sitt fjortonde barn, dottern Gauhara Begum, bestämde han sig för att hedra henne med ett praktfullt mausoleum.

• Bygget påbörjades 1632 och slutfördes omkring 1653. Flera arkitekter var inblandade, bland andra persiern Ustad Ahmad Lahauri.

• Inuti huvudbyggnaden, som är 35 meter hög, kan besökare titta på två skengravar, kenotafer, medan Mumtaz Mahals och Shah Jahans kroppar ligger i källaren rakt under.

• Den persisk-indiska arkitekturen är inspirerad av Timurs grav i Samarkand och Humayuns grav i Delhi.

• De fyra minareterna som omringar huvudbyggnaden lutar utåt, vilket både är en optisk finess (det gör att de ser raka ut sedda snett underifrån) och en jordbävningssäkring: om jorden skakar rejält faller minareterna utåt och hotar inte mausoleet.

• Mausoleet står i en klassisk mogulträdgård (char bagh) med upphöjda gångar som delar in varje fjärdedel i nedsänkta blomrabatter. I trädgården finns en upphöjd vattentank i marmor och en rektangulär bassäng, vars vattenyta reflekterar Taj Mahal.

• Omges av två moskéer och på tre sidor av en tornförsedd mur, allt i röd sandsten. En av moskéerna gjordes om till gästhem, eftersom det inte är vänt mot Mecka. Utanför muren ligger mindre mausoleer och gravar över Shah Jahans andra fruar och Mumtaz favorittjänare.

• Sedan 1983 klassat som världsarv av Unesco. Sedan 2007 utsett till ett av den nya världens sju underverk, enligt en global omröstning på internet.

---

Text: Per J Andersson • 2014-06-09
Indien • Nyhet