• Få vagabond.se's nyhetsbrev

    Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev för senaste informationen!

  • Lilla Amsterdam

    Trendfaktorn har höjts i Amsterdams gamla arbetarkvarter Jordaan och nu är det här de medvetna helst bosätter sig. Vagabonds utsände hoppade upp på cykeln och gjorde stadsdelen osäker.

    Lilla Amsterdam

    EFTERMIDDAG. Vid ett av borden inne på Café Thijsson i stadsdelen Jordaan sitter ett par i 25-årsåldern. Dagens De Telegraaf ligger uppslagen på bordet och mellan kaffesörplandet är diskussionen livlig. Jag spetsar öronen och flyttar lite närmare för att försöka uppfatta vad som är så viktigt. När jag ser att tidningens högersida pryds av en bild på en lyckligt leende kronprins Willem-Alexander tillsammans med en blond skönhet förstår jag att paret, som så många andra holländare, avhandlar huruvida deras prins ska få gifta sig med sin flickvän Maxima Zorreguieta.

    Banalt kan tyckas, men eftersom flickvännens pappa, Jorge Horacio Zorreguieta, var minister i Jorge Videlas diktatur i Argentina under slutet av 1970-talet är frågan känslig och delar landet i två läger:

    "Låt pojken göra som han vill. Det är ju dottern, inte pappan han ska gifta sig med", resonerar för-falangen, medan motståndarna slår näven i bordet och säger något i stil med att "folk med fascistiskt blod i ådrorna har inte i Hollands kungahus att göra."

    Den royalistiska såpan är en följetong som kommer att fortsätta så länge huvudrollsinnehavarna envisas med att hålla ihop.

    Det finns många kaféer i Jordaan och Café Thijsson tillhör de mest populära. Hit går den som vill bli sedd. Väggarna är beige och möblerna går i brunt. Men ändå känns Café Thijsson inte som ett riktigt brunt kafé. Det är lite för inne och personalen lite för ung och poppig. Det gäller förresten även gästerna som världsvant nickar igenkännande åt höger och vänster när de kommer in.

    Nick van Loon jobbar i baren. Han berättar snabbt och på perfekt engelska om sitt Amsterdam. Lovtalet handlar mest om Jordaan.

    – Det är som en liten by i staden med en helt egen atmosfär. Här är skönt och lugnt utan att vara tråkigt. Utelivet är bra, affärerna roliga och folket trevligt, säger han.

    Jordaan är arbetarkvarteren från 1600-talet där en gång kanal- och brobyggarna bodde. Namnet sägs vara en holländsk variant av det franska jardin (trädgård) och ska ha myntats av de franska hugenotter som odlade sina trädgårdar här i slutet av 1700-talet. Hur det än är med den saken så bär många gator fortfarande namn efter blommor.

    Jordaan betraktades länge av myndigheterna som den besvärligaste delen av staden. Det var exempelvis här vägarnas gatstenar först byttes ut mot asfalt eftersom asfalt varken gick att bygga barrikader med eller kasta på poliser vid uppror.

    På 60- och 70-talen gick Jordaan igenom en stor förändring. Många av kvarterens invånare flyttade till förorterna och i deras ställe kom studenter och artister som sakta men säkert höjde trendfaktorn. Utvecklingen som följde känns igen från många andra stadsdelar i många andra städer: I samma takt som trendfaktorn höjs stiger också boendekostnaderna och i dag är det inte längre lågavlönade arbetare som har råd att bosätta sig i Jordaan. Nej, i dag har Jordaan blivit ett chict tillhåll för konstnärer och yuppies. Än så länge bor dock tillräckligt många gamla jordaaneser kvar i sina lägenheter för att det ska kännas så där äkta och genuint som vi turister vill ha det.

    I de trånga gränderna finns gott om konstgallerier, små exklusiva boutiquer, secondhand-butiker och mysiga kvarterskrogar där mycket av vardagslivet utspelar sig. Det är också här stans mest intressanta restauranger finns.

    I Jordaan ska man ta sig tid till planlöst flanerande och inte vara rädd för att gå vilse. Det gör alla ändå förr eller senare eftersom gatorna i nord–sydlig riktning byter namn vid varje nytt kvarter. Släpp kartan och njut av atmosfären, snart dyker en kanal upp och hjälper till med orienteringen.

    2e Anjeliersdwarsstraat är ett Jordaan i miniatyr. Här finns allt: frisörer, kaféer, gallerier och prylbutiker med saker du inte visste fanns. Jag promenerar söderut och för att inte hamna utanför Jordaan viker jag av till höger vid Bloemgracht – en av Amsterdams finaste kanaler vars blommarknad varje lördag i och för sig är överskattad. Jag går några kvarter längs kanalen, tar till vänster över andra bron och passerar snart genomfartsleden Rozengracht som i likhet med Palmgracht, Elandsgracht och Lindengracht varit en kanal men som av sanitära skäl fylldes igen i början av 1900-talet.

    Söder om Rozengracht är butikerna färre och de små gallerierna fler. Här håller många unga konstnärer till och ett besök i någon studio ger en snabb inblick i vad som händer inom Hollands moderna konst. Det är bara att knacka på.

    Elandsgracht 109, Jordaans södra spets. Här ligger De Looier, en inomhusmarknad med bredare utbud än man trodde var möjligt. Att botanisera här bland porslin, guld, silver, keramik, möbler, smycken, konst, klockor, antika leksaker och så vidare kan bli dyrt. Inte för att det som säljs är så vansinnigt unikt, utan för att det är skoj att handla här. Ute på Elandsgracht igen upptäcker jag att jag inte köpt någonting, vilket måste anses vara sensationellt.

    KVÄLL/NATT. Nick van Loon har gått av dagens pass bakom bardisken och sitter nu framför densamma tillsammans med kollegan Björn Lamberte. De är uppenbarligen kända här för snart har en mindre folksamling samlats kring dem.

    Klockan närmar sig tio och det har blivit ordentligt trångt på Café Thijsson. När bandet en knapp meter bakom min rygg övergår från tillbakalutad jazz till covers, på vad jag förmodar är holländska rockklassiker, bestämmer jag mig för att lämna Café Thijsson och cykla vidare i Jordaannatten.

    Det går som på räls: Först höger på Lindengracht, sedan vänster ner på Norderkerkstraat och till sist höger på Westerstraat. Målet är Café Nol som utan konkurrens är Jordaans märkligaste hak och en sällsam upplevelse för en utomstående besökare. Sofistikerat? Nej. Trendigt? Absolut inte. Inne på Café Nol har tiden stått stilla i minst 20 år. Stället är en explosion i kitsch. Kristallkulor i taket, röda väggar med speglar som gör att det lilla stället verkar större än vad det är.

    Innanför dörren hänger ett idolporträtt på Jordaans kulthjälte Johnny Jordaan (efternamnet är taget). Johnny Jordaan var en smörsångare av rang och när hans tårdrypande alster om förlorad kärlek spelas på Café Nol kan man räkna med allsång. Johnny Jordaan har egentligen inget med min musiksmak att göra, men på Café Nol är han kung. Även för mig.

    Kvinnan i baren matchar inredningen väl med sitt blonderade hår, sin röda tajta T-shirt och korta jeanskjol. Hon verkar känna gästerna och gästerna henne. När min bargranne beställer en Jenever åt mig ler hon oroväckande.

    – So you are from Sweden, säger hon och ställer ett fullt dricksglas framför mig. Drink this.

    Bargrannen insisiterar på att betala och jag smuttar försiktigt på drycken. Efter att ha lyckats trycka ner halva Jenevern och fått godkänt av bargrannen har klockan passerat midnatt. Några glada män runt 35 sjunger med när Johnny Jordaan följs av Baccara. Jag tackar för mig och lämnar Jordaan för att besöka en annan värld. Det är därför det inte går att tröttna på Amsterdam. Staden har så många världar att upptäcka och alla ligger inom cykelavstånd från varandra.

    I köerna till klubbarna Exit och April på Reguiliersdwarsstraat hånglar männen och inne på Havana är de vackraste kvinnorna med största sannolikhet tranvestiter. Längre ner på gatan ligger Other side, en Coffee Shop för homosexuella. På översta trappsteget sitter två tjejer och tittar varandra djupt in i de stora pupillerna. Här på Reguiliersdwarsstraat vänder sig folk oftare om när du kysser någon av motsatt kön än tvärtom. Blandningen av människor är slående.

    Klockan är två på natten och utanför megaklubben Escape på Rembrandtplein ett stenkast från Reguiliersdwarsstraat motar en biffig vakt bort en gammal tant i skitiga kläder som vill att någon i den välbeställda kön ska dela med sig av sin partykassa. Inne på den klassiska klubben It dunkar det av house-musik. Alla dansar: Kostymer, kjolar, läder och nästan naket. Det gäller att synas. Chansen att bli bjuden på Jenever av en okänd bargranne är obefintlig.

    Klockan är fyra på morgonen. Fulltrött, skrynklig och hungrig. Utfestade amsterdamare och turister på väg hem stannar vid en Febo för att försöka bota den kommande bakfyllan. Är serveringen stängd går det alltid att stoppa in ett mynt i automaten och få ut en friterad flottig maträtt. Garanterat gott vid den här tiden på dygnet. Annars inget vidare.

    FÖRMIDDAG. Jag promenerar Lindengracht fram där en av Jordaans många marknader precis har öppnat för dagen. Konstaterar att prins Willem-Alexander och Maxima Zorreguieta finns med på åtminstone två kändistidningars löpsedlar den här veckan. Köper en bara för att ha något att bläddra i till frukosten.

    Utan att egentligen veta hur det gick till är jag plötsligt framme vid Café Thijsson igen. Jag beställer en kopp kaffe och en fralla av Nick van Loon som är tillbaka i baren. Vi byter några ord. Han undrar vad jag ska skriva om och innan frågan klingat ut föreslår han själv Red light district.

    – Det gör ju alla andra som besöker Amsterdam, säger han.

    När jag svarar nej och förklarar att Jordaan kommer att spela huvudrollen ger han mig en uppskattande blick.

    Jag slår mig ner vid ett fönsterbord. Bläddrar förstrött i min tidning men är mer intresserad av den tilltagande marknadskommersen utanför fönstret. Det är en helt vanlig lördag och ett morgontrött Amsterdam vaknar sakta till liv. När Nick kommer förbi med en påtår en stund senare säger han:

    – Ska du inte skriva lite om hororna ändå. Red light district är ju vår största turistattraktion.

    Guide till Amsterdam

    Indonesisk mat, vita och bruna kaféer och diskon som stänger fyra på morgonen. Båtturer på kanaler, promenader i parker och små pittoreska broar. Varsågod, guide till en av Europas mysigaste storstäder.

    Ta sig runt i Amsterdam


    Bästa sättet att ta sig runt är med cykel. Uthyrning finns på flera platser och priserna ligger mellan 10 och 15 gulden för en dag. Spårvagn och buss tar dig överallt. Amsterdam är indelat i zoner och du köper en remsa som stämplas vid påstigning. En resa inom centrala staden koster tre gulden. Tunnelbanan har en linje i centrala Amsterdam. Taxi är dyrt.

    Sevärt i Amsterdam

     
    Broar. Det finns över 600 broar i centrala Amsterdam och nästan alla är en sevärdhet i sig. Två av de mer kända broarna över Amstel ligger nära Waterlooplein. De heter Magere Brug och Blauwbrug.

    Kanalbåtar. En båttur på kanalerna det överlägset bästa sättet att se staden och samtidigt få en förklaring till vad du ser. Samtliga turer utgår från Centralstationen.

    Vondelpark. Amsterdams egen Central Park. Här finns gräsmattor, små sjöar, cykelvägar och gångstigar. Populärt tillhåll för familjer, förälskade och joggande friskusar. På sommaren bjuds det på gratiskonserter och teaterföreställningar.

    Museumplein. Här hittar du de stora konstmuseerna Rijksmuseum, van Gogh-museum, Stedelijkmuseum och Concertgebouw.

    Ajax Museum. Arena Boulevard. För fotbollsdårar som mig. Museet är tillägnat fotbollslaget Ajax och Johan Cruijff, en av världens största spelare genom tiderna.

    Anne Franks Huis. Prinsengracht 263, tel 020-5567100. Huset var familjen Franks gömställe under andra världskriget. Gripande. Varning för köerna som inte tar slut när du kommer in. Rundvandringen är ett lämmeltåg vilket förtar en del av upplevelsen.

    Dam. Bra ställe när du vill vila fötterna och glo på folk. Mitt på Dam står Nationalmonumentet från 1956 som är tillägnat alla holländska soldater som stupade i andra världskriget. Här ligger också det kungliga slottet.

    Äta i Amsterdam

     
    Désa, Ceintuurbaan 103, tel 020-6710979. Att äta indonesiskt i Amsterdam är självklart. Det finns indonesiska restauranger i varje gathörn och de flesta är bra. Désa, som ligger på en av de Pijps huvudgator, ser inte så spännande ut från utsidan men köket gör ingen besviken. Prisklass: Mellan.

    De Duvel, Ertse van der Helststraat 59–61, tel 020-6757417. Mitt i stadsdelen De Pijp ligger denna restaurang som är populär bland studenter och konstnärer som bor i området. Gediget kök utan extravaganta utflykter. Prisklass: Mellan.

    Van Kerkwijk, Nes 41, tel 020-6203316. Liten bar och restaurang som sedan tre år drivs av systrarna Myra och Rhya. Läget på mörka gatan Nes gör att få turister hittar hit trots att den bara ligger ett stenkast från affärsgatan Rokin. På Nes ligger också tre, fyra teatrar varför van Kerkwijk passar utmärkt när kulturupplevelsen ska sammanfattas över en öl eller en hel middag. Prisklass: Mellan.

    Kuipers, Boomstraat 41, tel 020-6222402. Liten, lågmäld restaurang med trevlig och hjälpsam personal mitt i Jordaan. Perfekt för den romantiska middagen. När man inte tittar varandra djupt in i ögonen kan man alltid småsnegla på paren som sitter vid de andra borden och – tittar varandra djupt in i ögonen. Prisklass: Mellan.

    Supper Club, Jonge Roelensteeg 21, tel 020-6380513. Håller ställningen som en av Amsterdams trendigaste och populäraste restauranger. En annorlunda upplevelse där du ligger på madrasser och äter samtidigt som du kan bli underhållen av eldslukare och filmvisning. Bordsbeställning är nödvändig. Prisklass: Dyrt.

    Kaféer i Amsterdam

     
    Hollands motsvarighet till Englands pubar är kaféerna, oavsett om det är bruna eller vita. De bruna kaféerna, De Bruine Cafés, med sina bruna inrökta väggar och möbler är sedan gammalt de självklara mötesplatserna i Amsterdam. De vita caféerna, Grand Cafés, fungerar precis som sina bruna släktingar med bardisk och tilltugg. Skillnaden är den ljusare och modernare interiören.

    Café Hoppe, Spui18, tel 020-6237849. Anrikt och välkänt café som skänkt ut öl sedan 1670. Väldigt brunt och väldigt gammalt.

    Café Thijsson, Brouwersgracht 107, 020-6238994. Ett av Jordaans bästa tillhåll. Ofta fullt framåt kvällen. Gästas ibland av lokala band som alltid spelar lite för högt.

    De Kroon, Rembrandtplein 17, tel 020-6252011. Den trendigt blå belysningen i trappan har inte så mycket gemensamt med inredningen på övervåningen där takfläktarna, palmerna och rokokostolarna för tankarna till den gamla koloniala världen. Från fönsterborden har du bra koll på Rembrandtpleins folkvimmel.

    Café Dante, Spuistraat 320, 020-6388839. Ett grand café i art deco-stil. Här sammanfattar Amsterdams jetsetare arbetsdagen över en öl eller två. En trappa upp finns ett konstgalleri med tavlor av Amsterdam-konstnären och artisten Herman Brood. Stillsamt på dagen men i takt med att mörkret faller släpper aktiemäklarna loss och det kan bli ganska stökigt framför den långa bardisken.

    Nattklubbar i Amsterdam


    Club More, Rozengracht 133, tel 020- 5287459. Het nykomling i Amsterdamnatten som drivs av de tidigare ägarna till Roxy. DJ:s som till exempel lokalkändisen Dimitrij står för musiken. Öppet 23.00 till 04.00.

    It, Amstelstraat 24, tel 020-6250111. En klassiker. Här minglar transor och kändisar ikapp till trendig dansmusik. Lördagar är gaykväll, torsdagar, fredagar och söndagar är det öppet för alla som tycker om att klä upp (ut) sig. Uppmaningen Fancy dress required vid ingången betyder dock inte att du måste vända hemåt i din kavaj. Öppnar 23.00 och stänger 04.00 eller 05.00 beroende på veckodag.

    Escape, Rembrandtplein 11, tel 020-6221111. Största stället i stan med plats för 2000 gäster. Techno och house spelas av internationellt kända DJ:s. Öppet från 22.00 till 04.00.

    Exit, Reguliersdwarsstraat 31, tel 020-6258788. Gayklubb i flera våningar där det dansas intensivt till techno. Ligger på Reguliersdwarsstraat som är Amsterdams gaystråk nummer ett. Det är här du hittar stans mest spännande nattliv.

    Internet


    http://www.amsterdamhotspots.nl
    http://www.holland.com
    http://www.timeout.co.uk

  • Få vagabond.se's nyhetsbrev

    Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev för senaste informationen!