Annons
Annons

862714.jpg

Malaysia

Strandliv i Malaysia

Malaysias bästa stränder hittar du på öarna utanför Malackahalvöns östkust. Vattnet är lika klart, maten minst lika god och dykningen lika bra som i Thailand.

Text: Per J Andersson • 2004-11-30 Uppdaterad 2004-11-30

Perhentian Kecil och Perhentian Besar ser först ut som två drakryggar som reser sig från havshorisonten när vi närmare oss med båten från fastlandet. En timme senare gör vi en gir mellan de båda öarna och ankrar i en bukt utanför Perhentian Kecils Long Beach. Två snabba motorbåtstaxis kommer fräsande och parkerar på varsin sida om vår träskuta.
Bagaget kastas ner i motorbåtarna och jag och de andra passagerarna skuttar efter. Sedan full fart in över turkost vatten och ljusbeige sandbotten in till strandkanten där havet kluckar lugnt som om det vore en stilla insjö. Vi vadar sista biten i det badkarsljumma vattnet med uppkavlade byxben och väskorna på huvudet.

Dagarna går. Lugnet växer. Jag badar, snorklar, äter, går på djungelpromenad och tar båttaxi till byn och strosar runt mellan bostadshusen några timmar. Sedan har jag gjort allt man kan göra på Perhentian. Jag tänker: om jag skulle stanna längre … känna hur det makliga tempot blev det normala, stressen sakta lämnade kroppen och medvetandet mjuknade. Blir man en bättre människa i tropikerna?
En eftermiddag snorklar jag vid en dykplats som heter Tanjung Basi. Den ligger utanför en udde på grannön Perhentian Besar. Jag stoppar ner huvudet under ytan och ryggar tillbaka. Vilket liv! Skivor med bruna koraller som ser ut som enorma fårtickor. Vita koraller i knotiga vindlingar, som ser ut som bladlösa döende träd. Stim av småfisk som rör sig blixtsnabbt och byter riktning lika blixtsnabbt. Fiskar i precis alla färger man kan tänka sig, fiskar med namn som ingen kommit på att översätta till svenska: zebra lionfish, fire fish, orangespine unicorn fish, moorish idol … Och alldeles under motorbåten som tagit oss till dykplatsen en jättestor sköldpadda som alla andra i dykgruppen ser utom jag.

När jag sticker upp huvudet för att gnida cyklopet rent från imma ser jag djungeln på Perhentian Besar som med sina knotiga rötter sökt sig ända ner till havet. Och där inne bakom den kompakta skogsväggen låter det som om hundratals djur försovit sig; insekter ger ifrån sig ett ljud som låter som hundra pipande elektriska väckarklockor.
Strax efter skymningen sitter jag på en stol som vickar i den mjuka sanden och äter grillad red snapper i kokoscurry och stora räkor stekta i chili och dricker iskall färskpressad mangojuice. Ser månens sken blänka som silver i palmernas lancettblad. Vindstilla. Sammetsmjukt mörker. Försöker skriva ner i min dagbok den euforiska känsla jag känner, men allt blir bara klichéer.


Text: Per J Andersson • 2004-11-30
MalaysiaRestips

Nyhetsbrev

Missa inte våra bästa tips och guider!

Scroll to Top