Thailändsk matlagning

Till Thailand för att sola och bada? Shoppa eller trekka? Nä. Nu åker vi till Thailand för att lära oss laga mat. Lätt som en plätt, kul, billigt. Och gott.

Thailändsk matlagning
–Your mission today is to smile.
Le om vi bränner cashewnötterna, le om vi får ont i armen när vi maler chilipasta, le när tårarna rinner av löken, le fast vi knappt orkar röra oss av mättnad.
Det säger Chai, läraren på vår thailändska matlagningskurs i Chiang Mai. Hans namn är lätt att komma ihåg, som te, tänker vi nog allihop runt det långa smala bordet. Vi sitter på golvet, fyra från Sverige, fyra från England, en från usa och så Chai på kortänden. Ljum luft och solsken strömmar in, huset är öppet, stora valv mot gata och bakgård. I rummet intill sitter en annan kurs, de som går fyra dagar, på loftet ovanför ännu en, de som vill lära sig laga vegetarisk mat.
Vi ska gå en endagskurs i thailändsk matlagning. Innan dagen är slut kan vi bjuda på Kat-pat-med-ma-maung-hi-ma-pan (kyckling med cashewnötter), Yam-woon-sen (kryddstark nudelsallad), Tom-kaa-gai (kyckling i kokosnötsmjölk), Thod-man-pla (friterade fiskkakor) och Kaen-pet-kai (kyckling med röd curry) på egengjord currypasta
Först ris.
–How do you cook your rice Bodil?
Chai har lärt sig alla namn på den korta presentationen, jag säger att jag först sköljer riset, använder dubbelt så mycket vatten som ris när jag kokar. Först utan lock, och kokar mycket, sedan låter jag riset småputtra under lock. Till sist stänger jag av värmen, tar av locket och låter det stå några minuter. Vi lär oss trixet att inte behöva mäta, utan helt enkelt lägga en handflata på riset, om handen täcks av vatten är mängden lagom.
–Don't forget the salt, and don't forget to smile!
Jasminris är det ris vi använder, sticky rice är en annan rissort men också ett annat tillagningssätt. Står i vatten över natten, sedan kokas det i bambukärl. Äts kallt som varmt, gott också till söta efterrätter, klibbigt och intas med fingrarna.
Vi får en kokbok, förkläde och en korg. Mot marknaden.
Chai går först, likt en lydig skolklass går vi bakom med korgar under armen. Vi spatserar genom trånga gränder, över breda gator, solen bränner, i gathörn står bybor och pratar, ett och annat guesthouse skymtas där nyvakna turister får sitt morgonkaffe. Marknaden doftar sött och lite kvalmigt. Chai tar tag i en kokosnöt, gröper ur kokosen, visar olika sorter och kramar saften ur kokosköttet, simsalabim, så här utvinner man kokosmjölk.
Bland berg av ägg, lime och chili hålls en lektion i thailändska grönsaker och frukter. Chai lyfter upp en ingefärsrot, berättar att den är bra för aptiten och huden och vi lyssnar och luktar, antecknar och frågar. Chili på längd och bredd, torkad och malen, mango, koriander, citrongräs och bananer. Vi missar inte en enda. Vi proppar korgarna fulla och traskar hem mot BaanThai, vår skola.
Skärbrädor och knivar stora som yxor har lagts fram på golvet. Fynden från marknaden läggs på ett jättefat i mitten. Chai visar hur mycket chili som är "lagom starkt" vi hackar, lyssnar och skär. I små flätade skålar bär vi läckerheterna till bakgården av huset. Här finns stekhällar och stora wokpannor. Två på varje är vi och det fräser och doftar där vi står i skuggan på bakgården. Någon svär för de där cashewnötterna blev kolsvarta med en gång men så minns vi löftet om att le och minsann har vi inte i ett huj fått klart vår första thairätt. In till bordet. Ät.
Mmmmm.
MMMMMMM!
Vi överraskas av hur vi fick till det. Vi smackar nöjt och skojar och det är på topp att sitta där med sin egenhändigt fantastiska mat och tänka att detta ska jag briljera med där hemma. Bjuda vänner. De ska få se.
Nästa omgång gör vi två rätter samtidigt, sedan det komplicerade stycket att fritera fiskkakor som tar sin tid. Vi tar lunchrast, som i det här sammanhanget betyder matfri timme. Vi slumrar till på golvet runt bordet. Chai gör det, så varför inte göra som han.
Matlagningskurser i Thailand har exploderat de senaste åren, till Chiang Mai i norra Thailand åker man mest för att hoppa på en trekkingtur där man tar sig till fots, på elefant och på bambuflotte genom djungeln. Men numera drar Chiang Mai också till sig matlagningssugna. Den lokala marknaden blomstrar, varje kurs börjar där, alla inköp sker där. Inte sällan går turisterna sedan tillbaka och handlar sina egna favoriter. Då, när man vet vad det är man handlar.
Laga mat. Äta. Laga ny mat. Äta. Göra chilipasta. Och där bryts mönstret av intaget och vi sliter så svetten glänser i pannan. Vitlök, ingefära, citrongräs, räkpasta, salt, korianderrot och chili ska malas i en mortel. Resultatet ska likna leverpastej i konsistensen. Det känns helt omöjligt. Gojan i min mortel ser ut som det man plockar ur gräsklipparen när det korvat till sig i rotorbladen. Jag sliter i en halvtimme, turas om med min kurskamrat, men vi orkar helt enkelt inte hela vägen. Chai tar över, trycker och vispar, lyfter emellanåt blicken mot oss andra och bränner av ett leende som jag skulle kunna betala för att själv få äga.
På fem minuter är currypastan klar och vi undrar om det verkligen är värt all möda att göra den själv när man kan köpa den färdig för bara några kronor på marknaden.
–Of course not, but now you know what you are paying for, säger Chai.
Sista rätten känns överflödig, vi är så mätta att vi inte kan uppskatta en enda tugga till. Disken plockas undan snabbt av assistenter, vi får gärna ta en kopp te, men nej tack.
–Your mission today is over, säger Chai, för ihop händerna till en hälsning och bugar mot oss.
Vi vinglar ut från Baan Thai, vimsiga av mättnad. Några hundra meter senare stannar vi för att ta en timmes massage.
Fakta thailändsk matlagningskurs
Kursen i texten är på Baan Thai i Chiang Mai, tel 66-53-357339, http://www.cookinthai.com. 1-dagskurs kostar ca 150 kronor, då ingår hämtning och lämning där man bor, all mat, kaffe, te och en kokbok.
Man behöver inte leta särskilt länge för att hitta matlagningskurser i Chiang Mai, information och broschyrer finns överallt. Kurserna påminner mycket om varandra och ligger i samma prisspann (2 dagar ca 300 kronor, 3 dagar 450 kronor).