• Få vagabond.se's nyhetsbrev

    Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev för senaste informationen!

  • Hitta rätt på Fuerteventura

    Flygplanet sänker sig över en ö lika brun och torr som skalet på en kokosnöt. Fuerteventura är Kanarieöarnas näst största ö.

    Hitta rätt på Fuerteventura

    FÄSTER ÖGONEN PÅ en sandstrand bred som en hägring. Det är ebb, morgon och sakta uppvaknande i vad som skulle kunna vara en Söderhavsdröm. Havet glittrar. Klafsar genom tidvattnet, genom sand och lera och får känslan av att vada genom ett ljummet vällingkok. Tre joggare och en ensam nudist försvinner som prickar ute i ett ingenmansland mot öppet hav. Längre ut dånar kraftfulla bränningar. Salt vågskum höjer sig över den varma Atlanten.

    FUERTEVENTURA ÄR HAV, vind och stränder, men också en märklig fusion av tre kontinenter. Spanskt till styre, fast med lekamen vänd mot Afrika och ryggen lojt utsträckt mot öppet västerhav. Långt, långt där borta någonstans dundrar atlantvågorna in mot Sydamerikas kust. Fragment från de tre världsdelarna dyker upp lite varstans. Nordafrikanska sanddyner och salsa varvas med bocadillos och vindsnurror. Huvudstaden Puerto del Rosario har en katedral som rent geografiskt ligger närmre Dakar än Madrid. På 1950-talet utvandrade många till Kuba och Venezuela.
    Banden mellan Fuerteventura och Sydamerika märks ännu, i perfekt blandad Cuba libre, i trinda cigarrer. Röken från dessa är ungefär lika torr som ön i övrigt. Regn faller sällan. Vägen söder ut mot Jandiahalvön kunde lika gärna vara vägen till månen. Den smyger längs bergssidor, den följer torra barrancos, uttorkade flodbäddar och balanserar på kanten till stup. Landskapet tycks öde. Växtligheten påminner mer om taggtråd än något levande.
    Slocknade vulkaner formar landskapet i norr till något svart och förvridet, ungefär som de svarta kärnorna som osvikligt gömmer sig på kastrullbottnen till varje popcornkok. Men så ibland spricker det monotona upp i plötsliga fyrverkeriknallar. Vita byar, skönheter som Betancuria och Pájara. Miljöer som tycks hämtade ur någon Zorrofilm. Oaser möter dadelpalmer och aloe vera, kyrkklockor ringer mot tjudrade hästar och flockar av getter. Ändå handlar Fuerteventura mest om öken och stränder och inte så mycket annat. Fast stränderna är av en särskilt hög kaliber. Vi guidar dig till de bästa.

    Parque Natural de Corralejo

    Öken och hav, sand och vatten. Parque Natural de Corralejo gör starkt intryck. Höga dyner av het Saharasand rasar ner mot kusten. I fonden reser sig vulkanön Isla de Los Lobos och ett suddigt Lanzarote. Sanden är så fin att den rinner mellan fingrar och tår på samma sätt som socker ur ett sockerkar. Längst uppe i norr finns några av Fuerteventuras mest älskade stränder. Charterorten Corralejo ligger på behändigt pendelavstånd. Ändå gott om plats och möjligheter att slippa trängas för den som så önskar.

    Folk: Domineras av turister, av i vägkanten slarvigt parkerade hyrbilar. I norr, i riktning mot Corralejo, hotell och barer. I söder bara naturlig strand, naturister, barnfamiljer och surfare. Avslappnad stämning.
    Karaktär: Klart vatten i olika blå och blågröna nyanser. Ganska grunt. Men kraftiga bränningar gör säkert stranden vådlig för småttingar. Ändå mycket småbarn här. Röd flagg signalerar om bränningarna blir för tuffa. Vakter gestikulerar och blåser i visselpipor så att surfare och vanliga badgäster inte ska krocka.
    Var: Längs FV 1, stora landsvägen mellan Puerto del Rosario och Corralejo.
    Bonus: Kolla in varningsskyltarna längs landsvägen: kragtrapp finns i området. Sänk hastigheten och spana gärna efter denna vagt strutsliknande raritet.

    El Cotillo

    Sympatisk, vitmålad fiskeby med två stränder och avsevärt fler surfare. I söder, två kilometer gyllengul sand mellan svarta klippor och hav färgat som Bombay Sapphire. Het sol, mjuk sand, svalt vatten.
    Perfekt! Det här blir min favorit på Fuerteventura. Kul blandning av badgäster: ett spanskt kompisgäng skriker, sjunger och bildar mänsklig pyramid inför bränningarna. Surfande cocker spaniel skäller långt ute till havs, medan en annan lurvig hund jagar vågorna i vattenbrynet. Norr om El Cotillo, grunda havsvikar med blågrönt vatten i heta färgskalor. Här, mer känsla av familjeutflykt och husvagnssemester än seriöst strandliv.

    Folk: Södra stranden, surfare, hundar, inhemsk- och utländsk turism, barnfamiljer och en gnutta nudister. Kul blandning. Norra stranden, vid fyren Faro de Toston, så mycket husvagnar, husbilar och vinda teveantenner att platsen på avstånd påminner om en Syd­afrikansk kåkstad.
    Karaktär: Södra stranden, perfekt sand och riktigt klart vatten. Långgrunt och humana vågor. Norra stranden, sand och vulkansvart stenskravel och klippor. Även små skyddade och barnvänliga laguner.
    Var: på Fuerteventuras nordligaste västkust.
    Bonus: Knacka loss ditt eget salt vid norra stranden. Det vita guldet finns i naturliga klippskålar just ­nedanför fyren. I stan: Restaurang Roque de los pescadores med tonfiskstek och papas arrugadas, potatis kokta i havssalt och serverade med eldfängd paprikasås och mild guacamole. Los Cabezones, suveränt bageri och konditori under regi av två unga tjejer från Tyskland och Holland. Fantastiska mackor med tonfiskröra. Elektrisk banan med chokladdragerad kexbotten, wienerbröd med jordgubb och kiwi. Say no more!

    Los Molinos

    Liten, undangömd strand med hög mysfaktor och märklig natur. Ligger vid vägs ände, inkilad mellan tjärsvarta berg och klippor i märkliga gråtoner. Försynt profil. Några strandtavernor, badande tanter och åmynning med vita ankor. Vada försiktigt mot klipporna i söder och du finner vinröda krabbor och klasar av musslor.

    Folk: Folk från trakten, spanska turister och några djärva hyrbilar på utflykt. Vuxna och småbarn i grön badring. Var: På västkusten där väg FV-211 slutar.
    Karaktär: Hård och behagligt sträv sand som följer med ut i havet. Också en del klappersten. Grunt, men ibland riktigt tuffa bränningar. Duvblått vatten. Se upp för lömska strömmar! Ät lunch på fiskrestaurangen La Terraza, platsens enda byggnad med två våningar.
    Bonus: Håll utkik efter getflockar längs vägen. Imponerande bockar med snudd på renhorn.

    Gran Tarajal

    Stadsstrand kantad av promenadstråk, restauranger och kaféer som serverar italiensk mangosorbet och gräddglass i våffelstrutar. Gnutta känsla av Cote d'Azur. Badvaktstorn a lá Baywatch, svart vulkansand och strandfotboll. Sympatiskt.

    Folk: Välbesökt. Folk från ön och spanska turister dominerar. Mycket småbarn.
    Var: Öns näst största stad. Ligger på södra Fuerteventuras östkust.
    Karaktär: Lång och framför allt bred sandstrand. Gråblått, lite murrigt vatten. Inte lika grund som stränderna i norr, men lugnare vatten.
    Bonus: Hungrig? Styr då stegen till El Balandro längs strandpromenaden avda Paco Hierre. Läckra fisk- och kötträtter här.

    Playa de Sotavento de Jandia

    Rymd och frihet. Här, nästan längst i söder, möts öppet hav och turkosa bränningar. Playa de Sotavento är en vykortsstrand som påstås vara Kanarieöarnas längsta. Jättestranden spänner ut mjuka barfotamil längs Jandiahalvöns östkust. Ofta korad till ögruppens bästa bad. Själv söker jag mig bortom Costa Calma och landar vid avsnittet nedanför jättelika Hotel Los Gorreones. Stor tidvattensstrand här, laguner, sand och ändlösa vidder. Plats för världscupstävlingar i vindsurfing, nudister och påklädda, för sol och bad.

    Folk: Välbefolkade och ödsliga avsnitt om vartannat. Påklätt varvas med avklätt, internationell charter med inhemsk turism. Gott om vindsurfare.
    Var: Ta huvudvägen mot Morro Jable och stanna var som helst där det ser bra ut – det gör det på många ställen.
    Karaktär: Långgrunt och blåsigt. Vid ebb, vidsträckta partier med klafsig sand.
    Bonus: Håll utkik efter den felflugna afrikanska ibisstorken som håller till här. Signalementet lyder så här: banangul näbb, rosa bröst och reslig som en tonåring.

    Tierra Dorada

    Kommer du ihåg 70-talsdrinken Gröna hissen? I så fall ser du Tierra Doradas färgskalor framför dig. Lägg dessutom till svarta klippor och gul sand. Får känslan av att just här möter Söderhavet öknen och Nordafrika. Svindlande vackert med milda, behagliga bad. Sanddyner branta som skidbackar. Kilometer efter kilometer av barfotapromenader bland frasande skum och bränningar. Lagom med folk. Strandtaverna som serverar espresso och honungsmelon.

    Folk: Ganska mycket, men ändå gott om plats. Internationell bardtrojka. Tyska nudister och brittiskt påklätt. Mycket barn.
    Var: Sydligaste Fuerteventura. Ligger synlig från huvudvägen mellan Costa Calma och Morro Jable. Karaktär: Klart vatten i blågröna toner. Mjuk sand. Långgrunt med måttliga vågor.
    Bonus: Håll utkik efter berberekorrar, en nordafrikansk variant av Piff & Puff.

    Playa de Cofete

    Playa de Cofete måste vara en av norra halvklotets mest spektakulära stränder. På andra sidan Pico de la Zarapasset störtar brunbrända månberg mot en atlantstrand kantad av vita bränningar och kilometer efter kilometer av gul sand. Ofta tomt och ödsligt som en stormarknadsparker­ing tidig söndagsmorgon. Delvis för att det är bökigt att ta sig hit – vägen kräver fyrhjulsdrift och starka däck.
    Men framför allt för att lömska strömmar och kraftfulla vågor gör det direkt farligt att simma här. Vindsurfare tar sig förstås hit liksom nudister och andra som vill njuta av tystnad och stillhet. Lufsa gärna runt på stranden, men ta det försiktigt med vågorna.

    Folk: Surfingbräda och/eller naket dominerar. Gott om folktomma partier. Bar i Cofete med oregelbundna öppettider. Ta med dricka och fika.
    Var: Sydvästligaste Fuerteventura. Hoppig väg från Morro Jable.
    Karaktär: "Ensam med havet och universum." Fantastisk sandstrand, kristallklart vatten, men som sagt, farliga strömmar.
    Bonus: Villa Winter, slottsliknande villa med spökpotential. Tillhörde Gustav Winter, en tysk ingenjör och nazisympatisör, som sägs ha fått marken i present av general Franco. Det ryktas om att högt uppsatta nazister sökte sig hit under andra världskriget, att här till och med fanns en hemlig militärbas. Platsen och historien figurerar i en av Alberto Vazquez Figueroas romaner.

    Ajui

    De första europeiska bosättarna klev iland vid Ajui. Om de valde platsen på grund av dess strand är oklart. Platsen har hur som helst ett tilltalande läge. Fiskebyn ligger där en palmkantad dalgång bromsas upp av havet. Stranden bär på svart vulkansand och två vingliga fotbollsmål. Knappast tillräckligt för att locka charter eller nå upp till öns toppskikt. Ändå sympatiskt och trevligt med spännande havsgrottor och märkliga klippor in på knutarna.

    Folk: Mest från trakten. Lugnt och avspänt.
    Var: Fuerteventuras västkust, ungefär mitt på ön.
    Karaktär: Halvmåneformad strand, murrigt vatten och djupt ganska fort. På stranden, fiskebåtar och badbollar om vartannat.
    Bonus: Grottorna som du når via en stig till höger. Och så menú del día, dagens rätt på Puerto de la Péna, prisvärd lunch med vin och förrätt.