Annons
Annons
Foto: Gorm K Gaare

Foto: Gorm K Gaare

Restips

Rock around Berlin

Berlin = rock’n’roll. Nu finns stadens första rock’n’roll hostel, guidade turer i rockens fotspår och världens enda Ramonesmuseum.

Text: Redaktionen • 2007-08-24 Uppdaterad 2021-06-23

Thilo Schmied pekar upp mot de ovala fönstren i den gräddvita byggnaden på Köthener Strasse 38.
– Det var här på andra våningen som David Bowie skrev Heroes.
De flesta passagerarna i bussen är tyskar. Förhållandevis unga sådana som har valt att spendera tvÙ� och en halv timme av sina liv på att fördjupa sig i Berlins rockhistoria. Mannen som ledsagar det relativt homogena sällskapet är Thilo Schmied. En före detta ljudtekniker som under ett års tid har intervjuat betydelsefulla musikprofiler, samlat fakta och underhållande anekdoter för att kunna förverkliga sin dröm. Att starta den första guidade musikturen i Berlin. Och det går bra. Bussen är fullbokad nästan varje helg.

Byggnaden Thilo pekar mot är legendariska Hansa Studios. Idag belägen inte långt från Potsdamer Platz där nya kontor och affärsverksamheter nästan dagligen etableras och futuristiska byggnader skjuter i höjden. För bara 16 år sedan var här ingenmansland och från Hansa Studios fönster kunde de amerikanska och brittiska musiker som sökt sig till Berlin, inte utan viss förskräckelse, blicka ut över det som ddr-politikerna kallade för den antifascistiska skyddsvallen. Muren. The Wall. Die Mauer.
Det var här, i skuggan av terrorbalans och kapprustning, som åtskilliga musikaliska mästerverk skapades. Några av de mest välkända albumen som spelades in i Hansa Studios under denna tid är David Bowies Low och Heroes samt Iggy Pops Lust For Life. Myten säger att Bowie fick inspiration till “Heroes” när han såg sin producent Tony Visconti och körsångerskan Antonia Maass kyssa varandra framför Berlinmuren. Men rockmyter är rockmyter och inte helt sällan efterkonstruktioner. Säkert är i alla fall att sången blev en slags nationalhymn i Tyskland efter die Wende, återföreningen.
Rock around Berlin
Västberlinaren Blixa ­Bargeld startade säregna bandet ­Einstürz­ende Neubauten 1980.

Bussen har rullat in i Prenzlauer Berg och utanför fönstren ilar de gula spårvagnarna förbi i ett outtröttligt tempo, ett tydligt tecken på att man befinner sig i det som en gång var Östberlin. På Greifswalder Strasse gäller det att vara uppmärksam. Här duggar rockklubbarna nämligen tätt. Geburts-tagsklub, Magnet Club, Knaack. Den sistnämnda, som var en betydelsefull klubb på ddr-tiden, har existerat sedan 1952 och har enligt Thilo det bästa soundet i Berlin. Här brukar Rammstein spela mindre konserter för speciellt inbjudna innan de ska ut på turné.

Efter en sväng förbi Universal Music och MTV har det blivit dags att besöka Kreuzberg. Den stadsdel som är mest förknippad med politiskt uppror. Här höll husockupanterna till under 1970- och 80-talen och punkkonserterna på so36 slutade ofta med polisbesök och kravaller. Här har band som Sex Pistols, The Damned och Dead Kennedys spelat och lokalen är än idag ett populärt konsertställe. Och inte långt därifrån, på Dresdener Strasse 11, bodde en gång i tiden Nick Cave. Thilo berättar en anekdot om hur australiensaren fick några unga fans som han träffade på Risiko Bar i Schöneberg att köpa vodka åt honom i den Intershop som fanns vid gränsstationen Friedrichstrasse. Det var olagligt att ta med sig butikens skattefria varor tillbaka till Västberlin men vad gör man som ungt fan inte för sin idol, frågar Thilo retoriskt och skrattar. Det var också på Risiko Bar som Nick Cave träffade Blixa Bargeld från Einstürzende Neubauten. 1984 blev västberlinaren fast gitarrist i Nick Cave & The Bad Seeds.

Rock around Berlin
På Kafé Burger spelas rock, pop och disko från Ryssland.
Bussen stannar utanför Hauptstrasse 155 i Schöneberg och passagerarnas blickar vänds ivrigt mot det blekgula huset. Det var här de bodde. Iggy och Bowie. I tre år delade de lägenhet och frekventerade flitigt barerna i området. Men det är länge sedan nu. Bussturen går mot sitt slut och fokuserar alltmer på den technoscen som växte fram i Berlin under 1990-talet.

Berlin är fortfarande rock’n’roll. Det anser i alla fall Sassan Towliati. Så pass att han öppnade stadens första rock’n’roll hostel tillsammans med två av sina vänner. Detta i en gammal läkarmottagning på Muskauer Strasse, mitt i hjärtat av Kreuzberg. En rofylld gata med prydligt planterade träd, bara ett stenkast från folkvimlet och myllret vid Görlitzer Bahnhof. Vandrarhemmet med Falco, Joe Strummer från The Clash och Bon Scott från ac/dc sprejmålade på fasaden påminner denna tisdagmorgon mest om en fridfull oas fem minuter från den kaotiska trafiken i den oöverskådliga korsningen Oranienstrasse, Skalitzer Strasse och Wienerstrasse. En fristad inte långt från tunnelbanans gnisslande tåg och barerna som aldrig riktigt stänger. Men det är förstås bara lugnet före stormen. Sassan Towliati lyfter vänsterarmen och tittar på klockan med det breda svarta läderarmbandet.
Rock around Berlin
Sassan Towliato har öppnat vandrar­hemmet Rock’n’ roll ­Herberge.

– Om ungefär en timme kommer det brittiska psychobillybandet Demented Are Go, berättar han. De ska spela på Tommy Weissbecker Haus ikväll och deras turnémanager har valt att boka in dem här.
Och det är just det som är konceptet bakom Rock’n’roll Herberge. Att band på turné ska ha någonstans att bo där de kan känna sig lite som hemma. Förebilden är Rock’n’roll Hotel Kogge i Hamburg som är en institution bland turnerande musiker och ägs av vänner till Sassan och hans kolleger. Men man behöver inte ha sålt några guldskivor eller ens vara det minsta musikalisk för att få lov att bo här. Härbärget är öppet för alla och tanken är att det ska vara en mötesplats för musiker, fans och journalister.

Sassan reser sig upp och sticker ner händerna i de mörkblå jeansens fickor för att fiska upp nycklarna till några av rummen. För att komma in i dem ska man först gå ut på gatan igen och sedan in i porten brevid och upp för en trappa. Han öppnar dörrarna till tre av rummen som alla har olika antal bäddar och inredningsteman. De rustika träsängarna har Sassan och hans vänner byggt själva. De har också anlitat lokala graffitiartister för att dekorera väggarna. Rummen är luftiga och sparsmakade. Inga tv-apparater att kasta ut?
– Nej, det är bara de stora stjärnorna som sysslar med sådan skit, säger han och skakar uppgivet på huvudet. De flesta musiker är vanliga hyggliga människor som bara vill ta det lugnt och dricka ett par öl efter en spelning. Vi har själva jobbat i musikbranschen och vet vad de vill ha. Och om någon kommer hit och försöker spela Rambo ska de veta att vi är mer Rambo än vad de är, tillägger han och ler brett.

Några som antagligen kastade en och en annan tv under sin storhetstid var det amerikanska punkbandet The Ramones. Och nu har de fått ett eget museum. I Berlin. Mannen som i september förra året invigde världens första och hittills enda Ramonesmuseum heter Florian Hayler. Sedan 13-årsåldern har han varit besatt av bandet och hann med att se dem hela 101 gånger innan de upplöstes 1996. Under åren har Florian också samlat på sig all tänklig memorabilia. Skivor, böcker, posters, konsertbiljetter, kläder, skor.
Rock around Berlin
Stilbildande bandet The Ramones.

Till slut blev det för mycket prylar hemma, berättar han. Och så kände jag att jag ville dela med mig av min samling, att även andra Ramonesfans skulle få ta del av den.
Mörkret har börjat falla och uteserveringarna i området är så gott som tomma när Florian Hayler öppnar dÙ?rrarna till den lilla vitputsade källarlokalen i Kreuzberg. Lokalen består av två rum. Vita väggar, ljust parkettgolv och diskreta spotlights som lyser upp föremålen som omgärdas av glas och enkla, ljusa träramar. Allt sorterat i kronologisk ordning. Och allt är, enligt den unge föreståndaren, garanterat äkta.
– De här jeansen har jag exempelvis fått av Johnny Ramone själv, säger han och pekar på ett par slitna ljusblå jeans. Eller inte fått, rättar han sig själv snabbt. Jag bytte till mig dem. Han fick en mycket ovanlig Elvisposter av mig. Johnny Ramone var ett stort Elvisfan.
Flera av prylarna har Florian fått som gåvor men det mesta har han köpt själv.
– Jag kollar eBay varje dag, berättar han. Det är det första jag gör på morgonen och det sista jag gör innan jag går och lägger mig. Det finns sjukt mycket Ramonesgrejer. Ramones tjänade ju aldrig något på sina skivor så istället försökte de få in pengar genom att sälja grejer.
Över 300 utställningsföremål finns det just nu i det enda museet i världen dedikerat till ett punkband.

Trots att Ramones var ett New York-band är placeringen i Berlin inte helt ologisk.
Dee Dee, basisten, växte upp i Zehlendorf, en förort till Berlin, berättar Florian. Hans pappa arbetade inom den amerikanska militären och var stationerad här. Dee Dee har sagt att han tänkte på Berlin som sin riktiga hemstad och han skrev också en låt som heter “Born to die in Berlin”.

Rock around Berlin
Rockklubben Wild at Heart, i stadsdelen ­Kreuzberg, är en institution med traditioner.

Rock’n’roll i Berlin

Guidade turer med Musiktour Berlin, http://www.musiktours-berlin.de, tel: 030-308 756 33.
Vandrarhemmet Rock’n’roll Her-berge, Muskauer strasse 11, http://www.rock-n-roll-herberge.de, tel: 030-616 236 00.
Ramones museum, Solmstrasse 30, http://www.ramonesmuseum.com.
Rockklubben Knaack, Greifswalder Strasse 224, http://www.knaack-berlin.de.
Rockklubben SO36, Oranienstrasse 190, http://www.so36.de.
Rockklubben Magnet, Greifswalder Strasse 212-213, http://www.magnetclub.de.


Text: Redaktionen • 2007-08-24
RestipsTysklandBerlin

Nyhetsbrev

Missa inte våra bästa tips och guider!

Scroll to Top