• Få vagabond.se's nyhetsbrev

    Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev för senaste informationen!

  • Solklart i kroatiska Split

    I Kroatiens näst största stad vet man att njuta av livet, och varför skulle man inte göra det, med tanke på all den skönhet som finns här: historiska palats, palmkantade strandpromenader och solstänkt hav.

    Solklart i kroatiska Split
    Morgonen når Split från Adriatiska havet. Bussar varvar upp inför en uppåtgående sol. Färjor lägger ut. Och folk skyndar i klungor förbi den knutna plåtnäve som sticker ut från en husvägg längs Marmontovagatan och symboliserar dispet, Splits omtalade envishet; en hand som med bultar och metall trotsar den historia den har fäste i.

    Historien har ofta sprakat till här. Split byggdes och växte sig fet på ett imperiums fall. Just denna morgon glöder palatsmurarna så starkt att hela stan tycks på väg att självantända.
    Allt började då kejsar Gaius Aurelius Valerius Diocletianus ledsnat på Roms tröttsamma skrytsamhet och drog sig till minnes barndomens Salona, i det som idag bildar Kroatiens smalben.
    Här lät kejsaren uppföra det palats där han drog sig tillbaka. Eftersom han var en noggrann organisatör, införskaffades det nödvändiga: egyptiska krigsfångar som med pyramidbyggarteknik fogade ihop stenblock med sådan kuslig perfektion att åtskilligt, bland annat palatsets katakomber, överlevt både krig och jordbävningar.
    Valda bitar av ön Brac forslades hit i formen av vit marmor och blocken pusslades ihop till den skinande njutning som kom att bli världshistoriens första sommarpalats.

    Bild 775161

    Så dog Diocletianus år 316, möjligen förgiftad, eller kanske bara utsliten efter att ha ägnat för mycket kraft åt favoritsysselsättningarna: systematiskt dödande av kristna, pornografi och uppfinnandet av nya, fyndiga skattesatser i en effektiv statsapparat.
    Själva palatset överlevde ytterligare några hundra år, tillräckligt länge, sägs det, för att bevittna avrättningen av Västroms sista kejsare. Inför väldets totala upplösning flydde traktens illyrer ner bland palatsruinerna och grundade det som syns idag: staden Split.

    Nu är det morgon, en ny dag och marknadsfolket riggar upp sina stånd bortom Silverporten. Man dricker dagens första kopp kaffe och tigger en cigarett av grannen, samtidigt som man plockar upp ostarna från Pag, plastskålarna med smultron och blåbär, torkade aprikoser, honung och nötter.
    Split har för länge sedan övergivit inte bara Jupiter och Venus utan också kejsare, kungar, prinsar och trumpeter. Staden har trotsigt bytt sida och gått över till det vanliga folket.
    Idag är Diocletianus gamla palatsområde hem åt knegare, glassförsäljare och busschaufförer som mot kvällningen med sina växelmynt och brun läderväska kommer hem till portuppgångar där urtvättade sängöverkast och kalsonger torkar bland kvarglömt högmod, mellan 1500-åriga pelare och portaler.
    Strosar med sommarlediga studentskan Martea genom Bronsporten. Märker snart att folk inte bara bor innanför murarna utan också i den. Upptäcker ibland ett fönster, en blomkruka eller en tv-antenn som överraskande pusselbitar i försvarsverkets nät av stenar. Får snart syn på märkligare saker än så. Att gamla stans skuggor kryper inåt. Att mitt armbandsur plötsligt börjar gå baklänges.

    Bild 775162

    Överallt väntar kvarglömda timmar och minuter som inte haft vett att ge upp och dra sig undan. I ett mörkt prång möter ett regnruskigt 1900-tal, en dag då löven släppte mot gränderna och stans judar deporterades till undergång.
    Runt hörnet väntar hösten 1991, en ovanligt varm dag, då flyglarmet gick och Martea på väg ner till skyddsrummet, inför ett jugoslaviskt flyganfall, tappade sin lilla rosa skolväska som än idag är försvunnen, men inte glömd.
    Historien har slagit ner här några gånger. Pang, pang, som slumpmässiga nitlotter i en rysk roulett. Men Split lever fortfarande och njuter av att leva, mer och intensivare än många andra städer.

    Kliver upp på palatsvärnet där Diocletianus själv hasade runt i sina ädelstensbeprydda tofflor, med blicken fäst på de öar som i det Adriatiska havet bildar en grön förlängning på horisonten. Mäter själv panoramat. Bortom öarna Solta och Brac skymtar Hvar där man just i detta nu, enligt Martea, skulle kunna dricka sig berusad på pärlande vin och bada naken från de vita klipporna.
    – Jag sa ju att vi är lite knäppa, fnissar Martea och berättar med viss belåtenhet att den kroatiska huvudstaden Zagreb betraktar Splits invånare som hopplösa livsnjutare, som drönare som tillbringar mer tid på utekaféer än på sina arbetsplatser.
    Men varför ska man ha bråttom om man har tusen år i källaren och sol och hav framför farstun?
    Fortsätter genom en kväll som aldrig tycks vilja ta slut, som bara blir mörkare utan att förlora sin varma sötma. Promenerar längs strandpromenaden Riva där flanörer bär på troféartade strutglassar. Följer gator och gränder som ofta blir till restauranger med bord och stolar direkt på stenbeläggningen.
    Folk parkerar sig utomhus och ignorerar hotande väckarklockor med hjälp av vin, vitlöksdoftande cevapcici (färsbiffar) eller mustig pasticada (köttgryta).

    Bild 775163

    Dricker själv traktens röda nektar till musslor och grön pasta. Går sedan planlöst, in i palatslabyrinten där jag sugs mot ljus och levande musik. Kuddar och glas har flyttats ut på en bakgård. Drunknar strax i ett par diaboliskt mörka ögon. Violetta, som bär en röd ros bakom örat och har indiansvart hår.

    Hon flyttade hit från Zagreb för att plugga psykologi, för att få inspiration av stan och naturen. Men också för att hon är övertygad om att stjärnornas läge alltid kommer att styra hennes liv. De som följt henne från födelsen och nu hänger över Split. En stark stad, en stad som växer och gror ur ett krossat imperium och en fallen jugoslavisk union.


    3 sätt att se lite mer


    1. Öarna
    Det spelar ingen roll om du väljer Hvar, Vis, Brac eller Korcula. Men ta dig ut i det Adriatiska havets svindlande blå! Dalmatiskt båtluffande är kul, billigt och enkelt. Hamnen i Split är navet för alla färjelinjer.

    2. Academia Ghetto Club
    Ligger innanför palatsmurarna och hälsar besökare med halvanarkistiska -"Welcome to the House of Love". Konstgalleri, nattklubb och gårdsfik i ett. Du hittar det på Dosud 10. Öppet från 10.00 till 01.00.

    3. Trogir
    Medeltidsstad tre mil nordväst om Split. Mörka gränder, vallgravar, fästning, butter katedral, tja, komplett sagoboksmiljö som placerat stan på Unescos världsarvslista. Ta lokalbuss eller båt hit från Split.

    MISSA GÄRNA!

    Stranden Bacvica Ligger bortanför hamnen och busstationen. En föga inspirerande öststatshistoria med en hel del betong.