Annons
Annons
Foto: Lina Eidenberg

Foto: Lina Eidenberg

Restips

Vietnams magiska bukt

En båtutflykt genom Halongbuktens magiska ölandskap är en given grej på Vietnamresan. Vagabond mönstrade på.

Text: Karin Wallén • 2009-12-07 Uppdaterad 2021-06-23

En del fnissar lite nervöst, andra himlar med ögonen och suckar högt. Själv känner jag ett rus av förväntan i magen och viskar ett tyst “yes” för mig själv.

Båten har karaoke. Kvällen, ja, kanske hela kryssningen, är räddad.

Väderutsikterna för den tre dagar långa turen i Halongbukten i norra Vietnam ser nämligen inte alltför lovande ut. När vår båt, en kopia av en klassisk kinesisk djonk, lägger ut från Halong City är det som att träda in i dimmans rike.

Ett besök i norra Vietnam är alltid förenat med ett vädermässigt riskspel, men den gråblå fukten som nu ligger som ett täcke över bukten ger bara ännu en dimension åt de mystiska klippformationerna som snart tornar upp sig ur vattnet. Tystnaden, mystiken, lugnet.
Efter tre timmars skumpande bussfärd känns det skönt att ta farväl av hektiska Hanoi. Blåsa ut storstaden, andas in havet. Medan ett halvt öra lyssnar på guiderna Trung och Quan, som envisas med att berätta hur romantisk den här resan kommer att bli, aprikosfärgade solnedgångar eller inte. Dessutom är det happy hour på båten, får vi veta. Faktum är att allt är “happy”. Till och med toaletten, som Trung med ett stort leende pekar ut och kallar “happy room”.
Vi ska nog trivas, tillsammans med Backpackerkillarna från Tyskland, Smekmånadsparet från Australien, Pensionären från Nya Zeeland, Inte-längre-så-radikala-och-bohemiska-som-de-skulle-önska-paret från San Francisco, Syskonen från Kanada, den långhårige Jorden runt-resenären från Tyskland och hans förälskelse Volontären från Australien.

Och så dem jag blir mest nyfiken på: Tyste killen från Iran och Flörtande mannen från Vladivostok. Alla skålar artigt, om än lite avståndstagande, med varandra när välkomstdrinken serveras på däck. Men vänta bara, tänker jag, tills karaoken börjar ikväll. Då ska vi förenas i ljuv musik.

Än så länge hörs bara ett dovt murrande ljud från motorerna och lite lågmält pratande. När vi närmar oss första stoppet, grottan Hang Sung Sot, möts vi av roddbåtar fyllda med öl, kex, vin, chips och vatten. Försäljarna följer oss på väg in mot ön, tillsammans med den gamla ångbåten Emeraude och några andra turistbåtar som kastar ankar intill oss.
Inne i den stora grottan är det fullt med folk.
Fullt med blixtrande kameror. Fullt med högljutt prat och droppstensformationer upplysta i bjärta färger. Med lite fantasi går det att se vad de ska föreställa, och med ännu mer fantasi kan man gissa alldeles galet.

“Lejonet” ser i mitt tycke inte ut som något annat än en vanlig, lite oformlig pelare. “Draken” i taket skulle kunna vara en trave med disk eller en trasig Billyhylla. Sedan dyker något upp som inte går att missta sig på: en jättefallos upplyst i rött ljus.
Trung frågar om jag ser vad det är. Och det gör jag ju.
– En gigantisk penis, svarar jag sakligt.

Han tittar skeptiskt på mig. Tar sedan ett djupt andetag och säger snabbt i utandningen:
– Det är en kanon.
– Jaha. Heter den något?
– Happy rock, säger Trung, fortfarande lika allvarlig.
– Och det är en kanon?

– Ja.

Sedan pekar han mot något han kallar för Happy Buddha, och okej, jag går med på det. Det är en glad budda. Inga fler avancerade gissningar från min sida så länge Trung har en rynka i pannan.

Vietnams magiska bukt

När nästa morgon gryr tycks dimman ha tätnat ytterligare i Halongbukten. Det är tunga ögonlock vid frukostborden och viss misströstan över det ostadiga vädret. Kanske har den sega starten något med föregående kvälls karaokekavalkad att göra också – den som fortfarande ringer i mina öron, som en skiva på repeat.

Efter att ha lurat in tyske Markus i en inte så smäktande version av “Total Eclipse of the Heart” fanns det ingen återvändo. Det där ljuset, karaokedjävulens låga, hade tänts i fler ögon än mina, och mikrofonen som först behandlats som pesten blev plötsligt hett villebråd.

Den rycktes ur händer, halvvägs igenom en sång, var nära sväljas i heta tolkningar av “Roxanne” och guppade taktfast upp och ner i Vladivostoks händer när han rev av en klockren kosackdans till “Ra-ra-rasputin” med Boney M.

Morgonen efter har han lite spakare hållning. Precis som resten av gänget. Men jag och Lina ska i alla fall ägna dagen åt kajakpaddling, även om de andra dragit sig ur på grund av vädret.
Snart sitter vi med paddlar i de kallfrusna händerna och spanar upp mot de tronande klippöarna. De ter sig ännu mäktigare så här underifrån, när vi glider förbi i sakta gemak, insvepta i fuktig dimma, ensamma i den tidiga morgontimmen. Vid något tillfälle siktar vi en djonk med orangegult segel inne i det djupa grå. Annars ser vi inte mycket mer än de närmsta bergsväggarna.
Även Trung inser att vi riskerar att hamna i Kina om vi inte får lite hjälp med navigationen. Han ringer ett snabbt samtal på mobilen och en kvart senare kommer Hai puttrande med sin lilla träbåt. Vi blir bogserade till målet för dagens utflykt: några grottor som ännu sluppit neonbelysning och mass­turism.

Vi drar upp kajakerna på en lerig strand där det finns ett hål i berget. Vi tränger oss in, vi klättrar, duckar och kryper för att till slut komma in i en spöklik sal, mörk och fuktig.
I ficklampornas sken ser vi hur stora droppstensformationer hänger från taken, som monsterfingrar, eller som grisar i ett slakthus.
Trung spelar trumma på “orgelpiporna” i ena änden av salen, och ett ihåligt ljud ackompanjerar dropparna som långsamt släpper från väggar och tak.
Om vi inte paddlat riktigt så mycket som vi tänkt när vi kommer tillbaka så ser vi åtminstone ut som att vi varit på äventyr, med leriga spår från grottkrypningen över kläder, knän och armar.

Vid den flytande byn där vi hyrt kajakerna serveras vi lunch av vår räddare i nöden, Hai, och lägger oss sedan och slappar på de guppande bryggorna. När en turistbåt stannar för att köpa färsk fisk till köket blir det liv kring de fyrkantiga hålen i bryggan, där inhägnade kungskrabbor, bläckfiskar och räkor trängs med fiskar av olika slag.

Annars är det ganska lugnt. Några hundar på bryggan intill skäller och några barn springer omkring och leker. Deras liv finns här, i trähusen som flyter intill de branta klippöarna. Det gungande trädäcket under deras tassar och fötter är den mark de är vana vid. Ungefär 500 personer bor på det viset i Halongbukten.
De har noga valt platsen för sitt flytande hus för att ha lä mot väder och vind och varje vecka kommer leveranser med dricksvatten, som de köper och häller upp i tunnor.
Fisket har naturligtvis alltid varit huvudindustrin, men nu är handeln med turisterna en allt viktigare inkomstkälla. Inte minst kajakuthyrningen har tagit fart, bara de senaste fem åren.

– Skolan för barn upp till elva års ålder ligger i ett hus lite längre bort, vid en annan ö, berättar Hai och pekar. Han verkar tycka att jag ställer konstiga frågor när jag undrar hur det är att bo på det här viset. Det är väl inget med det, menar han, så här har han alltid bott, och hans föräldrar också.

Vietnams magiska bukt
Han sätter händerna i midjan på sin blåsvarta fotbollströja och svarar snällt på frågorna, innan han hastar bort mot högarna av flytvästar och raderna av kajaker. En tjusig djonk fylld med paddelsugna turister är på väg in för en eftermiddagstur.

Själv ligger jag kvar och smälter maten på rygg med slutna ögon. Fragmentariskt nyn
nande på det som ska visa sig bli kvällens bästa karaokeval, där hela middagsbordet ska brista ut i gemensamt ackompanjemang med skedar mot glas och koppar.

– When it’s time for siieeestaa you can watch them go by … La Isla Boniiitaaa.

Guide till Halungbukten

Resa dit

Flyg till Hanoi från Sverige kostar från cirka 6 000 kronor tur-och-retur. Billigast är oftast Cathay Pacific, som flyger via London och Hongkong. Från Hanoi kan du ta buss till Halong City, där båtarna avgår till Halongbukten.

Resa runt

Väl framme i Hanoi kommer du att bada i erbjudanden om båtturer i Halongbukten. Alla resebyråer och hotell skyltar med båtresor, de flesta på mellan en och fyra dagar. Två eller tre dagars rundresa med båt är att rekommendera, att ta en dagsutflykt känns för kort – inte minst eftersom utflykten inleds och avslutas med tre timmars bussfärd mellan Hanoi och kuststaden Halong City.

Välj att bo på båten eller på hotell på Cat Ba Island – eller gör en kombination. Många av turistbåtarna är tjusiga skapelser i trä som har byggts i gammal kinesisk djonkstil (på engelska “junk”) med rundade gula eller röda segel. De är bekvämt utrustade med tvåbäddshyttar, inomhusrestaurang, soldäck och den numera så gott som obligatoriska karaokebaren. Att ta det allra billigaste alternativet kan vara ett misstag, speciellt om du bokar från Hanoi. Det finns nämligen risk att du hamnar på en helt annan båt än vad som utlovats, att det blir ont om utrymme och att maten inte infriar förväntningarna. Medelbudget brukar vara en bra satsning.

För några exempel på båtar, ta en titt på http://www.halongbaycruises.com. Två dagar och en natt kostar mellan 1 000 och 2 000 kronor. Tre nätter och två dagar kostar runt 2 500 kronor. Då ingår all mat, transfer och inträdesavgifter. Dricka tillkommer.

Som ett alternativ till alla djonkar finns hjulångaren Emeraude, http://www.emeraude-cruises.com. Det är även möjligt att ta sig till Halong City på egen hand och fråga runt på kajen för att försöka få ett bra pris på någon av båtarna.

Vad är Halong­bukten?

Halongbukten, eller Vinh Ha Long som den heter på vietnamesiska, är en skärgård som består av runt 3 000 öar och stenformationer i nord­östra Vietnam.

Många av öarna är hÙ�ga och har dramatiskt stupande bergsväggar, ibland med stora grottor och droppstensformationer. Halongbukten är sedan 1994 världsarvsskyddad av Unesco och är idag en av Vietnams mest populära turistdestinationer.

I James Bond-filmen Tomorrow never dies från 1997 jagar James och bondbruden Wai Lin skurkar i Halongbukten.

Snabbfakta Halongbukten

Invånare: cirka 1 600 spridda på några bebodda öar och flytande byar.
Språk: vietnamesiska. Religion: buddism, taoism, konfucianism, kristen minoritet och små inhemska religioner som cao dai och hoa hao. Valuta: 1 krona = cirka 2 300 dong (VND).
Bäst tid att resa: satsa på höst eller vår om du vill ha soliga dagar med god sikt. Dimma och regn är inget ovanligt i Halongbukten.
Mest regn: faller i juli–augusti.
Tidsskillnad: +6 timmar. (under vår sommartid +5).
Visum: behövs inte om du ska stanna högst 15 dagar i landet. För lÙ�ngre vistelse, ansök om visum hos Vietnamesiska ambassaden i Stockholm. Det brukar ta två–tre dagar att utfärda.
Landsnummer: 84.


Text: Karin Wallén • 2009-12-07
RestipsVietnamHanoi

Nyhetsbrev

Missa inte våra bästa tips och guider!

Scroll to Top