Strandliv på Yucatán

Strandliv på Yucatán

Steget från bindgalna Cancún till drömskt loja Tulum kunde inte vara längre, trots att originalingredienserna egentligen är desamma – karibiskt hav och kritvita stränder. Följ med på en kontrastrik resa genom Yucatánhalvön i Mexiko.

Publicerad 2009-12-19 11:20

Zona Hotelera, Cancún. Affärer som säljer löshår, gigantiska sombreros och springbreaktröjor från förra årets säsong. Schizofrent soundtrack: bastrummedunk i osynk från fem–sex olika klubbar samtidigt, toppat med svävande panflöjtsmusik från ett jättelikt shoppingcenter.

Inne på restaurangen Dady Rock flödar happy hour-drinkarna och folk dansar så svetten lackar, i väntan på kvällens Male Hot Body Contest.

Hårda kontraster. En konvoj med ett tiotal svartblänkande polisfordon passerar i rask fart. På flaken hänger polismän utrustade med skottsäkra västar och automatvapen. Några har dolt ansiktet bakom en rånarluva.

Bild 775691
Den ständiga polisnärvaron i Mexiko tar ett tag att vänja sig vid. Yucatán är förskonat från laglösheten och våldet som plågar andra delar av landet. Men det smutsiga drog-kriget sipprar in överallt, och når även de mest skyddade luftfickorna. Tidigare i år mördades den före detta general som fått i uppdrag att granska kartellernas verksamhet i Cancún, innan han ens hann påbörja sin första arbetsdag.

Men Cancún är en kassako av episka mått, och de styrande är måna om att se till att de hundratusentals besökare som kommer hit varje år flyger tillbaka precis lika helskinnade som de kom. Att ramla från en bardisk och bryta foten är ett mer realistiskt skräckscenario för en turist än att hamna i kartellernas korseld.

Vi går in på en uteservering, beställer två öl. Får in fyra.

– Det är happy hour, fyra för sjuttio pesos, lyder kyparens motivering.

Bild 775692
Att vi bara vill ha en öl var, inte två, och att fyra öl kostar tjugo pesos mer än de två öl vi tänkte oss är matematisk logik som inte funkar i Cancún.

Men vad tusan, fyra öl är ju faktiskt dubbelt så gott som två.

I begynnelsen var en strand. Letar man sig igenom den kompakta muren av lyxhotell ner till vattnet så är det inte svårt att förstå hur diskussionerna gick i slutet av sextiotalet, då i stort sett obefolkade Cancún handplockades av investerare för att bli Mexikos karibiska turistparadis.

Bild 775693
Tunga turkosa vågor blandas med finkornig vit sand, och på en lång gisten träbrygga vilar tre pelikaner. Här finner jag lugnet tillsammans med Alejandro och Graciela som står och blickar ut mot horisonten. Alejandro har en rosa surfbräda i handen.

– Det är egentligen min, fast jag kan inte surfa nu när jag är gravid, säger Graciela och klappar sig på sin stora mage.

Bild 775694

Egentligen är vädret lite för bra för att surfa idag. Som surfare älskar de dåligt väder. Helst en rejäl tropisk storm. Fast sådan blåst som det var för fyra år sedan, när orkanen Wilma skapade kaos längs Mexikos kust, är det ingen som önskar sig.

– Det var hemskt. All sand försvann och stränderna såg förskräckliga ut.

Regeringen var snabb att skjuta in pengar för att fixa stränderna. Utan fina stränder – inga turister.
Bild 775695

De jobbar och bor inne i stan, han som kemist, hon dietist, och åker till stranden bara då och då för att surfa. Det finns, även om det är svårt att tro det, ett vanligt liv i Cancún.

– Det är mycket turister här, men det är okej, det är vad vi lever av.
Trots att det ligger bara en halvtimmes båtresa från Cancún så känns Isla Mujeres som en annan planet. I hamnen kretsar hungriga fregattfåglar ovanför rostiga skorvar, i väntan på att få ta del av avskrädet från sportfiskarnas morgonfångster. Stewart Abrams från Montreal står något chockad med en grön fiskehatt på huvudet och en 25-kilos barracuda i famnen.

– Jag fick den på väg in i hamnen, vi hade fiskat hela morgonen utan att få någonting, helt otroligt! Nu behöver jag en öl, säger han och knäcker en Corona.

Bild 775696

Strosar förbi små pastellfärgade hus där mjuka karibiska oljefatstoner strömmar ut från terrasserna. Köper en läskande kokosnöt med sugrör vid Playa Norte, där amerikans-ka turister vilar under citrongula parasoller mot en fond av vatten lika grönt som en vårflod från en glaciär.

De flesta kommer hit över dagen med båt från Cancún, och när dagens sista färja har lämnat ön så råder lugnet.

För israeliska Karen blev det något längre än en dagstur. Hon träffade sin argentinske pojkvän på Isla Mujeres när de bägge var här på semester. Nu driver de en restaurang tillsammans, och hyr en lägenhet på öns södra del, där de flesta åretruntboende bor.

Bild 775697
– En gång i veckan åker vi in till fastlandet för att handla, annars stannar vi på ön. Ibland längtar jag hem till Israel men vi har det bra här. Det är ett lugnt liv. Alla känner alla, och på fritiden snorklar vi och hänger på stranden.

Efter ett par dagar kring Cancún styr vi vår gråmetallic Chevy inåt landet. Förbi före detta koloniala högsäten som Mérida och Valladolid. De släta vägarna omges av ett platt, stenigt landskap och tät, torr djungelvegetation.

Bild 775698Efterhand lär vi oss att sakta ner inför de obligatoriska fartguppen som dyker upp så fort man börjar närma sig ett mindre samhälle – även på större vägar! Men bara efter att ha ränt rakt på i 70 km i timmen ett par gånger för mycket med vår hyrbil, vars stötdämpare lämnar en del övrigt att önska.

Vi lär oss också att ta de ständiga poliskontrollerna med ro. Det är för det mesta Buenos dias, en slö titt genom rutan, Where are you from? Sweden? Good football, eh?, en dunk i biltaket och sen iväg.

Då och då passerar vi små byar där grisar springer lösa kring vägrenen och det doftar av grillad kyckling. Mayakvinnor i svart glansigt hår, klädda i huipil, den traditionella tunikan, säljer handvävda mattor och påsar med färsk mango med chilipulver.

Över hälften av staten Yucatáns befolkning är mayaindianer, ättlingar till den högtstående mayacivilisation som en gång regerade över en stor del av Centralamerika.

Fortfarande lever många ett relativt traditionellt liv ute i byarna, även om man skymtar tv-apparater som visar telenovelas, de melodramatiska latinamerikanska såporna, genom dörrarna på husen vi passerar.

Det yucatanska mayaspråket lever kvar, men många unga har svårt att ta till sig traditionerna och söker sig till städerna och turistorterna på jakt efter jobb och ett annat liv.
Tillbaka vid kusten! Vid Tulums långa strand möts vi av ett stilla brusande vatten i mintkulör och små cabanas med halmtak. När jag joggar längs den vita stranden i det disiga morgonljuset ser jag slanka kroppar fastfrusna i tai chi-rörelser och stora leguaner som steker i solen bland de vilda klipporna.

Några barn spelar fotboll med två palmer som mål och i den bortersta änden av stranden tronar en samling mäktiga mayaruiner på en höjd.

Tulum är på andra sidan av yin och yang-symbolen jämfört med Cancún. Höga hotell är bannlysta. Försök med sol- och vindkraft förekommer. De flesta ställen längs stranden har fortfarande ingen fast elförsörjning utan för-litar sig till generatorer.

Närmaste flygplats ligger just i Cancún vilket gör att färre turister söker sig ner till Tulum, som ligger i den södra delen av Mayarivieran, som Yucatáns karibiska kust brukar kallas. Det finns planer på att bygga en internationell flygplats även här, men förslaget har mötts med skepsis bland dem som vill behålla stadens lågmälda framtoning.

I vår lilla bungalowby, som ägs av en känd mexikansk telenovelastjärna, hänger skyltar med budskap som God is love och för den som känner sig hågad så finns ett wisdom room där man kan sätta sig och tänka visa tankar. Lite new age-mumbo jumbo får man svälja om man ska hänga i Tulum – det ingår liksom i konceptet.

På kvällen fylls stranden nedanför bungalowbyn av tända stearinljus som darrar i mörkret. Kärlekskranka par sitter tätt omslingrade i soffor i mörkret inne på den lilla restaurangen. Det är nästan helt tyst förutom vågornas brus.

Jag och fotografen Martin skålar för oss själva med varsin margarita i den dunkla baren. Salud, amigo!
Kommentarerna nedan skrivs av läsarna. Här gäller inte det utgivaransvar som finns på Vagabond.se. Läs våra regler.
Skriv kommentar
Sortering:
Karmafilter:
Skriv kommentar
Namn
Nedanstående fråga hjälper oss att hålla spam borta från sidan.

Vad blir noll plus tre? Skriv svaret i siffror:

Mer läsning

Webbfrågan

  • Växlar du pengar hemma före avresan?

Vagabonds nyhetsbrev

Över 20 000 läsare! Vagabonds nyhetsbrev är gratis och kommer till dig en gång i veckan. Du kan när som helst avsluta din prenumeration.