• Få vagabond.se's nyhetsbrev

    Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev för senaste informationen!

  • Marockos vågparadis

    Först kom surfarna, sedan turisterna. På bara några år har Taghazout vid Marockos atlantkust förvandlats från en sömnig fiskeby till ett utpräglat surfmecka.

    Marockos vågparadis
    TAGHAZOUT ÄR INTE MYCKET MER än en krök på vägen mellan de mer namnkunniga Agadir och Essaouira. Här finns en handfull restauranger, en moské, några kaféer och långt fler surfbutiker än vad det rimligtvis kan finnas behov för i ett samhälle med några tusen invånare. Just som långfärdstaxin bromsar in stannar en jeep fullpackad med surfingbrädor vid vägkanten. En kille i bar överkropp och knälånga shorts hoppar ut och börjar lasta ner brädor från taket.
    - Om du är ute efter bra vågor i Marocko är det till Taghazout du ska åka, säger Ben Herman med en accent som avslöjar att han har rest långt för att komma just hit.
    - Visst har vi bra vågor i Australien, men Marockos atlantkust är välkänd i surfkretsar för att ha vågor i världsklass.
    Surfing är det gemensamma intresset för de allra flesta som hittar till Taghazout, och så mycket mer finns det inte att göra här.
    - För mig är det perfekt. Jag är här för att gå upp i gryningen och fånga de bästa vågorna, säger Ben.

    Bild 776529
    BERBERNA, MAROCKOS URSPRUNGSBEFOLKNING
    , var de första som bosatte sig i bergen runt Taghazout. De använde i första hand kustremsan till fiske och hade sina båtar och nät liggande vid strandkanten. Det var inte förrän spanjorerna kom hit och byggde verkstäder och moskéer som Taghazout började ta form.

    Nu ändrar området än en gång karaktär. Resenärerna har sökt sig söderut från Casablanca och Tanger och hotellkomplex, restauranger och kasinon har skjutit upp som svampar ur jorden. Det började med den marockanska kungens storsatsning för att lansera landet som ett exotiskt, men ofarligt resmål, för västerlänningar. Vakna till böneutropen, gå en runda i medinan och spendera resten av dagen i en vilstol vid poolen löd säljargumenten. I kuststaden Agadir går det numera att få lunchen och middagen precis som hemma. Mitt på strandpromenaden ligger Mc Donald's och Pizza Hut, sida vid sida.

    Räddningen finns i Taghazout, en dryg halvtimmes bilresa norrut från Agadir.

    DEN SPORADISKT TRAFIKERADE huvudvägen delar samhället i två delar. På ena sidan klamrar sig bostadshusen fast i bergväggen, på den andra slingrar sig vägen ner mot stranden. Här blir Taghazouts förvandling från sömnig fiskeby till surfparadis tydlig. På de smala gatorna ligger små restauranger och kaféer och gästerna består nästan uteslutande av turister och semestrande Agadirbor. Vid stora vägen finns de affärer som har specialiserat sig på att tillgodose surfarnas behov.

    Lutade mot väggen står brädorna på rad i väntan på att skrapas och vaxas. Även om det inte handlar om någon storskalig invasion, är det tydligt att surfturisterna numera styr livet i den lilla byn. Under en kort promenad från stora vägen och ner mot torget och moskén kommer betydligt fler bärandes på surfbrädor än metrevar, och den dominerande klädkoden bland besökarna är flipflop-tofflor, shorts och t-shirtar med surftryck.

    LÄNGST BORT I BYN LIGGER surfresearrangören Surf Marocs stora, vita strandvilla. Här inne är surfintresset påtagligt, från den svaga doften av våtdräkternas neoprengummi till affischer och klistermärken på dörrar, skåpsluckor och toalettspeglar. Det finns en bar med självservering för sena nätter och ett utbud av dvd-filmer för lugna dagar.
    Ben O'Hara, ena halvan av ägarduon bakom Surf Maroc, tar emot ute på terrassen. Den blonda, bredaxlade britten är inne på sin sjunde säsong i Taghazout.
    - När jag kom hit första gången fanns det någon enstaka affär som sålde surfprylar. Ville du ha lektioner fick du vända dig till de lokala surfarna. När vi öppnande 2002 var vi de första som erbjöd hela paketet med boende och surf, säger han och sträcker ut sig på en av bänkarna med utsikt mot havet.
    Sedan dess har Marockos rykte som surfnation fått ett rejält uppsving, mycket tack vare vågorna i havet utanför Taghazout.
    - Norr om byn kan vågorna bli upp emot sju meter höga och du slipper krånglet med en hel våtdräkt eftersom att det aldrig blir kallare än 15 grader i vattnet. Söder om Taghazout finns flera mindre bryt, perfekta för nybörjarna, men det som verkligen lockar är Anchor Point, säger Ben och pekar med tummen mot en pir som sticker ut i havet.
    En ensam palm markerar det mytomspunna surfstället.
    De som har surfat här pratar om vågor som börjar vid Anchor Point och inte slutar förrän de når Hash Point flera kilometer bort.

    NÄR DET BÖRJAR SKYMMA dukas middagen fram vid ett bastant långbord ute på terrassen. Hasande flipflop-tofflor annonserar de övriga gästernas ankomst. Den här veckan kommer de från England, Australien, Israel och Tyskland.
    Zoe Braithwaite gör sin tredje säsong på Surf Maroc och medan kökspersonalen dukar fram marockanska rätter lagade för att passa västerländska smaklökar, favoriten är kefta gjord på kött och ägg, berättar hon om sin kärlek till brädan.
    - Det började med att min pojkvän ville att vi skulle åka på en surfresa. Jag var inte speciellt intresserad och tyckte att surfing var en sport för långhåriga strandraggare. När vi väl kom hit tog det en dag, sedan var jag helt såld.
    Vid hemkomsten till England möttes hon av svinkall februarivinter. Med heltäckande våtdräkt och ansiktet insmort i ullfett som skydd mot kylan gav hon sig ut tillsammans med andra entusiastiska vintersurfare.
    - Det kanske var det som gjorde att förhållandet tog slut några månader senare, säger hon obekymrat.

    NÄSTA DAG ÄR DET VÄCKNING redan klockan sju, frukost serveras halv åtta och en timme senare packar vi in oss i bilarna för att köra söderut. Vägen längs kusten är bländande vacker. På höger sida glittrar havet, på den vänstra reser sig bergen i fjärran. Naturen är karg, men färgerna intensiva. Varje morgon detaljstuderar surfarna väderprognosen för att räkna ut var de bästa vågorna kan finnas.

    Idag är det strax söder om Taghazout, vid stranden som kallas Panorama efter restaurangen som klamrar sig fast på klippan ovanför. Vi sitter på huk och ser på när surfinstruktören Moncef Sedki ritar upp de olika vågtyperna i sanden. Du måste se det framför dig förklarar han: hur du paddlar ut från stranden, vänder och lägger dig tillrätta för att när vågen kommer paddla och hoppa upp.
    Ett tiotal meter ut i vattnet ligger de ivrigaste redan beredda att fånga den första vågen. När den väl kommer börjar alla paddla frenetiskt, några lyckas ställa sig upp på brädan i några sekunder medan andra tumlar runt i de skummande vågorna. På stranden väntar försäljarna med sitt utbud av t-shirtar, smycken och "happy cakes".

    DE SENASTE FEM ÅREN har turistströmmarna till Marocko närapå fördubblats, från fem miljoner till över åtta miljoner ifjol. Målet är tio miljoner 2010. Förvandlingen till ett populärt charterresmål är redan långt gången. 2011 räknar lågprisflygbolaget Ryanair med att ha 20 rutter från Europa som flyger in en miljon passagerare om året till Marocko.

    Av de unga männen som intar stranden för en omgång barfotafotboll i solnedgången jobbar mer än hälften på något av de stora hotellkomplexen längs kusten. Förhoppningen är att strömmen av solsökande européer ska skapa 600 000 nya jobb i ett land där 20 procent av befolkningen i städerna saknar arbete och årsmedellönen motsvarar vad en turist spenderar under en vecka i landet. Det är en utveckling som framförallt några muslimska grupper har vänt sig emot, men även många besökare menar att turismen håller på att förstöra landet.
    - De som klagar på att Marocko har förändrats är de som började komma hit för tio år sedan. Jag som är född här och har bott här hela mitt liv tycker att det är positivt. Turisterna är bra för ekonomin, och framför allt skapar de jobb där det tidigare inte fanns några, säger Moncef Sedki.

    VID FYRATIDEN VÄNDER BILARNA tillbaka mot Taghazout. Benen värker, tungan klibbar mot gommen och läpparna svider av saltvattnet efter en hel dag i vågorna. Plötsligt dyker ett välbekant ansikte upp bakom jeepen som står parkerad vid torget. Ben Herman och de andra australiensarna har testat vågorna i Taghazout i en dryg vecka. Nu tänker de pröva lyckan längre upp längs kusten.

    - De sa på väderleksrapporten att vinden skulle mojna, och för att inte riskera att stå utan vågor, bestämde vi oss för att ta bilen.
    På dem väntar upp emot hundra mil mer eller mindre outforskade vågor.

    6 bra surfställen

    1. Tamri beach. Fyra kilometer norr om byn Tamri ligger den vindpinade strandremsan. Bäst för den något mer erfarne.
    2. Killer point. Döpt efter späckhuggarna som ofta skymtas här bjuder Killer Point på vågor i världsklass.
    3. Mystery och La Source. Två bra platser på gångavstånd från Taghazout.
    4. Anchor point. En kilometer norr om Taghazout ligger mytomspunna Anchor Point. Vågor på uppemot sju meter förekommer under högsäsongen.
    5. Devil's rock. Kraftfulla vågor som lämpar sig bäst för den något mer erfarna surfaren.
  • Få vagabond.se's nyhetsbrev

    Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev för senaste informationen!