Grönaste Kanarieön La Gomera med småbarn

Kanarieöarna. Fast ändå inte. La Gomeras lockbete är inte sol, bad och billiga drinkar – snarare vild natur och stilla lantliv. Vagabonds Fredrik Brändström åkte dit på kombinerad smekmånad och småbarnssemester.

Grönaste Kanarieön La Gomera med småbarn
En udda kanariefågel

Vi ligger på en strand, flankerade av ett gäng äldre nudister och två långhåriga män som av beteendet att döma har ätit magiska svampar till frukost.
Den ene sitter i en ring av stenar och mediterar, klädd i en vit särk och blå scarf runt halsen. Med jämna mellanrum rullar han en ny joint och ler med glansig blick, oklart åt vad.
För ett ögonblick tvekar vi om valet av strand. Playa del Ingles sägs vara bra för snorkling men å andra sidan, fanns det inte en strand inne i Valle Gran Rey som hette Baby Beach?
Vår sju månader gamla son Olle verkar dock inte bekomma sig av vare sig nakna pensionärer eller stenade newage-freaks, utan spatserar glatt omkring på stappliga ben i den svarta lavasanden, lika brett leende som mannen i vit särk.

Några dagar tidigare lossar färjan från Los Christianos på södra Teneriffa och styr ut över ett solglittrigt Atlanten. Från akterplats ser jag vulkanen Teides spetsiga topp och jättehotellen i Playa des las Américas försvinna i ett dis.
Knappt hinner jag svälja en kaffe och en bocadillo i färjevestibulen innan San Sebastian de La Gomeras palmkantade strandpromenad uppenbarar sig. Båten kränger sig in i den stora marinan och vi kastar förväntansfulla blickar mot de höga bergen bakom den lilla hamnstaden.
Vår resa till La Gomera är speciell på flera sätt. Det är min och min sambo Fridas första längre resa med barn och även vår egen smekmånad. Tre dagar tidigare har vi gift oss hemma i Stockholm och checkar numera in som herr och fru.
Planerna på lämplig smekmånadsdestination började högtflygande. Vi bollade med exotiska resmål som Sydney och Kapstaden. Men landade till slut på La Gomera. Rykten om vild natur, avslappnad mentalitet och behagligt klimat lockade. Och bara sex timmars direktflyg versus ett dygn på resande fot med en bebis kändes som ett tungt vägande argument.
La Gomera – den näst minsta av Kanarieöarna, knappt tre mil i diameter – skulle vara en enkel match att utforska på en halvdag, om den vore platt. Men nu är det en bergig vulkanö, med djupa raviner och toppar över 1 500 meter. Att förflytta sig tar lite tid, kort sagt. Det går sällan spikrakt, desto oftare upp och ner.

Strandad. Olle kör påklätt bland nudisterna.

Strandad. Olle kör påklätt bland nudisterna. Foto Frida Norre

Fiesta. Att hyra lägenhet och fixa maten själv är prisvärt och gemytligt.

Fiesta. Att hyra lägenhet och fixa maten själv är prisvärt och gemytligt. Foto Fredrik Brändström

Bergigt. Öns knöliga geografi har skyddat den från jätteresorter.

Bergigt. Öns knöliga geografi har skyddat den från jätteresorter.

La Gomera-fashion. Lämna turistshortsen hemma, satsa på blommig plysch och sandaler.

La Gomera-fashion. Lämna turistshortsen hemma, satsa på blommig plysch och sandaler.

Kanarieöarna har många sidor. Om södra Teneriffas charterorter som vi passerade på vägen hit får representera ena sidan av yin och yang-symbolen är La Gomera den andra.
Ön har haft en alternativ profil ända sedan sextiotalet då kringresande hippier grundade en koloni kring Valle Gran Rey på sydvästkusten. Drygt fyrtio år efter the summer of love så fortsätter ön att attrahera långhåriga fritänkare, om än i mindre skaror än tidigare.
Sedan är det detta med lugnet. Om man anser att semester är lika med shotsbrickor och decibelstinna skumpartyn ska man inte åka till La Gomera.
Ön passar inte alla. Men för mig räcker det med att blicka ut från hotellrummet i Vallehermoso för att inse att jag hamnat rätt. Karga berg i fjärran, en djup ravin med trådsmala dadelpalmer och prydliga terrasser med bananodlingar. I trädgårdarna till de små vita kubhusen dignar träden av mogna apelsiner.
Allt är grönt, grönt, grönt. De bördiga branterna och de höga spretiga palmerna får mig snarare att tänka på Sydamerika, eller kanske Kuba.

Den lilla byn Vallehermoso var tidigare ett livligt handelscentrum, men numera tycks tiden ha stannat. Inte ens en lördagskväll är det någon tendens till action. Vi vet, för från vårt hotellrum har vi också perfekt utsikt över stans minimala torg, och ser när barägarna lojt börjar plocka in stolarna från uteserveringen strax efter mörkrets infall.
Hade det varit för femton år sen är det möjligt att jag fått akut ångest av den permanenta siestastämningen. Men nu faller vi omärkligt in i den sävliga, lantliga lunken.
Vi bunkrar upp med manchegoost, serranoskinka och riojaviner på den lilla mataffären, somnar sällan senare än tio och vaknar före gryningen, väckta av vår privata hustupp, Olle. En annorlunda smekmånad, kan man tycka, men vi trivs.

Bränn bikinin. Att bada trådlöst är ett folknöje på La Gomera.

Bränn bikinin. Att bada trådlöst är ett folknöje på La Gomera.

Robin Hood-känsla i unika urskogar.

Robin Hood-känsla i unika urskogar.

Upp och ner. Att cykla i bergen är inte för den bensköre.

Upp och ner. Att cykla i bergen är inte för den bensköre.

Till topps! Skribent och son gör sig redo för vandring. Foto: Frida Norre

Till topps! Skribent och son gör sig redo för vandring. Foto: Frida Norre

Amala och Hermann, det holländska paret som driver ­stället vi bor på, kom hit på semester för tio år sedan och köpte efter många om och men en gammal förfallen vingård på toppen av en kulle, som de nu förvandlat till ett personligt pensionat.
– Vi förälskade oss i naturen och blev kvar, säger Amala, en medelålders kvinna i vackert kruslockigt hår.
Merparten av turisterna som kommer till La Gomera stannar på sydkusten, kring San Sebastian eller i Valle Gran Rey på västkusten. Hit, till den bergiga norra delen av ön hittar färre. Det något svalare klimatet och det lite otillgängliga läget gör att många missar att se vad som enligt Amala och Hermann är den vackraste delen av La Gomera.
– När vi kom hit var det knappt några turister i Vallehermoso och de hotell som fanns var risiga. Vi insåg att platsen hade stora möjligheter att locka folk som gillade att vandra.

Ska man uppleva La Gomera på riktigt så ska man naturligtvis parkera bilen och snöra på sig kängorna. Ön har framgångsrikt etablerat sig som vandringsdestination och med tanke på dess modesta storlek finns ett otroligt rikt utbud av leder. Av hänsyn till vår icke gåkunnige medresenär satsar vi inte på de mest extrema rutterna utan inleder mjukt med en fyratimmarstur långsamt upp genom ­barrancon, ravinen.
Vägen kantas av taggiga agavekaktusar och färggranna pelargoner. Det är tyst, sånär som på spridda hundskall som ekar ödsligt i ravinen. Solen strilar mellan bergs­topparna och ganska snart hör jag Olles jämna snarkningar i ryggsäcken bakom mig. Periodvis är det ganska brant och svettigt,­ men leden är väl utmärkt och det går bra att ta sig fram även med en sovande 10-kilosklimp på ryggen.
När restaurangen Roque Cano dyker upp strax under tusen meters höjd gör vi halt för en efterlängtad matpaus. Vi beställer fläskkotletter och njuter av utsikten över dalen medan Olle glatt finfördelar pappersduken på bordet i småbitar.
Ganska snart får han sällskap av den skönlockige Alonso, som är i samma ålder. Fadern Miguel kommer från Madrid men bor på grannön La Palma. La Gomera kan han utan och innan, och har även skrivit flera handböcker till ön visar det sig. Helst skulle han bo här, om det bara fanns jobb på ön.
– När jag vill stressa av, då åker jag till La Gomera.
Hippier i all ära, men medelturisten på La Gomera, om det finns någon sådan, tycks vara natur- och vandrings­intresserade par. Gåstavsbeväpnade pensionärer och medel­ålders med utflugna ungar, och så en del i vår egen ålder, folk med barn som ännu inte hunnit bli tillräckligt stora för att tjata om Bamse- eller nattklubbar. På La Gomera finns nada av den varan.

Fred & kärlek. Öns hippiekoloni är fortfarande livskraftig.

Fred & kärlek. Öns hippiekoloni är fortfarande livskraftig.

Regnbågsbarn.

Regnbågsbarn.

Mäktiga nationalparken Garajonay – en av öns höjdpunkter.

Mäktiga nationalparken Garajonay – en av öns höjdpunkter.

Grillad fisk, papas arrugadas och salsa mojo. Glad överraskning vid avlägsna stranden La Caleta.

Grillad fisk, papas arrugadas och salsa mojo. Glad överraskning vid avlägsna stranden La Caleta.

Högt upp på vår att göra-lista under veckan är ett besök i nationalparken Garajonay på öns högplatå. Men det lynniga vädret gäckar oss flera dagar. Nere i dalen är det uppehåll men uppe bland bergstopparna tornar tunga, regnstinna moln upp sig och rör sig inte ur fläcken.
Näst sista dagen är det fortfarande disigt, men vi orkar inte vänta längre utan ger oss ut på de smala vägarna upp på berget. Efter en vecka på ön börjar vi bli mer hemmastadda på de små serpentinvägarna och kan till och med irritera oss på någon "turist" som blockerar trafiken.
Det är svalare och längs vägen sveper molnsjok förbi likt fejkrök på en rockkonsert. Vi parkerar bilen i Las Creces och vandrar i en dryg timme insvepta av vad som för tankarna till en skånsk bokskog varvat med Robin Hood-känsla med ormbunkar och spöklikt mosstäckta träd. Då och då kommer vi ut till en glänta och när molnen försvinner blickar vi ut över ett vidsträckt skogtäckt landskap.
Det är fascinerande att tänka sig att stora delar av södra Europa såg ut så här för miljontals år sedan. Täckt av tät, djungelliknande lövskog, laurisilva.
När öriket koloniserades i slutet av medeltiden tog det inte lång tid innan de flesta av Kanarieöarnas orörda skogar kalhöggs i jakten på bränsle och byggmaterial.
Men La Gomera fick fortsätta att vara en isolerad, fattig, sparsamt befolkad och lite bortglömd utpost i utkanterna av det spanska imperiet – vilket många är glada för idag.

På vägen ner skiner solen och vi bestämmer oss för att besöka en strand. Valet faller på lite otillgängliga Playa de la Caleta i närheten av Hermigua. Vägen ner är smal och åksjukeframkallande och en hungrig Olle i baksätet gör inte situationen lättsammare. För ett ögonblick förbannar jag mig själv. Varför ska man alltid göra det så svårt för sig?
Att resa med barn på La Gomera är inte alltid bekvämt. Väl nere kan vi dock konstatera att färden – som så ofta – var värd mödan. På den lilla stranden rullar tunga vågor in mot taggiga klippor. Baksuget är kraftigt men vattnet är ­förvånansvärt varmt och vi turas om att tumla runt i vågorna medan Olle sover under en parasoll.
På en liten restaurang serveras grillad färsk fisk med papas arrugadas och salsa mojo som vi avnjuter i skuggan av ett träd. I sällskap av en öl och ackompanjerat av vågbrus smakar det fantastiskt.
Konturerna av Teneriffa skymtar bakom diset men inga knarkande hippier syns till denna gång. Däremot badar folk halvnakna här och där och byter om lite hur som helst. En avslappnad attityd, som efter en vecka på ön börjar kännas rätt typisk för La Gomera. På denna bergiga utpost i Atlanten får man göra lite som man vill.

Vallehermoso by night. I bergsbyn på öns norra sida händer inte mycket och det är det som är grejen.

Vallehermoso by night. I bergsbyn på öns norra sida händer inte mycket och det är det som är grejen.

Långa playor finns få av på La Gomera. Desto fler små, vindpinade badvikar där man får vara i stort sett ensam.

Långa playor finns få av på La Gomera. Desto fler små, vindpinade badvikar där man får vara i stort sett ensam.

Vandringslederna är väl skyltade, men ta med karta för säkerhets skull.

Vandringslederna är väl skyltade, men ta med karta för säkerhets skull.

Klicka för att få se en större karta

Klicka för att få se en större karta.

Guide till La Gomera

RESA TILL LA GOMERA

Flyg. Närmaste flygplats ligger på södra Teneriffa. Hit flyger Norwegian och en rad charterbolag nonstop från Stockholm, Göteborg och Köpenhamn m fl orter. Från flygplatsen går bussar till färjeläget i Los Christianos. Taxi är det snabbaste ­alternativet, tar 20 minuter och kostar runt 20 euro. Obs! Teneriffa har två flygplatser. Vissa reguljärbolag landar på Tenerife Norte som ligger långt från färjeläget. Bekvämast för La ­Gomera-resenären är att komma till den större och nyare Tenerife Sur-flygplatsen.
Båt. Färja från Los Christianos på södra Teneriffa 40–60 minuter. Det finns två färjebolag, Fred Olsen (fredolsen.es, snabbare och lite dyrare) och Armas (navieraarmas.com, billigare och lite långsammare). De förstnämnda har fler avgångar.
Biljetter kan köpas på plats i färjeterminalen före avgång. Enkel resa med Fred Olsen kostar ca 360 kr per vuxen. Dito med Armas 240 kr.
Charter. De flesta stora svenska charterarrangörerna (Ving, Apollo, Fritidsresor, ­Solresor m fl) har La Gomera på sitt program, ofta i kombination med en vistelse på ­Teneriffa.


RESA RUNT PÅ LA GOMERA

Ön är inte stor, men med den bergiga geografin så kan det vara nog så klurigt att ta sig runt. Bussar går mellan San ­Sebastian och alla öns huvud­orter.
Taxi finns i huvudorterna och en längre resa kostar ett par hundralappar som mest.
Hyrbil är billigt och att föredra om man tänkt utforska ön och stanna mer än ett par dagar. En vecka kostar från 1 700 kr. Uthyrningsfirmor finns vid färjeläget i San Sebastian. Vägarna är bra men kan vara oerhört slingriga. Kör sakta och undvik att köra i mörker. Tänk på att ta med eller förboka ­bilstol/babyskydd om du har småbarn.


BOENDE PÅ LA GOMERA

Den dominerande boende­formen på La Gomera för turister är att hyra lägenhet/självhushåll, vilket också är ett bra och prisvärt alternativ för barnfamiljen. Boka via sajter som airbnb.com, homeaway.se eller sembo.se.
Vårt val: Anaterve, anaterve.com. Trevligt pensionat i lilla byn Vallehermoso på öns norra sida. Ligger på en hög kulle med vacker utsikt över trakten. Bra vegetarisk restaurang. Både lägenhet med kök och vanliga hotellrum. Minus för lång backe och få parkeringsplatser uppe vid hotellet. Ca 540 kr för dubbelrum eller lägenhet.
Hotel Gran Rey, hotelgranrey.es. Barnvänligt hotell med klockrent läge på strandpromenaden i Valle Gran Rey. Har även pool på taket, ett klart plus om havet skulle vara för kallt eller vågorna för höga. Pris 500–700 kr för dubbelrum beroende på säsong.
Parador de la Gomera, paradores-spain.com. Ståndsmässigt, lite gammaldags boende på öns enda parador (spanskt statligt herrgårdshotell). Ligger en kort bit från färjeläget i San Sebastian. Sagolik utsikt över havet och Teneriffa. Pris från 1 170 kr för dubbelrum utan frukost.


ÄTA PÅ LA GOMERA

Maten på La Gomera är ofta rustik och enkel. Potaje de berros, soppa på vattenkrasse, är en typisk förrätt medan ­huvudrätterna ofta består av kött (kanin, kotletter, get, ­kyckling) eller fisk. Ofta ­ackompanjerat av papas arrugadas, salta kanariska potatisar, och mojo, goda starka röda och ­mildare gröna ­­såser. Getost är en annan lokal specialitet.


3 Barnvänliga aktiviteter på La Gomera

1. Vandra. Naturen på La Gomera måste utforskas! Att vandra funkar bättre än man tror även med barn. Skaffa karta och hör dig för om vägen innan du ger dig iväg. Börja med en lättare led och ta med mycket vatten. En ryggsäck med soltak för att bära mindre barn i rekommenderas.

2. Sola & bada. Stränder är inte främst vad La Gomera handlar om men här finns många fina mindre playor som dock ibland kan vara svårtillgängliga. I Valle Gran Rey finns många barnvänliga stränder. Se upp för vågorna, baksuget kan vara starkt.

3. Val- och delfinskåda. Utflyktsbåtar utgår bland annat från Valle Gran Rey. Bästa tiden att se valar är på våren. oceano-gomera.com.

Öns natur lockar vandrare i alla åldrar.

Öns natur lockar vandrare i alla åldrar.

Caffe con leche. Bästa starten på dagen.

Caffe con leche. Bästa starten på dagen.