Thailand - Barfotaliv på paradisön Koh Kut

Vi reser österut från Bangkok istället för mot söder. Vi byter hotellstäder mot stränder där sanden viskar under fötterna. Vart är vi på väg? Svar: Koh Kut. Ön som är som en thailändsk statshemlighet av djungel och klarblått vatten.

Thailand - Barfotaliv på paradisön Koh Kut

Det finns öar som kan tala. Koh Kut är en sådan. Långt ut i Siambukten påminner den en smula om ett möte mellan Söderhavet och Amazonas. Havet är klart som en profetia och språket grönt med fåglar och insekter som berättar om en djungel som sällan hört motorsåg eller sett träd falla.
Året var 1993 då Suwanee Suwansaengroj, eller Olive som hon också kallar sig, fick ett reklamuppdrag som fotograf. Uppdragsgivaren ville ha miljöer som skulle påminna om det gamla Thailand: stränder utan hotell, fiskebyar på styltor, krispigt blått hav och frisk djungel.

Nam Tok Khlong Chao. Bättre än jacuzzi!

Nam Tok Khlong Chao. Bättre än jacuzzi!

Fanns det fortfarande något sådant? tänkte Olive. Det gjorde det. Resan gick med fiskebåt till Koh Kut och tog en hel natt.
– Vi satt uppe och spelade kort. Till slut somnade jag på öppet hav, minns Olive som aldrig såg själva ankomsten, men hörde Koh Kut genom fåglar och cikador.
Hon hade länge funderat på att bryta upp från Bangkok och öppna en resort på någon skön strand. Gärna Railey Beach i Krabi, men där var marken alltför dyr.
När Olive fick syn på Koh Kut fattade hon att sökandet var över. Dimma låg som en gloria runt ön och från trädens bladverk kikade apor.

Tom Yum Kung. Kungen av soppor.

Tom Yum Kung. Kungen av soppor.

Under ytan.

Under ytan.

Då fotouppdraget var avslutat bjöds hon in till en religiös rit på öns inre. Olive bad till de lokala gudarna att få återse Koh Kut. Två år senare var hon tillbaka med lite pengar och en idé.
Marken som köptes var tillräckligt vacker för att locka gäster. Men det saknades väg, vatten och el. Hon var tillbaka på ruta ett. Lösningen kom då fiskare ville sälja land nära ett planerat vägbygge. Olive slog till. Platsen fick namnet Bann Makok.
Jag reser dit uppströms en flod med mangrove och bräckt vatten. Sitter på däck och ser hur djungelgrenar spänner upp en tät vägg av löv mellan himmel och vatten.
– Tanken var att skapa något lika levande, och samtidigt göra så lätta avtryck i naturen som möjligt, berättar Olive då vi sitter på verandan som vetter mot kungsfiskare i blixtrande blått.

Solnedgång över Siambukten.

Solnedgång över Siambukten.

Cement och standardlösningar skulle inte funka. Istället ­började hon turnera på fastlandets marknader i jakt på fönster­karmar, dörrar och virke som tillhört gamla thaihus. Två och ett halvt år senare stod boutiquehotellet färdigt som ett pussel av vrak­gods. Det var försett med behållare för att samla in regn­vatten och istället för dånande dieselaggregat blev det solenergi.

Jag vaknar till djungelns ljud. Från min himmelssäng är det femton steg till morgondoppet. Tar några simtag. Floden är söt och varm. Tio minuter nedströms bryggan väntar havet och Yaikee Cliff Beach inför bugande palmer och transparent vatten.
Sträcker ut mig på den pudermjuka sanden. Ser hela Koh Kut ut så här? Ser inga vägar. Ser inga affärer. Inte ens en läskförsäljare.
Men även Koh Kut ändrar sig.
– För 20 år sedan fanns här 1 000 invånare och ett hotell. Nu bor 2 000 människor på ön och det finns så många bungalowbyar att jag tappat räkningen, säger Olive.

På Koh Kut är det alltid nära till en egen strand!

På Koh Kut är det alltid nära till en egen strand!

Paus hos fiskarna i Baan Ao Yai.

Paus hos fiskarna i Baan Ao Yai.

Jag reser söderut. Betongvägen är smal och åker berg-och-dalbana genom djungeln. Till en början är trafiken i princip obefintlig. Då och då glesnar skogen och släpper fram gummiplantager och skällande hundar i stora syskon­kullar. Så sluter sig växtligheten på nytt och tornar upp bakom nästa backkrön som en grön vägg av klibbiga stammar och tät undervegetation.

Hastigt uppdykande motorcyklar och en pizzeria signalerar huvudbyn Ao Khlong med ett tonläge som definitivt är backpacker. På Doy Guesthouse summerar amerikanska Amy sin Asienluff med en pocketbok i knäet. Thailand har så många öar att välja mellan. Och hon sökte en plats som var både skön och vacker, men utan alltför mycket turister.
Jo, Koh Kut har motsvarat förväntningarna, funderar Amy. Tillsammans med en kompis och hyrd motorcykel har hon besökt vattenfall och fridfulla stränder och förundrats över ett 500-årigt banyanträd där det påstods bo en lokal gud i det väldiga rotsystemet.

Robinson de luxe. Bungalow på Koh Kut.

Robinson de luxe. Bungalow på Koh Kut.

Djungelkajak till Bann Makok.

Djungelkajak till Bann Makok.

Solar, badar, torkar och vänder åter mot norr. Köper dricka i en affär som är öppen, men samtidigt övergiven.
– Lägg lite pengar på bordet, hojtar en kvinna från grannhuset.
Jag gör så och hör snart hur insekterna tar över eftermiddagen. Men också något annat. Vattenfallet Nam Tok Khlong Chao dundrar ner i en naturlig djungelpool. Tre thailändska kvinnor sitter i lotusställning under den brusande kaskaden. Och en fotograf hastar oroligt runt mellan hala stenar i jakten på rätt vinkel.
– Koh Kut börjar bli stort bland thailändska turister, förklarar Nipon Riabriang, som är ute på uppdrag åt ett inhemskt resemagasin.
– Dagstidningar skriver ofta om ekoturism och medelklassen vill gärna hänga på. Eko och natur är helt enkelt hippt just nu, menar Nipon som tror på Koh Kut.
Fast tror Koh Kut själv på en grön framtid? På kvällen lys­snar jag till en kafédiskussion. Gästernas önskan är identisk: hoppas att ön alltid kommer att vara lika fridfull som nu. 

Ett liv på styltor. Fiskebyn Baan Ao Yai.

Ett liv på styltor. Fiskebyn Baan Ao Yai.

Alla säger likadant inflikar ägaren, som serverat te åt två brittiska kvinnor som festat hårt på byns enda bar, och upplyst en ryss att om han söker thailändska kvinnor för natten har han nog hamnat på fel ö.
– De sa också att de valt Koh Kut för lugnet och naturen, fortsätter kaféägaren.
Han menar att det är alltför många resenärer som både vill spara och äta upp kakan på samma gång. Något som betyder att även barer med prostituerade kommer att hitta hit.
Jag vandrar in solnedgången längs stranden. Djungeln smälter ihop med en natt som är fri från högljudd trafik och oljud. Krabbor rusar mot havet. En uggla ropar. Språket är grönt.

Guide till Koh Kut (Koh Kood)

Resa till Koh Kut

Bangkok Airways, bangkokair.com, flyger flera gånger om dagen Bangkok–Trat (1 timme). Ta taxi eller buss till Laem Sok, som ligger strax utanför Trat, och därifrån båt till Koh Kut (1–2,5 tim). Info hittar du på kokutexpress.in.th och kohkoodboat.com. Nov–maj finns dag­liga båtförbindelser med Koh Chang, Koh Wai och Koh Mak.

Ta sig runt på ön

På Koh Kut finns bara några få mil bilväg. Songthaew, kollektivtaxi, möter flertalet båtar och kör till huvudbyn Ao Khlong Chao. Du kan också hyra song­thaew för att åka till öns stränder, byar och vattenfall. En halvdag kostar cirka 150 kr. I Ao Khlong Chao går det att hyra cykel (ca 20 kr/dag) och moppe (ca 60 kr/dag).

Hotell på Koh Kut

Koh Kuts hotell ligger framför-allt längs västkustens stränder.
Vårt val: Bann Makok, bannmakok.com, i norr är ett läckert boutiquehotell vid en vacker djungelflod nära havet och mjuka sandstränder. Romantiskt boende med ekologiska undertoner. Från cirka 600 kr. Bra på mat är de också.

Shantaa Resort, shantaakohkood.com, är lyxigt och ligger mitt på ön, nära båtpiren och en mindre strand. Dubbelrum under högsäsong 1 000–1 300 kr.

Ao Phraow Resort, kokut.com, finns i söder med lugna stränder och badbukter. Dubbel­rum från 700 kr.

Budgetboende finns fram­förallt vid huvudbyn Ao Khlong Chao. Enkla Doy Guesthouse, tel 081-863 35 25, vid landsvägsbron, har dubbelrum för 75 kr och Mangrove Bungalow, destinationkohkood.com/mangrove-bungalow, erbjuder stugor för från 220 kr.

Restauranger på Koh Kut

Hotell har egna restauranger.
I huvudbyn Ao Khlong Chao finns lite mer urval. Vid landsvägsbron väntar Duern Perfect (granne med Doy Guesthouse), som serverar thailändsk husmanskost och är en populär samlingsplats på kvällarna. Sköna View Point Cafe erbjuder inte bara wifi och magnifik utsikt, utan också riktigt filterkaffe från Chiang Rai, mango med sticky rice och läckra cocktails på mynta, lime och egenproducerad yoghurt.

Sevärdheter

Djungel, stränder och vatten­fall är toppattraktioner. Någon kilometer öster om Ao Khlong Chao väntar vattenfallet Khlong Chao med en naturlig och badvänlig djungelpool. I norr finns vattenfallet Khlon­g Yaiki som först kommer till sin rätt under regnperioden. Fiskebyn Ao Yai bjuder på lågmäld vardag, ­stylthus och fiskrestaurang.

Stränder på Koh Kut

De bästa stränderna finns längs västkusten. Vår absoluta favorit är isolerade Yaikee Cliff Beach långt upp i norr. Här väntar pudermjuk sand, långgrunda bad och kristallklart vatten vid en flodmynning kantad av palmer och djungelgrönska. Bann Makok och Captain Hook Resort finns i grannskapet.
Vid huvudbyn Khlong Chao sträcker sig en lång och långgrund sandstrand på ömse sidor flodmynningen. Flera bungalowbyar finns i grann­skapet och palmer ger skugga.
Mjuk sand, bungalowboende och sköna bad väntar också vid Ao Bang Bao, en vacker bukt där gungor hänger i kokos­palmer och solnedgången ­promeneras in på en primitiv boardwalk.
I söder väntar bland annat fridfulla Ao Jak med 300–400 meter kritvit sand, turkost vatten och långgrunda bad med Neverland Resort som ­närmaste granne.

Missa inte!

Kontanter. Koh Kut saknar bank och bankomat. Boka också boende i förväg. Under hög­säsong är många hotell och bunga­lowbyar full­bokade långt i förväg.

Missa gärna!

Båtförvirringen. Från fastlandet avgår båtar till såväl norra som centrala Koh Kut. Kolla noga så att du hamnar så nära som möjligt den plats där du tänkt övernatta. Utbudet av songthaew och biltransporter är begränsat.

3 gröna äventy på på Koh Kut

1. Paddla genom djungel. Kajakturen från Bann Makok till havet tar högst en halvtimme. Men det räcker. Plötsligt känns det som om du glider fram genom en god­hjärtad variant av Joseph Conrads bok Mörkrets hjärta.

2. Bada i vattenfall. Vid Nam Tok Khlong Chao visar naturen musklerna. Vatten i rörelse. Sökande lianer. Fjärilar i svart och skimrande grönt. Här badar du i en naturlig pool och simmar till ljudet från surrande insekter.

3. Grön berg-och-dalbana. Hälften transport, hälften nöje. Vi snackar kollektivtaxi, songthaew, tvärs över ön, från Bann Makok till Ao Khlong Chao. Färden drar genom frodig djungel till gummiplantager och stylthus. Resan kittlar bättre än det samlade utbudet på Gröna Lund och Liseberg.