Resa med barn: med småttingar på grekiskt hav

Att segla med barn behöver inte bli en mardröm – inte om barnen får sätta tempot och man kryssar lugnt i grekiska farvatten. Vagabonds Barbro Janson Lundkvist tog familjen ombord och styrde mot Saroniska övärlden.

Resa med barn: med småttingar på grekiskt hav

Saroniska öarna. Smaka på ordet. Känner du saltvatten och sol? Och hör du ekot av den grekiska mytologin?
Namnet kommer från den mytiske kungen Saron, och enligt legenden fanns här sex portar till underjorden. Nu hoppas vi ju att vi ska slippa hamna i underjorden. Vi har valt Saroniska övärlden just för att området är bra för nybörjarseglare. Barnvänligt, med lugna vatten och ganska korta avstånd mellan hamnarna.
Planen är att kajka runt mellan öarna i en vecka, men jag ska erkänna att jag är något fundersam kring hur det ska gå. För just de här barnen har ganska mycket spring i benen.
Med på segelbåten är förutom jag och min tvååriga son Anton, hans tioåriga kusin Julia, min bror, min syster och hennes man och barnens mormor. Dessutom vår skeppare Björn Söderlind, och han är egentligen den enda som är riktigt seglingsvan. Han är delägare i skeppet, vars namn är Felicia.

En fläkt av frihet! Men det ska luta lagom. Foto: Thinkstock.

En fläkt av frihet! Men det ska luta lagom. Foto: Thinkstock.

I Lavrion ligger de vita skroven på rad. Här, knappt fyra mil från Atens flygplats, finns utgångspunkten för vår segling. Felicia är en riktig skönhet, visar det sig. En Bavaria 46 från 2007, med 19 meters masthöjd och inredning av blank mahogny. Här finns åtta sovplatser i fyra hytter, kök med gasspis och två toaletter. Dessutom varmvatten i duschen. Så bekvämligheter saknas inte.
Vi stuvar in sommarkläder, blöjor och bärsele. Sulkyn surras fast uppe på däck.
Luften står stilla och det är olidligt hett. Därför blir första seglingsturen en ren befrielse. Det fläktar skönt på havet, och jag känner mig som en av dem i reklambro schyren som vi fick innan vi for. Petar upp solglasögonen i pannan, njuter av solen på kinden och vinden i håret.

Anton trivs i knät på moster Anna-Karin.

Anton trivs i knät på moster Anna-Karin.

Bara 30 minuter bort ligger vårt första mål: En vik där vattnet är grönt och klart som munsköljmedel och cikadorna spelar. Milt gula och vita hus med bruna jalusier omges av skön grönska. Vi ankrar en kort simtur från stranden. Badar. Snorklar. Svänger ihop en middag bestående av tonfisk, ägg, sallad och pasta.
Och jag slänger en och annan föreställning om barn i båt överbord. Tvåårige Anton är nöjd med att betrakta havet, och blir inte nipprig av att sitta stilla. Får han myror i brallan så har han rätt gott om utrymme att röra sig på. Han går på upptäcktsfärd i kabyssen, klättrar runt i kojerna och ger sig på trappan upp till sittbrunnen med dödsförakt.
Tyvärr slänger jag även en annan fin föreställning överbord: den att barnen ska ha flytvästarna på så snart de lämnar ruffen. Barn gör som bekant som man gör, inte som man säger. Så de sitter nöjda i sittbrunnen, utan västarna på. Men uppe på däck i övrigt har de förstås flytväst och när tioåringen plumsar i vattnet för att kolla på det silverfärgade stimmet av småfisk så har hon västen på.

Julia har havet vid tröskeln.

Julia har havet vid tröskeln.

Dagen efter ger vi oss ut på långsegling. Nu har vi Poros i sikte, och vinden i slör. Det har blåst i några dagar så det har bildats rejäl sjö. I en vindby når vi 16 sekundmeter. Vi plockar bort allt som ligger löst i sittbrunnen. Det gungar rejält, båten kränger. Jag motar bort illamåendet genom att fästa blicken på horisonten, och tänker att det här med att segla med barn är en utomordentligt dum idé.
En halvtimme senare är läget ett annat. När vi kommit runt en udde når vi lugnare vatten, och mer stabil vind. Vi justerar storseglet, forsar fram. Havet är glittrande skönt, vi har en ljummen vind i ryggen. Med gemensamma krafter trollar vi fram en grekisk sallad som smakar gudomligt.
När det har gått fem timmar börjar vi ändå längta fram. Belöningen kommer när vi puttrar in i kanalen mellan Poros och Peloponnesos. Solen kastar guld över pinjeklädda kullar. Kanalen mellan fastlandet och Poros stad är bara 360 meter på smalaste stället. Vi kommer precis då uteserveringarna börjar fyllas, doften av grillad fisk sprids, ljudet av skratt, tal och musik förstärks över vattnet.
Ansikten som stramar av salt och sol ler mot oss under promenaden längs kajen.



En sjöbjörn på en båt full med landkrabbor!

En sjöbjörn på en båt full med landkrabbor!

Särskilt många lugna middagar på tavernor blir det inte under vår Greklandsvecka. Tvååringar är inte bra på sådant. Däremot blir det flera mysiga middagar i båten, och därpå kvällspromenad innan nattningen tar vid. Efter ett par dagar hittar vi våra rutiner ombord.
Jag värmer välling på gasspisen klockan 04, när Anton har svårt att somna om. Väcker fyra medpassagerare med skrammel, tända lampor och barnskrik.
Visst finns det saker att leka med ombord för ett litet barn: tampar, köksredskap och toapapper till exempel. Det finns dessutom hål i durken där man kan stoppa saker, och tandborstar försvinner plötsligt utan spår.
Att slänga saker överbord måste också testas. Solglasögonen åker i, likaså en mugg och en vattenkanna i plast. Muggen och vattenkannan ser vi aldrig mer. Solglasögonen lyckas vi fiska upp med båtshaken.
Tioåringen gör läxor, spelar lite spel, läser en bok. En medhavd dvd-film trollar bort en halvtimme. Enpysselbok och tuschpennor en halvtimme till. Men barns ben är fulla av spring, och måste helt enkelt få komma iland ibland. Lyckan är påtaglig när tvååringen får gräva i sanden på en strand, bara någon halv kilometer från Poros stad. Han busar i vattenbrynet med Julia, och de letar fina stenar. Vi belägrar några solstolar och beställer pressad vattenmelon och iskaffe.

 

Staden Hydra på katternas och åsnornas ö.

Staden Hydra på katternas och åsnornas ö. Foto: Thinkstock.

Nästa dag lägger vi till i Hydras hektiska hamn där beige och cremefärgade hus omger en vacker vik. En rödrandig katt spatserar vant över landgången och lägger sig tillrätta vid relingen. Det här är katternas och åsnornas ö, här finns knappt några bilvägar så det är kreatur som gäller som transportmedel. Det luktar spillning i de trånga, heta gränderna med blankpolerade kullerstenar där smyckesbutiker och klädaffärer ligger tätt.
Bajslukt till trots, Hydra bär också en doft av elegans. Här köpte musikern Leonard Cohen ett hus på sextiotalet, och umgicks med den svenska författaren Göran Tunström och en liten klick intellektuella.
Vi söker svalka på Sunset Restaurants uteservering uppe på kullen. Knattret av en båtmotor hörs i bakgrunden. Två magra kattungar leker mellan stolsbenen på regissörsstolarna.
Lugnet avbryts plötsligt.
Det brinner.
Ja, tusan! En skogsbrand!
Lågorna slickar bergskammen på andra sidan viken, hotande nära Hydra stad. Rökmolnet är tjockt och svart. Det luktar brand lång väg.
Vi tar notan, utifall att vi skulle behöva utrymma, kasta oss ombord och dra ut till havs. Servitrisen knappar frenetiskt på mobilen och spejar oroligt mot branden. Hon berättar att hennes systers hus ligger just där, på andra sidan. När hon får tag på systern visar det sig att läget är lugnt. Inga hus alls är hotade. Men propellerplanen kör i flera timmar och dumpar vatten.
Dagen därpå är branden släckt. Vi kastar loss och seglar mot Ermioni, på fastlandet. Staden som bär ungefär samma namn som Harry Potters väninna visar sig vara en trevlig bekantskap. Semestrande greker fyller uteserveringarna. Det doftar basilika, mynta och hav. Solen gassar över vita hus med grönmålade, flagnande dörrar. En gigantisk bougainvillea döljer en skamfilad fasad, rostiga vespor kör för fort i gränderna. Vid kajen ligger en norskflaggad yacht och glänser.
Våra båtgrannar partajar till långt inpå natten. Spelar gamla hits och sjunger hellre än bra. Vi somnar till skrål och skål.


Tidigt morgonen därpå vaknar tvååringen strålande pigg och glad. Jag hakar loss den tröga luckan och vi tittar upp genom ventilen i fören. Ser solen gå upp.
När den övriga besättningen har vaknat vid halv åtta spelar vi Teddybjörnen Fredriksson i högtalarna samtidigt som frukostäggen puttrar och tevattnet kokar. De svenska grannarna på ena sidan hälsar glatt och försäkrar att det bara är mysigt. Att musiken väcker lite – men bara mycket lite – hemlängtan.
Partyprissarna på andra sidan sover.
Eller försöker i alla fall.

Vinden mojnar, solen sänker sig.

Vinden mojnar, solen sänker sig.

Guide segla i Grekland

Missa inte!

Flytvästar till samtliga ombord och annan nödvändig säkerhetsutrustning.

Missa gärna!

Att komma försent till hemmahamnen. Det kan bli dyrt. Se till att du kan ta en genväg tillbaka om du hamnar i dåligt väder i slutet av veckan.

Arrangörer/rederier

Vi bokade med Navigare Yacht­ing (navigare-yachting.com), som är stora på den skandinaviska marknaden och har resegaranti hos Kammarkollegiet vilket skyddar dig som konsument. Det finns flera andra ­researrangörer som kan hjälpa dig: Poseidon Travel, Croatia Yacht Club och s/y Salsa är några exempel.

Krav

För att få hyra en segelbåt i Grekland måste man ha intyg på att två personer ombord är seglingskunniga, med lägst ­förarintyg/skärgårdsskeppar­examen.
För att få segla i Kroatien gäller att minst en person ska ha Förarintyg/Skärgårdskepparexamen och att någon ombord ska ha VHF-certifikat.
Det är bra att ha med sig en engelsk version av intygen, kontakta Nämnden för båtlivsutbildning.
Skepparen har det yttersta ansvaret för båten. Om man vill kan man boka en skeppare ihop med båten. Då behöver man inte ha dokumenterad seglingserfarenhet. En fördel är att han eller hon känner till seglingsområdet väl.
Det går även att boka en värd eller värdinna som ser till att all mat inhandlas, dukar fram frukost och lunch, serverar tilltugg och städar undan.
Var beredd på att in- och utcheckning av båten tar upp till ett par timmar. Man går då igenom utrustningen ombord, bland annat hur septitanken fungerar och ser till att allt ­nödvändigt finns ombord. Incheckning av båten görs av skepparen, en besättnings­medlem samt någon från ­baspersonalen.

Priser

Priset varierar beroende på säsong, båt och hur gammal båten är. Att hyra båt i Kroatien är oftast något dyrare än i Turkiet och Grekland. I låg­säsong brukar priset halveras
Lakan, handduk och jolle med utombordsmotor ingår. Extra utrustningspaket kan bokas mot extra kostnad. Skeppare kostar cirka 9 000 kr/vecka + att du förväntas betala skepparens mat, värdinna kostar ungefär lika mycket.
Du lämnar dessutom en deposition för båten som brukar ligga på minst 15 000 kr, den får du tillbaka om du lämnar båten i samma skick som du fick den.

Bästa tid att resa

Behagligast är maj–juni och september–oktober med 20–30 grader varmt. I juli och augusti blir det ofta 36–38 grader.  

Seglingsområden

Grekland är ett säkert kort med ungefär 3 000 öar. Välj rätt utgångspunkt och avgränsa dig! Nära Aten ligger Saroniska öarna, med Egina, Poros, Hydra, Spetses och Peloponnesos. Här finns många hamnar och byar, och skyddat vatten. Lämpligt om man har små barn med sig.
Kykladerna är mer utmanande med öppet hav, högre vågor och mer vind. Österut ligger Tolvöarna eller Dodekanesorna. Startar du från Aten krävs minst två veckor och ­tuffare etappseglingar för att komma dit. Alternativet är att börja i Rhodos eller på Kos.
Den minst utmanande seglingen finns i Joniska öarna med Lefkas som bas. Här är det nära mellan öarna, och det finns gott om små vikar för den som söker avskildhet.
I Mamma Mias Sporaderna finns gröna skogsklädda berg, olivlundar och inte så utbränd vegetation som det blir fram på sensommaren på andra ställen.
Kroatien har faktiskt nyligen gått om Grekland i popularitet. Här finns mängder av öar och god service och säkerhet. Men här finns få sandstränder för barnen, och avgifterna i marinorna är höga.
Turkiet är en uppstickare. Här seglar man längs kusten, och det är aldrig långt mellan vikar och hamnar att lägga till.

4 tips inför segling med barn

1. Planera seg­lingen utifrån barnen. Inte för långa sträckor, inte för tuff segling, möjlighet att gå iland ibland. Saroniska eller Joniska öarna är bra val.

2. sätt upp skydds­nät på däck. Om man har små barn kan det vara idé att begära att båten har skyddsnät runt däcket. Meddela rederiet i förväg!

3. Ta med lekkamrat. Barn gillar barn. Det blir lättare om de har en lekkamrat ombord. Att packa pyssel och tidsfördriv är förstås också nödvändigt.

4. Skydda barnen från solen. Skydda barnens känsliga hud från solen med hatt, kräm, kläder och solglasögon, och drick ordentligt med vatten.

Missa inte!