• Få vagabond.se's nyhetsbrev

    Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev för senaste informationen!

  • Tågluff i våra hjärtan – på räls genom Europa nu och då

    Sedan tågluffarkortet föddes sommaren 1972 har miljoner européer krängt på sig ryggsäcken för att på räls upptäcka sin kontinent. Ett tag räknades interrailkortet som hopplöst dyrt – och helt ute – men nu är det på väg att bli populärare igen.

    Tågluff i våra hjärtan – på räls genom Europa nu och då
    Interrail, tågluff

    1977 kostade en månads fritt tågresande i Västeuropa 620 kronor.

    När tågluffarkortet introducerades 1972, för att fira Internationella järnvägsunionens 50-årsjubileum, var det tänkt som engångsföreteelse. Men populariteten var enorm och jippot permanentades. Från början fick man inte vara äldre än 20, men 1976 höjdes åldersgränsen till 23 och 1979 till 26 år. Ett decennium senare – 1988 – blev kortet möjligt att köpa för alla åldrar, om än till olika pris.

    De flesta har någon slags relation till tågluffen. Antingen gjorde du det själv i ungdomen och funderar på att testa igen – kanske nu med barnen. Eller så var det dina föräldrar som gjorde det – och om och om igen brukar berätta om lunchen med baguette och rödvin i en park i Paris och korridorgolvet där de sov med ryggsäcken som huvudkudde medan tåget dunkade mot nya äventyr. Och medge, hur lite du än önskar att resa i dina föräldrars fotspår, så låter det där ändå ganska kul.

    Rekordåret var 1991. Det året såldes 70 000 interrailkort i Sverige.

    Sedan drog sig Spanien ur interrailsamarbetet (men kom senare tillbaka), priset höjdes och charterbolagen började sälja billiga flygstolar till Medelhavet. Dessutom bröt ett inbördeskrig ut i Jugoslavien i hjärtat av Europa, samtidigt som Sverige drabbades av lågkonjunktur och kronan förlorade i värde.

    Om den allmänna uppfattningen fram till dess var att "luffarkortet är ju så billigt" så är det därefter tvärtom "tågluffarkortet är ju så dyrt nu för tiden". Men har verkligen kortet blivit dyrare? Jo, det har det. 1972 kostade månadskortet 350 kronor. Idag kostar det 4 315 (om du är under 26). En saftig prisökning med 1 233 procent. Konsumentprisindex i Sverige har under samma period bara stigit med hälften så mycket. Så man kan säga att tåg­luffarkortet är dubbelt så dyrt idag jämfört med 1972. 

    Men sedan 2008 har ändå tågluffandet åter blivit lite populärare. Kanske är det miljötänkandet som slagit igenom. Eller så är det nostalgieffekten. För varje år ger sig hur som helst något fler svenskar ut på rälsbunden Europaluff än året innan. Ifjol såldes 13 000 tågluffarkort i Sverige. Men det är långt kvar till rekordåren.

    Interrailkortet ger fritt tågåkande i en månad på 25 000 mil räls i 30 europeiska länder (inklusive hela Turkiet). När kortet introducerades 1972 fanns bara ett kort för alla länder. Nu finns förutom månadskortet också kort för 5, 10, 15 och 22 dagar. Dessutom kan du numera köpa billigare tågluffarkort som bara gäller i ett enda land. Om du exempelvis planerar att tågluffa i Storbritannien eller Polen är det ju onödigt att köpa ett dyrare kort som gäller i hela Europa.

    – Svenskar gillar interrail. Efter Schweiz köper svens-karna fortfarande flest tågluffarkort i Europa i förhållande till sin folkmängd. Och efter Storbritannien säljs totalt sett flest tågluffarkort i Skandinavien, säger Silvia Görlach på Interrail Europa i Utrecht till Vagabond.

    Många som tågluffade i sin ungdom har nu barn och vill återuppleva tågluffarresan med sina barn. Det har Interrail Europa snappat upp: från med 2015 är det för första gången gratis att ta med sig barnen på tågluffen. Varje vuxen får gratis ta med sig två barn upp till 11 år gamla utan extra kostnad. Fast inte helt gratis: på de flesta tåg behövs sittplatsbiljett, den ingår inte i interrailkortet och behövs också för barnen.

    "Vi åker till Venedig."
    "Nej, jag vill till Korfu."
    "Okej, kompromiss, vi stannar i Brindisi."

    Nytt för 2015 är att också ungdomar kan köpa tågluffarkort i första klass. Tidigare har lyxklassen bara varit tillgänglig för dig som är 26 eller äldre.

    Nuförtiden behöver du inte längre bege dig till stationen för att läsa de tryckta finstilta tidtabellerna på väggen. Förutom respektive nationellt tågbolags sajt har Interrail Europa lanserat mobilappen Rail Planner med europeiska tågtidtabeller, information om förmåner som kortet ger och inbyggd GPS-funktion så att du lätt kan hitta närmaste tågstation.

    Trodde du förresten att SJ säljer interrailkort? Glöm det! Sedan 1 januari har de slutat. Nu får du köpa kortet online på Interrail Europe (interrail.eu) eller ACP Rail International (acprail.com). Den sistnämnda har vid sidan av Deutche Bahn (bahn.de) dessutom bästa sökmotorn när du vill kolla de europeiska tågens avgångs- och ankomsttider.

    Men vart vänder man sig för att göra kontinentala ligg-, sov- och sittplatsreservationer? Inte till SJ, tyvärr. Där hänvisar man till resebyrån Big Travel (bigtravel.se) som har kontor i flera svenska städer, eftersom man själva redan förra sommaren slutade med att göra alla former av bokningar på tåg i utlandet. 

    Missa inte!

  • Få vagabond.se's nyhetsbrev

    Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev för senaste informationen!