Kambodja: Upplev ekoturismparadiset Koh Kong
Grönskande gryning för Koh Kong. Foto: Jonas Gratzer.

Kambodja: Upplev ekoturismparadiset Koh Kong

Tidigare känt som Kambodjas vilda västern – en ljusskygg gränsstad med prostitution och smuggling. Nu utnämnd till en av världens främsta ekodestinationer. Häng med till Koh Kong, resenärernas nya favorit i Sydostasien.

Bangkok ligger bara 7–8 timmar bort med buss från den kambodjanska gränsövergången Cham Yeam. Resan till Pattaya är ännu kortare. Det märks. Kön till passkontrollen skulle kunna vara hämtad ur Dantes Inferno. 

– No one can afford to fuck in Pattaya anymore, bräker britten upprört, just som han försöker tränga sig förbi den snaggade ryssen med tatuerad tysk örn och hakkors på ryggen. 

Den förstnämnda ska vidare till Sihanoukville. Den andra till Phnom Penh. Båda påminner om hur Koh Kong brukade vara.

Provinsen var länge känd för smuggling, barnprostitution och annan ljusskygg verksamhet. Men från och med 2007 har Koh Kong även varit synonymt med ekoturism. 

– Tidigare skyndade turisterna genom trakten utan att övernatta. Eller så kom de för sprit, kvinnor och barnprostitution. Nu är de flesta resenärerna välutbildade och stannar länge, säger Keo Ritthey som driver resebyrån Koh Kong Eco Adventure Tours.

Koh Kong, Kambodja. Flodbåt längs Preak Piphot.

Färd mot djungelns hjärta. Flodbåt längs Preak Piphot.

I närheten av den thailändska gränsen finns kasino, lyxhotell och ett spektakulärt Safari World. Men det är framförallt orörd natur och mjuka värden som gjort Koh Kong till ny favorit bland många Sydostasienresenärer och västerlänningar bosatta i Bangkok. 

Jämfört med Thailand känns Koh Kong som en film som körs på fel hastighet. I själva stan rör sig mängder av mopeder i slowmotion och längs den mäktiga Kah Bpowfloden puttrar saktfärdiga fiskebåtar. Inåt land väntar nudelhak, fruktförsäljare och valutaväxlare i ett stillsamt marknadsgytter, medan hamnpromenaden följs av hotell, serveringar och ett nybyggt bankpalats. 

Men det är utanför själva Koh Kongs stad som de verkliga attraktionerna väntar. Här finns det som Koh Samet och Koh Chang förlorat. Tystnad och ödsliga stränder. Som på korallrevens Koh Sdach och Koh Totang där ekolodgen Nomads land bannlyst såväl engångsflaskor i plast som bullrande dieselgeneratorer och istället erbjuder tysta sandstränder, yoga och ekologisk mat från egna odlingar. 

Koh Kong, Kambodja. Solnedgång med grodor och cikador.

Solnedgång med grodor och cikador.

Mitt eget mål är Koh Kong Island där fiskebyn Alatan och en militärpostering i princip är de enda avbrotten i den två mil långa lunken av tjock djungel, gröna berg och sandstränder. 

Reser dit i en apelsinfärgad långsvansbåt som styr nedströms floden, förbi fiskebyarnas stylthus och ut genom ett väldigt mangrovedelta där gröna trålare drar till havs. Krusningarna får färden att kännas som att gungas i en hammock. Och guiden Nang Vanna berättar med hjälp av ett ficklexikon varför han bröt upp från tillvaron som tuk-tuk-förare i Phnom Penh och hamnade här.

– Turister kommer hit. Då finns det också jobb och möjligheter att tjäna pengar.  

Glöm trist strandfylla och högljudd turism. Chi Phat är 100 procent Kambodja. Lågmält och enkelt. Varmt och välkomnande.

Glöm trist strandfylla och högljudd turism. Chi Phat är 100 procent Kambodja. Lågmält och enkelt. Varmt och välkomnande.

Stranden där vi ankrar bär det torrt sakliga namnet Beach number 3, men är i övrigt perfekt: pudrig vit sand. Mjuk botten. Och klart, gröntonat vatten. En belgare med cyklop påstår sig ha sett en violfärgad fisk stor som en diskus. Simmar själv mot en flodmynning. Längre bort väntar koraller. Men jag ser bara några randiga fiskar och en blåtonad skugga. 

– Igår fanns det massor av fisk kring korallreven. Då såg vi också en flock med delfiner ute på havet, påstår Vanna som virat folie kring en barracuda i sällskap av ananas, lök och citrongräs och nu passar strandgrillens glöd. 

Middagen är i alla fall ett mirakel. Fisken har sugit åt sig saft och smak från frukt och grönsaker. Och just som vi äter sveper en fiskgjuse fram längs den tysta stranden. Följer den med blicken och ser bara hav och djungel.

Allt är grönt i provinsen Koh Kong. Till och med havet vid ön Koh Totang.

Allt är grönt i provinsen Koh Kong.
Till och med havet vid ön Koh Totang.

Bortom Koh Kongs stad väntar Kardemummabergen med en av det sydostasiatiska fastlandets största regnskogar. Träden är höga som gröna torn och marken täckt av tät undervegetation. Jag sitter i bussen längs den nya landsvägen mot Sihanoukville och häpnar över det obrutna lövtäcke som fortsätter mil efter mil. Kurvorna kränger rastlöst. Vägskyltar varnar för vilda elefanter. Och i trädens höga krontak balanserar näshornsfåglar samtidigt som en kanadensisk turist entusiastiskt berättar om möten med smaragdgröna ormar. 

I fridfulla Chi Phat gäller pyjamasläge hela dagen.

I fridfulla Chi Phat gäller pyjamasläge hela dagen.

Området tillhör jordklotets rikaste när det gäller biologisk mångfald. Från höjderna rinner vattenfall och breda floder medan tiger, marmorkatt och bantengkor strövar genom väldiga skogar.

Traktens isolerade läge har inneburit skydd från storskalig exploatering. Men också brist på arbetstillfällen och svår fattigdom som bidragit till illegal avverkning och omfattande tjuvjakt.

2005 dömde Koh Kongs provinsdomstol den ökända tjuvjägaren Yor Ngun till fängelse för att bland annat ha dödat 19 tigrar, 40 leoparder och 43 björnar. Två år senare startade organisationen Wildlife Alliance och byn Chi Phat ett gemensamt projekt för att vända den negativa utvecklingen. Målet är att skydda miljön och samtidigt skapa försörjningsmöjligheter i en trakt där många familjer överlever på mindre än 10 kronor per dag. 

Ekobyn Chi Phat har nyfikna ögon.

Ekobyn Chi Phat har nyfikna ögon.

Vid landsvägsbron i byn Andoung Teuk byter jag från buss till mörk träskuta. Färden fortsätter uppströms floden Preak Piphot och känns som en berättelse av Joseph Conrad. Rishägrar balanserar på mangroveträdens kvastliknande rötter. Djungelgrönska och bambu når till vattnet. Och vid horisonten smälter Kardemummabergen ihop med lågt gående moln inför Chi Phats pastellfärgade stylthus. 

Till en början tycks byn som alla andra kambodjanska byar. Men bortom affären som säljer bensin i gamla läskflaskor, finns också ekoprojektets kontor. 

Allt började 2007. Då skolades jägare om till guider och vanliga kambodjanska hem öppnades för homestay. Idag tar tio familjer emot gäster. Andra bybor är djungelguider, cykeluthyrare eller står för transporter med motorcykel eller båt. 

– Vi var inte först i Kambodja, men Chi Phat har fått mycket uppmärksamhet och står modell för flera andra byar, berättar Yan Veasna som arbetar på kontoret. 

Byn har bland annat prisats av Wall Street Journal och New York Times, och Lonely Planet har kallat Chi Phat för en av världens tio bästa ekodestinationer. 

Jag följer den 21-åriga guiden Chom Rerns till en trädskola som ska gett nytt liv åt regnskogen. Vi passerar ett vattenfall, följer djungeln som en avlägsen ridå och överraskar en örn som lyfter med tunga vingslag. Plötsligt står vi framför prydliga rader av plantor.

– Det är inhemska trädslag. Och de ska planteras här i trakten, upplyser Chom.

Chi Phat på tröskeln till papegojornas djungel och kungsfiskarnas floder.

Chi Phat på tröskeln till papegojornas djungel och kungsfiskarnas floder.

Aktiviteterna som erbjuds i Chi Phat är många. Nattliga flodfärder med båt, kajak­turer och cykelleder för mountain bikes. 

En kanadensisk familj har just kommit tillbaka från en två dagar lång trekkingtur med bad i vatten­fall och övernattning i djungeln. 

– Awesome, säger de gemensamt. 

Men de påpekar att boendet hemma hos en kambodjansk familj varit den absoluta höjdpunkten. 

Chi Phats största attraktion är människorna. Möjligheten att få gästa vanliga familjer och uppleva kambodjansk vardag.

Chi Phats största attraktion är människorna. Möjligheten att få gästa vanliga familjer och uppleva kambodjansk vardag.

Min värdfamilj heter Vanna och bor i ett stylthus två kilometer från besökscentret. I trädgården drar grannpojken sin lillasyster på en kälke gjord av ett jättelikt palmblad. Samtidigt bjuder husets mormor Samnang på nygräddade banankakor.

Rummet kostar tre dollar natten och har madrass på golvet och tältliknande myggnät. De nattliga ljuden är få och vänliga. Då och då ropar ugglor. Vid ett tillfälle är husets mamma uppe och ammar. Annars är det tyst sånär som på nysningarna från grannhusets buffel. Och Koh Kong är på väg mot en grön gryning. 

Stilla gryning på ön Koh Totang.

Vem vill inte vakna till en sådan här måndagsmorgon? Stilla gryning på ön Koh Totang.

Vill du ha läsa fler välskrivna reportage om spännande platser och ta del av guider och reseinspiration från världens alla hörn? Följ Vagabond på Facebook!