• Få vagabond.se's nyhetsbrev

    Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev för senaste informationen!

  • Colombia: Bättre tider för Bogotá

    Colombias huvudstad Bogotá är ett åttamiljonerskaos som inte kan jämföras med hur det var för tio år sedan. Invånarantalet stiger, utländska investerare etablerar sig och framtidstron ökar. Det är nu det händer.

    Colombia: Bättre tider för Bogotá

    Det här reportaget var inte tänkt att spela på klyschor om kriminalitet och droger – att Colombia är ett land med särdeles blodig nutidshistoria vet ni redan – men min inresa till landet ville annorlunda.

    Mysiga La Candelaria, Bogota. Foto: Moa Karlberg.

    Mysiga La Candelaria.

    Några timmar innan jag lämnar Sverige träffar jag en kollega, som besökte Bogotá för några år sedan. 

    – Är man i centrum på kvällstid får man springa dit man ska. Så fort man stannar kommer folk fram och ska jiddra, och du blir rånad direkt, säger han med otydlig grad av ironi.

    Under den första flygsträckan, den korta från Stockholm till Paris, möter jag en belgisk man i pensionsåldern. Tidigare jobbade han för en brittisk välgörenhetsorganisation i Latinamerika. Jag frågar vad han tycker om Colombias huvudstad. 

    Salpicon de frutas i Bogotá. Missa inte!

    Salpicon de frutas – Färsk fruktsalladsjuice med ananas, guanabana, mango och andra exotiska frukter – vanlig gatusnacks i Bogotá. Missa inte!

    – Nja, flera av mina kolleger blev mördade, så … Mannen suckar utan att avsluta meningen.

    På nästa plan, det som tar tio timmar över Atlanten, sitter jag bredvid en ung stockholmare på väg till sin colombianska fru. Han berättar om övervakningsfilmer som lagts upp på internet: gathörn där person efter person går förbi för att bli rånade av samma gäng, som bara står där och väntar. Själv lämnar han aldrig hemmet efter klockan 18 under sina besök i Bogotá.

    Det kan inte hjälpas att jag blir skraj, oavsett alla som tidigare bedyrat sin kärlek till staden. Jag närmar mig den som om den vore årets första havsdopp: vet att jag längtar efter adrenalinkicken – ändå fegar jag. Känner efter med tårna, drar tillbaka foten, sticker ner den igen, lite i taget.

    Torget Chorro de Quevedo, där Bogotá grundades.

    La Candelaria och torget Chorro de Quevedo, där Bogotá grundades.

    Hur man uppfattar Bogotá beror helt på i vilken del av staden man befinner sig. Sällan blir skillnaderna mellan olika kvarter så tydliga som genom bussfönstret på en färd från söder till norr längs Sjunde Avenyn, Bogotás stora kroppspulsåder La Séptima. 

    Den tar sin början strax söder om den postkoloniala, pittoreska stads­delen La Candelaria, fortsätter uppåt genom larmet och föroreningarna i stadens finansiella distrikt, vidare genom det livliga Chapinero, och blir alltmer avslappnad i takt med att trafiken lättar ju längre norrut man kommer.

    Bogotás lugna lunga: Parque Simón Bolívar.

    Bogotás lugna lunga: Parque Simón Bolívar.

    De flesta turister hamnar direkt i La Candelaria, där majoriteten av vandrarhemmen ligger. Tillfälliga besökare ser ofta inte mer än så. Själv börjar jag i norr, bland de mest privilegierade. Här, kring Zona Rosa och Parque 93, finns ingen anledning till oro. Soldater och poliser patrullerar vartannat gathörn, och för att komma in i de nybyggda lägenhetskomplexen krävs såväl kod som godkännande av portvakten. 

    Butiker med samma priser som hemma ligger vägg i vägg med spatiösa kliniker riktade mot den nya typen av turister – de som inte har ett dugg med backpacking att göra, utan bara vill bli tio år yngre på en vecka. Colombia ligger i Latinamerikas topp vad gäller plastikoperationer, och många utlänningar lockas hit av hög kvalitet till låga priser.

    Reportaget fortsätter på nästa sida.