• Få vagabond.se's nyhetsbrev

    Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev för senaste informationen!

  • Äventyr på Irland: Vi hyr bil och kör söderut

    På resan längs de irländska vägarna förväntade vi oss god öl och vackra vyer. Men när vi lät irländarna själva peka oss i rätt riktning fann vi också vilt hav, höga berg, musik och äventyr.

    Äventyr på Irland: Vi hyr bil och kör söderut
    Mysiga Kinsale är en semesterfavorit strax utanför storstaden Cork. Foto: Karl Johan Larsson.

    Den lille mannen spänner blicken i mig. Hans filthatt är på sniskan och ett spefullt leende leker i mungipan. 

    – Sätt dig, beordrar han.

    Jag sätter mig bredvid honom, alldeles under statyn som föreställer Molly Malone, på Grafton Street. Han tar upp sin traditionella trumma som kallas för bodhran och börjar spela. Han knuffar på mig med axeln, rynkar pannan och ber mig sjunga med. Jag inser att det inte är någon idé att säga emot. Tillsammans tar vi ton där vi sitter, mitt i ett livligt förmiddags-Dublin. Den lille mannen har en rik repertoar och en entusiasm som räcker för flera visor. När han tystnar vänder han sig till mig. 

    – Välkommen till Dublin! Det är en bra stad, men något ska du veta. Det riktiga Irland hittar ni på landsbygden. Det är där naturen och berättelserna finns. Åk till havet, bergen och musiken. Det får ni inte missa.

    Jag kan inte annat än nicka och jag undrar för mig själv om dessa visdomsord också ingår i hans charmiga repertoar. De är snacksaliga, irländarna. Denna pratglada sinnesstämning summeras i ett mycket enkelt ord – craic – som betyder roligt/trevligt samtal. 

    Det irländska ordet craic betyder en trevlig konversation – en konst som många irländare briljerar i.

    Dublin är charmig, sprudlande och lätt att blixtförälska sig i. Men å andra sidan är staden också vuxen, modern och kan skryta med namn som Samuel Beckett, Oscar Wilde, W B Yeats och James Joyce. 

    Jag och fotografen Kalle landade för bara tre timmar sedan, men staden har redan tagit oss med storm. En promenad genom centrala Dublin, en kaffe i parken St Stephens Green, en öl på Guinness Storehouse – som enligt uppgift ska servera hela Irlands bästa exemplar – och ett gott råd av en finurlig man i filthatt. 

    I Dublinkvarteret Temple bar kan man uppleva irländsk folkkultur förpackad på ett turistvänligt sätt.

    I Dublinkvarteret Temple bar kan man uppleva irländsk folkkultur förpackad på ett turistvänligt sätt.

    Dublin är långt ifrån en tråkig stad. Det finns gott om tidsfördriv, framförallt på kvällen. Dublins moderna tappning av irländsk folkkultur upplevs enkelt i kvarteret Temple Bar – där är den förpackad på ett turistvänligt vis. Vi befinner oss på en pub som är full till brädden av människor. En ung man arbetar snabbt bakom baren. Hans händer jonglerar med glas och flaskor som fångar upp det njugga ljuset från halvt dolda lampor.

    Stämningen är hög, trots att det är söndag. Bandet på scenen spelar irländska favoriter med snabba takter, varvat med popdängor som alla kan. Här märks det att Dublin först och främst är en modern storstad, men med en stor personlighet. Därför är det enkelt att ta turismens effekt med jämnmod, även om det händer att Dublinborna själva kallar området för turistfälla. 

    Dublin utgör startpunkten på en veckolång rundresa på södra delen av ön. Den lille mannen på Grafton Street pekade oss i riktning mot landsbygden för att uppleva det riktiga Irland. Vi har på känn att han förmodligen har rätt. Nästa anhalt är Cork, den glada staden i syd.

    Reportaget fortsätter på nästa sida.