• Få vagabond.se's nyhetsbrev

    Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev för senaste informationen!

  • Vancouver Island – äventyr i Kanadas vildmark

    Tofino är lugnt, men vilt. Snällt, men vågat. Här på Vancouver Island väntar vildmarken runt hörnet.
    Och Justin Trudeau i våtdräkt och flipflops.

    Vancouver Island – äventyr i Kanadas vildmark
    Äventyr i bukten. Foto: Sara Arnold.

    Mike White höjer kikaren med en hand, håller den andra kvar på rodret, och spanar intensivt ut över fjärden. Diset ligger som ett magiskt filter över de skogsklädda bergen framför oss, när det stadigt tuffande motorljudet tappar tempo för att till slut tystna. Den sista biten glider vi ljudlöst in mot stranden, där en björn vaggar omkring och välter stenar i vattenbrynet. Någon kikare behövs inte längre, för med båten kan vi komma ganska nära, utan att björnen bryr sig om oss. 

    Vi hör hur det krasar när den sätter i sig de åtråvärda små liven. Tofinos lugna bakvatten är en perfekt plats för krabbjakt. Och en perfekt plats för björnspaning. Varje dag när det är ebb vandrar björnarna ut på stränderna för att ta för sig av skaldjursbuffén, och att det kunde vara en turistattraktion insåg Mike White långt innan de flesta. Han hade gått i sin fars spår och jobbat som krabbfiskare i trakten, innan han blev kustvakt och slogs av en affärsidé.

    – Tofino var redan känt för valskådning. Men svartbjörnarna var det ingen som tänkte på att turisterna kunde vara intresserade av. Dem har vi ju överallt, säger Mike, som själv brukar få björnbesök i trädgården då och då, när bären mognat. 

    – Man bara sjasar iväg dem lite, konstaterar han. 

    Mike White var en av de första som började med björnspaning i Tofino.

    Det är just den attityden som genomsyrar den här platsen, och kanske det mesta av Kanada egentligen. En björn här och där är väl ingen fara. De hör ju till naturen här, precis som pumor och vargar och tvättbjörnar. Man björnsäkrar soptunnorna, och så är det inte mer med det. Man håller avståndet bara, precis som björnarna själva gör till varandra. 

    – De är solitära varelser. De håller koll på varandra och vill inte vara på varandras territorium. Det är extra noga för mammor med ungar att vara vaksam. Det finns risk att en hane dödar ungen, dels för att honan ska bli brunstig igen. Men inte bara det. Han kan passa på att äta upp ungen också, säger Mike och nickar menande.

    Det är tydligt hur björnen ofta vänder rumpan mot oss. Från vattnet och båtarna känner den inget hot. Ibland tittar den nästan blint ut mot oss – synen är det inget vidare ställt med. Däremot sniffar den då och då in mot land för att känna av att ingen annan björn är nära. 

    Och när vi åker vidare och får lite avstånd ser vi det tydligt – på varje liten strandskärva syns en svart liten prick, som blir tydligare och större ju närmare vi kommer. En svartbjörn per strandbit, ibland två – en mamma med unge – har demokratiskt fördelat sig längs kustlinjen i Fortune Channel. De tuggar krabbor så det krasar, och välter stenar tills tidvattnet jagar dem i hasorna.

    Svartbjörnarna lever ensamma, och ser till att inte komma för nära varandra. När tidvattnet är lågt ses de leta efter krabbor på stränderna – en på nästan varje strandskärva, i de lugna sunden innanför Tofinos havskust. Ibland kommer de på besök i trädgårdarna i stan, för att länsa vad som finns av bär och frukt

    Vancouver Island är en avlång och stor ö, hela 46 mil lång, och belägen utanför södra British Columbia på Kanadas västkust. Mitt på öns västkust ligger en långsträckt halvö där Stilla havets vågor ständigt rullar in mot de långsträckta sandstränderna, och längst upp på den halvön finner vi Tofino. En liten stad som vi hört talas om ett tag nu, jag och fotografen Sara. Förra gången vi var på Vancouver Island var vi på öns östkust, i en skyddad vik mellan ön och fastlandet. Vi paddlade och letade späckhuggare, men såg mest sjölejon, delfiner och en liten ekorre som kallades Maurice. Och så björnarna förstås. Svartbjörnarna som välte stenar även där. Men i Tofino lockade något annat också. Skön atmosfär. Schysta restauranger. Vilda vågor och bra surf. 

    När vi nu strosar gatorna fram i lilla Tofino slås vi av hur lugnt det är, trots att det är i mitten av juli och högsäsong. Trots att medelåldern här sägs vara 34 år, vilket skulle kunna betyda party. Visst är det hyfsat fullsatt bland middagsborden på välkända Wolf in the Fog, och visst är det fler än vi som promenerar ända ut till Tofino Brewings ölbryggeri i utkanten av stan en kväll, och beställer en avsmakningsplanka med fyra sorter. Men lugnt är det. Vilsamt. 

    Utter, björn, val och örn. Kring Tofino kan man spana på många olika djurarter.

  • Få vagabond.se's nyhetsbrev

    Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev för senaste informationen!