Antwerpen i mitt hjärta

Rummet är förtjusande ombonat, med för många och för stora möbler, färger i överflöd, och blomsterstilleben som fyller väggarna. Min vän Åsa och jag sjunker ner bland kuddarna i de mjuka fåtöljerna med en värmande kopp te. Jag lyssnar på småpratet runtomkring. Noterar en stilig man i medelåldern som samtalar med nästan alla gäster som om de vore hans goda vänner. 

Utanför fönstret blir himlen andäktigt blå, dagens sista varma solstrålar lyser upp de vita fasadernas förgyllda utsmyckningar på det lilla historiska torget. Ett lugn infinner sig. 

Han heter Claude, den pratsamme ägaren till den självbetitlade Salon de thé Claude (Hendrik Conscienceplein 5). Och medan han fyller på Åsas glas med cava får vi smaka på både skvaller och historier.

Men vänta nu, låt oss ta det från början. Första gången jag besökte Antwerpen var för länge sedan, det var några varma junidagar i midsommartid. Min lillebror och jag steg av vid centralstationen, hoppade på en smalspårig spårvagn som pinglande tog oss till samma kvarter som jag sitter i just nu. 

Ingen av oss hade några förväntningar. Hotellet vi bodde på balanserade så vackert mellan det gamla och de nya, spänningen mellan en kalkrappad klosterfasad och en blank vägg i behandlat stål. Bevarade takbjälkar, men en helt ny säng. Känslan vi fick då har förstärkts ytterligare när jag återvänt vid en handfull tillfällen.

Numera är centralstationen ombyggd, den oerhört pampiga katedralliknande byggnaden har expanderats med moderna, raka betonglinjer. Fortfarande finns den zoologiska parken från 1800-talet kvar bakom stationen, på torget framför luktar det av flottigt stekos från snabbmatshaken, och svänger man till höger börjar de vindlande judiska kvarteren. Staden är liten men rymmer så mycket. 

Det är en plats som skapat sina förutsättningar, en rik stad, och den har varit rik sedan guldåldern. Floden Schelde med sin hamn är porten till välmående och kulturliv. Medan Rubens satt här och målade porträtt på 1600-talet fraktades åtråvärda söta sockertoppar härifrån till förmögna köpmän i Venedig. Idag lastar man av flest rådiamanter i världen i just Antwerpen, medan stadens egen avantgardistiska modestil skeppas vidare ut till jordens alla hörn.     

Tillbaka till den lilla tesalongen, med sina personligheter och diskussioner som ofta växlar snabbt mellan flamländska och franska, mitt i de historiska kvarteren. Men tro inte att det är förlegat här, att det luktar malmedel och damm. Trots att menyn leker med ett slags dåtida elegans, bubbel till frukosten och en skvätt sherry till en bit päronpaj, är ämnena högaktuella och pålästa, människorna involverande och levande. 

Allt detta säger så mycket om staden vi är i, om Antwerpen.

5 stadsdelar att utforska i Antwerpen

1. Gamla Stan – Gränderna kring katedralen

I de historiska kvarteren runt Vårfrukatedralen (Onze-Lieve-Vrouwekathedraal), råder en medeltida charm. Gatorna blir smala och ibland dunkla, för att sedan öppna upp sig till ett torg, en plats för skådespel. Tur då att katedralens tinnar och torn är ett evigt vägmärke.Katedralen är i gotisk stil och ytterst välbevarad. Det går att sitta och beskåda den från De Vagant (Reyndersstraat 25), en underbar och tvättäkta ginbar i mörkt trä med patina. En vagant var på medeltiden en äventyrare, som kanske tyckte om gin. Gin, eller genever som föregångaren enbärssprit kallas, var och är en lokal dryck, och idag finns det ett antal kända brännerier i regionen.

Visst finns det några trista souvenirbutiker och turistfällor häromkring, men det går att gå vilse. Sitta på en parkbänk på dagen och se på folklivet, promenera om natten och återupptäcka de gamla byggnaderna. Jag ramlade in på en poesiafton i en bedårande bokhandel sist jag gick vilse här. Hamnade sedan på cocktailbaren Dogma (Wijngaardstraat 5) som har tegelväggar och Chesterfieldfåtöljer i lite uppdaterad cigarrbarfeeling, och en minst sagt passionerad yngling som driver stället.  

I Antwerpen, ja i hela Belgien, gillar man mat och kan mycket om mat så det går att gå till ställen som ser “enkla” ut och få den bästa nudelrätten eller pizzan du någonsin ätit. I den äldsta gränden, de Vlaeykensgang, där skomakare verkade för 500 år sedan ligger T’Hofke. En mörk liten krog som serverar klassiska rätter – lite av ett turistställe, men ändå bra. 

2. Zurenborg – Diamanter och en urban trädgård 

Strax österut ligger Zurenborg, som innefattar de judiska kvarteren. Här bor världens största grupp av ultraortodoxa judar, efter Brooklyn i New York. Det är som att kliva in i en annan värld, plötsligt är det svarta rockar och höga hattar överallt. Kvinnor med peruker och långa kjolar, ingen tar ögonkontakt. 

Diamanthandeln sker här på en egen börs, butiker för slipade diamanter ringlar sig ända till centralstationen. 

Zurenborg sträcker sig även bortom och under den vackra tågrälsbron och in i stadens tjusigaste Belle Epoque-kvarter (Cogels-Osylei och Draakplaats). Här frotterade sig bourgeoisien under det förra sekelskiftet. 

Det hÙ�nder också nytänkande saker i området. PAKT är ett sprillans nytt projekt där en sjukhusbyggnad har förvandlats till kontor och studior för småföretagare och kreatörer. Miljön är sannerligen inspirerande och i konceptet ingår ett par matställen på gården som odlar råvarorna på taken ovanför. Mellan taken går det broar, och det pickar även hönor däruppe i grönskan. Racine (Regine Beerplein) heter en av restaurangerna, allt är ekologiskt och mycket gott. Bästa pizzan får du på Standard, och ett stort leende på köpet.

3. Eilandje – Hipsterhak i hamnen

Eilandje, som betyder ö, är en stadsdel som det senaste decenniet har blivit en del av centrala Antwerpen. Ett tydligt tecken är att Red light district, som ligger mellan centrum och Eilandje, numera har mindre prostitution och mer hipsterställen och en ekologisk söndagsmarknad, Falconplein. Eilandje har dock alltid varit viktigt för Antwerpen. Här börjar kranarnas siluetter synas och hamnen med de 60 000 anställdas vardag. Lasterna består av bananer, rådiamanter, kol, stål och spannmål. Gamla kajskjul och hangarer har ofta använts kreativt, till fester, modevisningar och annat. Numera finns det nya matställen i pumphus, knasiga klubbar i tullhus, ölbryggerier och jättefina bostadsrätter mitt bland ödetomter och tomma byggnader. Dessutom är det nya kontoret för hamnmyndigheten (Zaha Hadidplein 1), en före detta nergången brandstation omritad av Zaha Hadids arkitektkontor, ett fullkomligt magnifikt exempel på hur gammalt och nytt om och om igen smälter samman i den här staden. 

Det är intressant att cykla runt i Eilandje, kanske med en guide första gången. Här finns så mycket historia, samtidigt som det växer fram nytt – men än idag och kanske i några år till finns känslan av det är ett ingenmansland där allt är möjligt

På museet Red Star Line (Montevideostraat 3) går det att följa emigranternas historia, de två miljoner som gick ombord på fartygen som skulle ta dem till ett nytt liv i Nordamerika. Ett besök här är en gripande upplevelse som ger perspektiv. Museet är en fin röd tegelbyggnad som precis renoverats, och uppe på taket överblickar utsikten flodens krängningar. Det går att åka en liten färja, De waterbus, mellan flodstränderna. Schelde är för övrigt otroligt ström och svårnavigerad, dessutom är tidvattensskillnaderna mycket höga. 

Apropå migration, på väg från centrum upp till Eilandje cyklar vi igenom Lilla Portugal, ett lite slitet område med enkla restauranger och matmarknader. Här bor det 140 olika nationaliteter på en enda kvadratkilometer, vilket är minst sagt häpnadsväckande. Antwerpen är en plats där olika människor får frodas sida vid sida.

4. Sint-Andries – Mode, eldsjälar och butiker    

Sint-Andries är modeområdet. Här ligger modemuseet Momu (Nationalestraat, stängt till hösten 2020) vägg i vägg med den omtalade skolan för modedesign. Allt började med en grupp om sex stycken modestudenter som på 1980-talet blev världskända över en natt, döptes till Antwerp 6 och skapade modehistoria. 

Dries Van Noten var en av dessa sex och liksom flera av de andra i gruppen har han fortsatt att vara en eldsjäl i staden. Han var dessutom tidig med att flytta sina kontor och ateljéer till Eilandje. 

Belgiskt mode har lika gott renommé som det franska, men kanske inte lika känt av den breda massan då det ofta ses som avantgardistiskt. Modemuseet anordnar Fashion Walks för den som vill bli klokare i ämnet, en expert guidar till platser och butiker och delar med sig av fakta och kuriosa. 

Här finns många fina butiker som säljer både mode och annan formgivning. På den stora shoppinggatan Meir är det dock samma stora kedjor som finns överallt, så min rekommendation är att istället kika längs Steenhouverstraat för lite ögongodis. Dries Van Notens egen butik är ett anrikt hus som heter Het Modepaleis (Nationalestraat 16), där varorna säljs med stolthet och god service. Fina saker, antikviteter och prylar finns även längs Kloosterstraat.

Graanmarkt 13 (Graanmarkt 13) är en själfull konceptbutik där Ù�garparet Tim och Ilse en gång bodde i lägenheten högst upp i samma byggnad, och sålde sådant de plockat med sig hem från resor i butiken på bottenplan. Nu hyr de ut lägenheten till besökare, medan konceptbutiken är i två plan och en restaurang ligger i källarvåningen. Restaurangen är avslappnad, snygg och bra, kocken Seppe Nobels har fokus på det gröna och ger ut kokböcker i ämnet. 

5. Het Zuid – Eftermiddagsjazz och brasserier 

Het Zuid ligger söderut, och kallas ibland lilla Paris på grund av sina trädkantade boulevarder och höga hus, art nouveau-fasader och franska balkonger. Här finns brasserier där man äter en sen lunch med sina små knähundar, och konverserar om högt och lågt på franska. 

På Hotel Pilar (Leopold de Waelplaats 34) är det lite mer modernt och det serveras mat från morgon till kväll, grillad smörgås med ett gott glas vin. Stället är två inredningsarkitekters både stringenta och eklektiska dröm uppfylld. 

Det här är ett perfekt område att strosa och flanera i, titta in i några butiker eller gallerier. Sedan blir det eftermiddagsjazz på Café Hopper (Leopold de Waelstraat 2). Hopper är ett riktigt elegant och genuint jazzställe med livemusik.

5 tips på boende

Staden är liten men jag föredrar alltid att bo i mitten, i eller nära gamla stan. Då har man bra tillgång både Eilandje i norr och Sint-Andries i söder.

Hotel Julien är en favorit. Perfekt läge, och hemtrevliga rum mot innergården. Blandningen av det gamla bevarade och det übermoderna fångar hela stadens känsla. Dubbelrum från 1 800 kr. Korte Nieuwstraat 24.

De Witte Lelie. Tio sviter i några hus från 1600-talet, i hjärtat av staden. Miljön är färgstark, med mjuka textilier i överflöd. Här finns även en liten innergård, och hotellet accepterar husdjur. Dyrare än de andra förslagen i den här listan, uppemot 3 000 kr per natt för ett dubbelrum. Keizerstraat 16.

Maison Nationale. Ett typiskt litet privatägt bed & breakfast. Ägarna är entusiastiska och kreativa och ger ett personligt och hjälpsamt bemötande. Rummen är ljusa och funktionella. Dubbelrum från 1 500 kr. Nationalestraat 49.

Boulevard Leopold B&B. Litet B&B med några få rum mitt i de judiska kvarteren. Enkelt, själfullt och med viss elegans. 1800-talsbyggnaden är inredd som ett hem där någon som älskar fina gamla saker bor. Dubbelrum från 1 000 kr. Belgiëlei 135.

Franq ligger i en neoklassicistisk byggnad, en före detta bank där bankvalvet numera är en vinkällare. Möjligen är hotellet lite opersonligt men servicen är god och de har en fin devis, VNP, som står för Very Nice People. Restaurangen har en stjärna och fransk-flamländskt kök. Läget är bra, nära katedralen. Dubbelrum från 1 650 kr. Kipdorp 10–12. 

---

Text: Petra Dokken • 2019-05-26
Restips