Beskrivning:

Garvar i medinan.
Det stinker. Redan innan man får syn på själva färgkaren slår den vassa lukten emot en. Sedan uppenbarar sig något som mest liknar cellerna i ett gigantiskt bisamhälle.
Den marockanska staden Fez har en månghundraårig tradition av läderberedning och skinnhantverk. I den gamla medinans labyrintiska gränder finns flera garverier. Chouara är störst.
Yrket som garvare har ärvts från far till son i många generationer. Uteslutande män arbetar med detta, arbetet är fysiskt tungt och svettigt.
Hudar från bland annat får, kameler och getter bereds i långa procedurer, som ofta tar uppåt 20 dagar. För att få skinnen mjuka och hållbara används bland annat urin från kossor och fågelspillning. Ofta kliver männen resolut ned barfota i det färgade vattnet, för att komma åt att arbeta med lädret.
Det färdiga lädret säljs vidare och används bland annat för att tillverka marockanska babouches, klassiska tofflor, men också väskor, skärp, plånböcker med mera.

Foto: Thinkstock