180 dagar i Indonesien

180 dagar – ett liv

2016-07-24 08:30 2 kommentarer

DSC_0113.jpg

När jag kom hit till Indonesien i februari hade jag med mig en målarbok. En sån där antistress-bok för vuxna. Den stressade mig något enormt. Jag kunde inte släppa tanken på när jag skulle bli klar. Det var så många mönster, det kändes som att det skulle ta en evighet att hinna bli färdig med alla.

Det är ganska talande för hur jag hade levt innan. En ska vara effektiv, ta till vara på tiden, maximera, unna sig och hinna njuta. Allt in the name of leva life. Att leva innebar alltid någon slags uppgradering. Ha en coolare partner, ett bättre jobb, en högre lön, ett smartare twitter-konto, hippare vänner, dyrare möbler. Och mitt i jakten ska en hinna njuta. Hör på de orden. Hinna njuta.

IMG_5304.jpg
IMG_5433.jpg

Nu är det ganska exakt ett år sedan som mitt inre jag började skrika så högt att jag inte kunde hålla för öronen längre. Ett år sedan jag började treva mig in på en annan väg. Jag började lyssna på den där rösten inuti mig, den som alltid vet bäst men som är så lätt att vifta bort. Jag har alltid varit känslostyrd och fattar alla mina beslut på magkänsla, vilket ofta kan avfärdas som lite oseriöst. Men sanningen är att alla svar finns i mig. Jag behöver inga för- och emotlistor eller logiska slutsatser. Jag bär redan på alla svar. Att lära mig att lyssna inåt och att erkänna det högre jag som finns därinne är det bästa som har hänt mig. Den där rösten ljuger aldrig. Den vet precis vart jag ska.

Allt det där är så tydligt här. En kväll i höstas satt jag, Putra och min vän Zandra utanför vår bungalow på Gili Trawangan. Plötsligt gick strömmen på hela ön och det var som att stjärnhimlen böjde sig ner över oss. Vi sa allihop i efterhand att det var som att universum sa hej. I Stockholm är det så lätt att tappa bort den där känslan. Bruset från allt annat är så högt att det överröstar till och med de egna tankarna. Kanske var det därför jag kände mig lite vilsen där på slutet

Att embrace mitt inre jag har också lärt mig att jag måste känna tillit. Jag måste lita på att så länge jag lyssnar på min egen röst så kommer det jag behöver för att kunna följa den komma till mig. När jag kom hit sa en kvinna till mig att om du inte talar om för universum vad det är du vill ha så får du bara det som bjuds, och det kanske inte alls är det du är ute efter. Den där rösten i dig vet vad det är du egentligen önskar dig. Den vet vad du behöver för att vara lycklig. Den vet vad som är rätt för precis dig. Allt du behöver göra är att våga lyssna.

DSC_0405.jpg

I de ögonblick då jag tvivlade på om jag verkligen skulle flytta hit och var rädd att allt skulle bli fel tänkte jag "vad är sex månader av ett liv egentligen?" Ingenting. Men det visade sig vara exakt den tiden jag behövde för att hitta hem. Jag kommer för alltid att vara tacksam för allt jag fått uppleva och allt jag lärt mig den här tiden. I dag åker jag och Putra till Sverige för en två veckor lång semester. Äntligen ska jag få visa honom mitt land på samma sätt som han har visat mig sitt.

När vi kommer tillbaka hit igen ska vi flytta till Gili Trawangan och öppna ett spa. Hade någon sagt det till mig för ett år sedan när jag valde att ta mina första vingliga steg på den här vägen, hade jag inte vågat tro på det. Samtidigt känns det som det mest självklara i världen. Men det får ni läsa om i andra forum. Jag hoppas att ni har haft glädje av den här bloggen och vill tacka alla som hängt på. Det har varit väldigt fint! Vill ni av någon anledning komma i kontakt med mig når ni mig på jennyulrikasjoblom@gmail.com.

180 dagar är över. Nu börjar resten av mitt liv.

IMG_4688.jpg

2016-07-24 08:30 2 kommentarer

ulrikasjoblom

Ulrika Sjöblom, 31, bestämde sig för att lämna chefskarriären i Stockholm för ett liv i flipflop på Lombok.
Det här är en blogg om Indonesien, nasi goreng och livet.

Webbfrågan

  • Hur tränar du helst under resan?

Vagabonds nyhetsbrev

Över 20 000 läsare! Vagabonds nyhetsbrev är gratis och kommer till dig en gång i veckan. Du kan när som helst avsluta din prenumeration.

Denna sajt drivs av Egmont Publishing Digital AB, som är en del av Egmont Publishing AB. Egmont Publishing publicerar ett hundratal tidningar och webbplatser, däribland Hemmets Journal, Hus & Hem, Icakuriren, Vagabond, Kalle Anka och Bamse. Vi har även en omfattande verksamhet inom böcker, spel, aktivitetsprodukter och event, samt är snabbt växande inom e-handel och digitala marknadsföringstjänster. Egmont Publishing är en del av den nordiska mediekoncernen och stiftelsen Egmont som varje år delar ut mer än 120 miljoner kronor för att hjälpa utsatta barn och ungdomar. Läs mer på www.egmont.se.

Egmont Publishing Digital, Pyramidvägen 7, 16991 Solna, Tel: 08-692 01 00, Orgnr: 556647-1842