Australienbloggen

Cape Tribulation – mitt i regnskogen

2014-03-20 09:00 Kommentera
Kategori: Djur och natur, Queensland, Restips

Hur många turister finns det i Cairns? Alldeles för många, svarar du kanske. Så varför då inte lämna staden och bege dig upp till Cape Tribulation? Det finns diverse paketarrangemang, där resa ingår med några roliga stopp på vägen, logi samt en eller flera aktiviteter. Hör med vandrarhemmet eller hotellet där du bor. Med stor säkerhet kör bussen förbi och plockar upp dig också.
Det går givetvis att hyra en bil och köra hela sträckan dit själv. Med flera av turerna är det dessutom några stopp på vägen upp, som t.ex. krokodil-sightseeing på Daintree River, vilket säkert ni som aldrig varit i Norra Queensland tidigare, säkert tycker är spännande. Dock kan det vara idé att kolla upp innan ni sätter er i båten att det inte är krokodilernas parningssäsong. Då visar de sig nämligen inte, och risken är att det mest spännande man får uppleva är attackerande myggor. Tro mig, jag vet vad jag talar om…

cape-tribulation-croc.jpg

Åker du inte på krokodil-sightseeing färdas du istället över Daintreee River med en liten bilfärja. Skyltarna som varnar för bad i är inget som satts upp för att skoja med turisterna. Folk har attackerats och dödats av krokodiler direkt i anslutning till färjeläget.

När de stora sjöfararnationerna på allvar började utforska världen på 15-, 16- och 17-hundratalen fann man nya kuster, öar, halvöar etc som behövde namnges. Tröt fantasin lade man bara till prefixet New. Dagen för upptäckten kunde också inspirera som i Christmas Island, Easter Island och Ascension Island. Naturligtvis låg engelska kungligheter och dammiga lorder också väl till när någon vindpinad klippa i havet skulle få sitt namn.

Vad gäller Cape Tribulation kom det namnet snarare ifrån en viss uppgivenhet hos James Cook. Denne legendar bland upptäcktsresande hade via Söderhavet och Nya Zeeland nått Australiens östkust, utmed vilken han seglade norrut.

I höjd med det som idag är Bundaberg, numera känt bl.a. för sin rom, siktade han Stora Barriärrevet. De flesta historiker är överens om att Cook inte hade dykcertifikat. Inte heller tror man att han var speciellt duktig på att snorkla. James Cook intresserade sig mest för att upptäcktsresor, segelskutor och navigering. Därför såg han Barriärrevet enbart som ett problem, och hur rätt hade han inte: Strax norr om detta restips brakade Endeavour in revet och stod på grund.

Kanske var det i ett anfall av hämndbegär som han pekade på närmaste udde och gav den namnet Cape Tribulation. Bedrövelse, motgångar, prövningar och vedermöda är nämligen ord som kommer upp när man översätter tribulation till svenska, och man får förstå honom. Ingen vill ju gå på grund, men om olyckan ändå är framme så är det bra om det sker i närheten av en hamn med ett varv. Kapten Cook befann sig tyvärr långt från båtvarv, repslagarbutiker och fish'n chips-kiosker. Han lyckades ändå ta sig in till det som idag är Cooktown, för att där reparera båten såpass att det gick att segla den hem till England.

cape-tribulation.jpg

Vi anländer till vandrarhemmet som verkligen ligger mitt i regnskogen. Det är en tryckande, fuktig hetta, och jag kikar längtansfullt mot poolen medan vi köar för att checka in.
Vi får information om vilka aktiviteter som står till buds och vi bestämmer oss för att utmana ödet och ta en ridtur. Mitt försiktiga "men jag har bara ridit en gång i hela mitt liv" viftas bort med ett "no worries".
Vi anmäler oss också till en nattlig regnskogspromenad.
En 1,5 lång varan vandrar långsamt förbi när vi bär vårt bagage till huset där vi ska bo. Inne på toaletterna hittar vi några riktigt maffiga spindlar. Det är bra om man har en avslappnad relation med djur och natur om man ska besöka Cape Tribulation.

cape-tribulation-horse.jpg

Ridturen blir av det äventyrliga slaget. Det börjar lugnt med skritt genom skogen ner mot stranden. Detta går ju bra, tänker jag. När vi kommer ner till stranden släpper hästarna loss och galopperar lite. Det klarar jag också. Trav är dock svårare för en oerfaren ryttare, som saknar den där rytmen, som de mer erfarna har.
På vägen tillbaka mot vandrarhemmet är hästarna helt klart vana vid att släppa loss lite. Kanske är de sugna på att snabbt komma tillbaka till hagen för de spränger iväg i galopp igen. Det går alldeles utmärkt i ett par minuter och jag känner mig som The Man from Snowy River. När jag sedan långsamt börjar tappa balansen, känns det åter som att jag är Johan; för andra gången i sitt liv till häst. Som tur är lyckas jag få hästen att skritta innan jag i slow motion glider över huvudet på pålle, gör en kullerbytta och landar på fötterna framför; allt under resten av sällskapets jubel. Anything for the show!

En mer stillsam men lika spännande aktivitet startar kl 22 på kvällen. Vi är ett gäng från vandrarhemmet som möter upp vid början på en stig in i skogen. Marken ägs av en privatperson och villkoret för att släppa in besökare är att de ledsagas av en parkvakt. Det ger inkomster och dessutom minskar risken för att djuren störs.
Morskt förklarar Digby, vår guide, att vi antagligen kommer att få se orm. Det får vi inte men vi hinner inte gå många meter innan vi ser en ödla i ett träd. Det är en Boyds Forest Dragon, Hypsilurus boydii , en trädlevande agam, och den fotograferas flitigt i en minut av alla i sällskapet.

cape-tribulation-boyds.jpg

Därefter får vi se grodor, underliga insekter och en bandicoot, en punggrävling. Den sistnämnda finns i en fälla, som agnats med frukt. Arrangemanget är till för att vi besökare ska få se djur som just punggrävlingar. Bandicooten släpps ut och vi tar våra bilder.

Nästa morgon bär det av ut på Stora Barriärrevet. En fördel med att göra revutflykten från Cape Tribulation istället för Cairns är att båtarna oftast är lite mindre, dvs man är inte 200 personer som ska av och snorkla och dyka samtidigt väl ute på revet. Det blir också lite mer familjärt i en grupp på 10-15 personer och man hittar snabbt nya kompisar att prata med.
Jag har på vägen ut funderat fram och tillbaka om jag ska kosta på mig ett dyk eller nöja mig med att snorkla. Jag väljer det senare och ångrar mig inte en sekund. Vattnet är kristallklart och inte djupare än tre meter. Alltså ser jag lika mycket som om jag hade haft tuber på ryggen.
Vi ser stingrockor; kanske en halvmeter stora med vackra, blåa fläckar. Ett par år senare förolyckas Steve Irwin just i dessa vatten efter att ha blivit stungen rakt i hjärtat och lungor av en stingrocka.
De stora musslorna på botten rör sig aningen i strömmen och diverse färgglada fiskar virvlar omkring dem. Det knastrande ljudet som hörs under vattnet är papegojfiskar som knaprar på koraller.
En timme senare är det lunch ombord. Det serveras pastasallad med kall dricka. Efteråt blir det kaffe eller te med kex. När allt är uppätet är vi snabbt i vattnet igen. Alla snorklar med t-shirt på sig för att skydda sig mot solen. Man bränner snabbt upp ryggen annars, eftersom vattnet fungerar som ett förstoringsglas på huden.

På väg in till Cape Tribulation ser någon en havssköldpadda. Jag är två sekunder för sent uppe med kameran.

cape-tribulation-tumme.jpg

Vi checkar ut från vandrarhemmet och hoppar på bussen. Förutom ett fikastopp i hamnen i Port Douglas åker vi raka vägen till Cairns.

Cape Tribulation bör stå högt på din att-se-och-göra-lista när du är i norra Queensland.

Webb:
Destination Daintree
CapeTribulation.com.au
Official Queensland Tourism

2014-03-20 09:00 Kommentera
Kategori: Djur och natur, Queensland, Restips

Johan Drejenstam

Hej, jag heter Johan Drejenstam och kan inte sluta att tänka på Australien. Jag räknar om penningsummor till flygbiljetter som det står Sydney på, jag spelar didgeridoo och drömmer ständigt om nästa resa till Down Under.
Kommentera gärna det jag skriver.
Vill du kontakta mig nås jag på johan.drejenstam(at)australienbloggen.se

Webbfrågan

  • Hur tränar du helst under resan?

Vagabonds nyhetsbrev

Över 20 000 läsare! Vagabonds nyhetsbrev är gratis och kommer till dig en gång i veckan. Du kan när som helst avsluta din prenumeration.

Denna sajt drivs av Egmont Publishing Digital AB, som är en del av Egmont Publishing AB. Egmont Publishing publicerar ett hundratal tidningar och webbplatser, däribland Hemmets Journal, Hus & Hem, Icakuriren, Vagabond, Kalle Anka och Bamse. Vi har även en omfattande verksamhet inom böcker, spel, aktivitetsprodukter och event, samt är snabbt växande inom e-handel och digitala marknadsföringstjänster. Egmont Publishing är en del av den nordiska mediekoncernen och stiftelsen Egmont som varje år delar ut mer än 120 miljoner kronor för att hjälpa utsatta barn och ungdomar. Läs mer på www.egmontpublishing.se/.

Egmont Publishing Digital, Pyramidvägen 7, 16991 Solna, Tel: 08-692 01 00, Orgnr: 556647-1842