Australienbloggen

Australia Day

2017-01-26 08:00 Kommentera
Kategori: Historia, Kultur, Sydney

Den 26 januari 1788 kastade The First Fleet ankar i Sydney Cove. The First Fleet var elva fartyg packade med straffångar från England, och deras ankomst till Australien markerade starten på den engelska kolonisationen av landet.
Till minne av den dagen firar man därför Australia Day; dvs Australiens Nationaldag. Tidigare kallades den Anniversary Day eller Foundation Day medan aboriginer ofta benämner den som Invasion Day. För många aboriginer markerar den starten av förtrycket av Australiens urinvånare och det firas inte med någon större entusiasm.

Givetvis är Australia Day en röd dag i almanackan. (Mer om Australiens helgdagar kan du läsa här.) Givetvis är Australia Day en dag, då man hissar flaggan.

Det hittills största firandet av Australia Day skedde 1988, då det var 200 år sedan The First Fleets ankomst. En ny first fleet seglade då från Portsmouth i England och anlöpte Sydney den 26 januari 1988. Över 2,5 miljoner människor var på plats i nere i hamnen den dagen och förutom de stora segelfartygen var hamnen så fylld av utflyktsbåtar och tusentals fritidsbåtar att det gick att ta sig torrskodd över till andra sidan. Jag var själv på plats och det var en fantastisk dag.
Allt avslutades på kvällen med ett jättelikt fyrverkeri.

australiaday-sydney.jpg

Så skedde också när jag vid ett senare tillfälle var i Sydney på Australia Day. Tidigare på dagen hade Tall Ships Race startat inne i hamnen. Båtarna seglade ut genom hamninloppet, där vi stod och tittade.

Traditionellt är Australia Day också dagen då människor från andra länder föräras australiskt medborgarskap.

På en ledig dag mitt i sommaren är det många australier som åker till stranden eller något annat utflyktsmål tillsammans med familj, släkt och vänner. Till middag blir det ofta en traditionell BBQ.

Grattis Australien!

bbq.JPG

2017-01-26 08:00 Kommentera
Kategori: Historia, Kultur, Sydney

Manly - En Sydneyfavorit

2016-06-18 11:06 2 kommentarer
Kategori: Djur och natur, Historia, New South Wales, Restips, Sydney

manly-1.jpg
Välkommen till Manly!

Färjan lägger till vid kajen och jag kliver av. Utanför terminalen korsar jag vägen för att komma in på gågatan, the Corso, som leder ner till stranden. En femminuterspromenad senare sparkar jag av mig skorna, sticker ner mina fötter i stranden och tittar ut mot vattnet. Vågorna, klarblå kullar, från Stilla Havet sköljer in över Manly Beach. Jag kisar mot solen och suckar av välbehag.

Jag har egentligen bara ställt av min ryggsäck på vandrarhemmet för att med raska steg ta mig till Circular Quay, där färjan till Manly väntar. Givetvis ratar jag snabbfärjan till förmån för den stora båten. Ett extra högt muller från maskinen och vi är på väg. Kårar av välbehag går utmed min rygg. Att sitta på färjan till Manly en solig dag slår det mesta. Det är ju ändå världens vackraste hamn och jag har bästa platsen ute på däck.
När vi närmar oss hamninloppet gör färjan en liten knyck åt babord in mot mitt mål.

manly-2.jpg
Via gågatan The Corso går du från färjeläget ner till stranden.

Manly är idag en av Sydneys nordöstra förorter. Dess strand, Manly Beach, är den sydligaste av de norra stränderna. Dessa av surfare så älskade stränder sträcker sig två mil norrut med Palm Beach som sista utpost.

manly-3.jpg
På the Corso finner du diverse matställen, affärer och banker.

Nere på den södra delen av stranden håller surfarna till. Själv tycker jag att vågorna ser höga ut, men antagligen håller den för dagen lilla skaran på brädorna inte med. Kanske är det brist på större akvatiska utmaningar som håller massorna borta. Å andra sidan är det mitt i veckan och jullovet är fortfarande en månad bort. Alltså är det glest mellan surfarna på Manly Beach idag.
Några måsar svischar förbi ovanför mig, och jag minns mitt första besök på denna strand. Jag hade inte mer än lagt ut min handduk förrän en mås släppte sina vita last, som i luften splittrades till en dusch som lämnade ett stort antal fläckar min handduk.

manly-4.jpg

Idag låter måsarna mig vara. Kameran kommer fram och jag får några bilder på surfarna. Barn i heltäckande badkläder leker i vattenbrynet och jag tar en liten sväng barfota i den varma sanden. En bluebottle, ett gissel för badare, ligger hjälplös uppsköljd en lång bit från vattenbrynet.

Sydneys förste guvernör, Arthur Phillip, gav området sitt namn. Han var där för att leta efter eventuella sötvattenkällor och stötte på en grupp män ur den lokala stammen Guringai. Ett missförstånd om engelsmännen avsikt för sitt besök ledde till att ett spjut kastades och satte sig i Phillips axel. Här måste man dock ge honom att han i alla fall i denna stund visade sig vara en mild människa. Trots att han hade ett spjut i axeln avfärdade han det hela som ett missförstånd och ingen hämnd för tilltaget utkrävdes. Just för männens manlighet och sitt självförtroende bestämde sig Phillips för att kalla området för Manly.

Redan på 1870-talet hade Manly etablerat sig som en badort, dit man kom för att ha det bra. Dåtidens färjebolag, Port Jackson and Manly Steamship Company, med trafik mellan Sydney och Manly, marknadsförde resemålet med orden "Seven miles from Sydney and a thousand miles from care".
Ingen dum slogan!

manly-beach.jpg
Manly Beach

Manly är fortfarande lite av en badort. Det är ingen djärv gissning att påstå att det är Manly Beach, som får besökare såväl som Sydneysiders att vallfärda till Manly. Själv tycker jag att Manly Beach slår allt i strandväg i Sydney inklusive rivalen söder om hamninlppet; Bondi Beach. Till de extra pluspoängen hör resan dit och strandens fina inramning; stora, höga Norfolk Pines; en välkommen barriär mellan beachen och vägen som leder vidare norrut till Queenscliffe May.

eastern-waterdragon.jpg
Eastern Waterdragon - australisk vattenagam

Vill du se reptiler av modell större? Traska då längs med strandpromenaden söderut en vik bort. I vegetationen till höger om gångbanan har du stor chans att se stora exemplar av östlig vattenagam, som kan bli strax över metern långa.

Känner du för en större promenad kan du därifrån fortsätta in i Sydney Harbour National Park som sträcker sig ända bort mot North Head; den norra udden i hamninloppet. Har du tur kan du se valar längs med vägen. Den svängen är dessutom en del av Manly Scenic Walkway; en över 30 km lång vandringsled, som går genom Sydney Harbour National Park och vidare ner förbi färjeläget och längs med vattnet ända bort till Sprit Bridge. (Se länk nedan.) Om det är en varm dag så glöm inte att ta med mycket vatten…

Eftermiddagen drar mot kväll och det är dags att bege sig tillbaka in till Sydney. Attans att man måste njuta av båtturen i Sydneys hamn en gång till. Ibland måste man offra sig lite extra som reseskribent.

manly-ferry.jpg
Manly-färjan med North Head i bakgrunden

Webb

Manly - guide to Northern Beaches

Manly Scenic Walkway PDF

Sydney Official Tourism

2016-06-18 11:06 2 kommentarer
Kategori: Djur och natur, Historia, New South Wales, Restips, Sydney

Påsk i Australien

2016-03-22 12:38 Kommentera
Kategori: Historia, Mat och dryck, Sydney

Snart har vi påsken här. I Australien firar man givetvis påsk också. Påsktraditionerna Down Under liknar dem i Sverige, men några saker är lite annorlunda.

Man äter Cross buns. Det är söta bullar med torkad frukt i. Namnet kommer av att det på ovansidan finns ett kors, vilket ju passar bra till påsk. Precis som semlor finns de i affärerna långt före själva dagen, då man egentligen ska njuta dessa bakverk. Långfredagen, Good Friday, dagen då man traditionellt äter Cross Buns.

Påskharar finns också men ambitionen är få bort dessa. Bakom detta ligger Foundation for Rabbit-free Australia, vars mål är att utrota kaninen i Australien. Kaniner planterades in i mitten av 1800-talet och redan 1920 uppskattade man att antalet kaniner i landet var ca 10 miljarder.
Kaninen är förmodligen idag Australiens värsta skadedjur och därför anser man att det är lämpligare med ett inhemskt djur; the Bilby.

bilbies.jpg
Jag tycker att bilbyn till vänster ser godare ut än den till höger...

Ärligt talat; hur många av er vet vad en bilby är? Det är ett litet pungdjur, som på svenska har det roliga namnet större kaninpunggrävling.
I Australien kan man alltså köpa kaninpunggrävlingar av choklad. Försök hitta det på ICA Maxi om ni kan! Fråga gärna!

Under påskhelgen är det vanligt med olika större evenemang inom områdena sport, nöje och kommers.
Den mesta kända är Sydney Royal Easter Show, som är en slags landbruksmässa fast mitt i staden, som hålls i Sydney Olympic Park under ett par veckor, och alltid med påskhelgen någonstans mitt i.
Detta evenemang har alla inslag av en traditionell show, där man visar upp kor, får och andra nyttodjur. Givetvis har man även rodeo, tivoli och annan underhållning.
Sydney Royal Easter Shows web

I övrigt är det som sagt mycket som liknar vårt svenska påskfirande:
Man samlar familj och släkt för att äta gott; gärna lamm- eller oxstek med tillbehör som potatis, pumpa och andra rostade grönsaker.

Långfredag är helgdag även i Australien precis som Annandag Påsk, Easter Monday.
Påskhelgen lär vara den helg med störst tryck på inrikesflyget, vilket kan vara bra att känna till om man ska flyga just då.

Jag passar på att önska Australienbloggens läsare en riktigt Glad Påsk!

2016-03-22 12:38 Kommentera
Kategori: Historia, Mat och dryck, Sydney

Sydney förr i tiden

2015-07-28 17:09 Kommentera
Kategori: Historia, Sydney

Sydney-skyline.jpg

Sydney skyline är lätt att känna igen. Man ser ett bekant operahus, ett högt torn och en stor bro. Tittar man på äldre bilder från Sydney kan dessa landmärken ge en idé om, när fotografiet togs.

1. Alla tre byggnader finns med: Bilden är tagen tidigast 1981. Det var då som Sydney Tower stod klart.
2. Operahuset och Sydney Harbour Bridge syns: Bilden är tagen tidigast 1973; året då Sydney Opera House invigdes.
3. Endast Sydney Harbour Bridge finns med: Bilden är med stor sannolikhet svartvit och är tagen tidigast 1932.

Och på tal om just svartvita bilder måste jag erkänna att jag gillar historiska bilder. Jag har via Fairfax Archives hittat dessa fotografier:

sydney-old-Habour-bridge1.jpg
Bilden är tagen 1925 och man kan se att brobygget har påbörjats. Foto: Fairfax Archives
sydney-old-Habour-bridge.jpg
Året är 1932 och Sydney Harbour Bridge står klar. Bilden är tagen på Pitt Street. Foto: Fairfax Archives
sydney-old-harbour-bridge-opening.jpg
Det regnade på invigningsdagen, 19 mars 1932. Foto: Fairfax Archives
sydney-old-bondi-beach.jpg
Bondi Beach någon gång på 30-talet. Foto: Fairfax Archives

2015-07-28 17:09 Kommentera
Kategori: Historia, Sydney

När Cook nästan upptäckte Sydney

2014-11-18 22:45 Kommentera
Kategori: Historia, Sydney

Minns du första gången som du kom till Australien? Det är klart att du gör! Själv kom jag från öster, eftersom jag hade flugit via USA. Efter en lång resa kändes de sista tre timmarna från Auckland som ett litet skutt. Tasmanska sjöns klarblå vatten syntes långt där nere genom flygplansfönstret.

endeavour.jpg
En replika av HMS Endeavour på besök i Göteborg

Den förste europé som siktade Australiens östra kust var James Cook på sitt fartyg HMS Endeavour. Dock får vi väl förmoda att det var någon utkik, som var den som först såg land.
Det hela hände sig under Cooks första långresa; en resa för vilken det fanns två syften. Dels skulle man studera en venuspassage; dvs man ville se planeten Venus passera framför solskivan. Observationen skulle tillsammans med observationer på andra platser på jorden kunna användas för att bestämma avståndet till både Venus och solen.
På dagen för passagen var vädret klart och soligt som så ofta på Tahiti. De medföljande vetenskapsmännen var mycket nöjda med sina observationer. Tråkigt nog skulle resultaten senare visa sig oanvändbara. De mätinstrument, som vid denna tid fanns att tillgå, var inte exakta nog.
Dels fanns det ett andra, hemligt syfte med resan. I England ville man att Cook fann den stora, sydliga kontinenten och satte den brittiska flaggan i dess jord. Det var en allmän uppfattning att det någonstans långt söderut skulle finnas en stor landmassa, som skulle väga upp de stora kontinenterna, som fanns på det norra halvklotet.
Cook gjorde flera tappra försök att hitta det nya landet. Efter några månaders runtflackande i södra Stilla Havet stötte han på Nya Zeeland, som holländarna redan hade upptäckt. Cook seglade dock runt både Nordön och Sydön och kartlade deras kuster minutiöst.
Därefter fortsatte han rakt västerut mot, som det skulle visa sig, Australien.
Kan man tro att Cook dansade en liten jigg på akterdäck för att fira upptäckten av Australien? Troligen inte, han insåg troligen att det land man nu såg var den östra delen av kontinenten New Holland, som varit känt redan i ett par hundra år. Just holländare hade gjort strandhugg på västra och norra kusten på väg till sina kolonier i sydöstra Asien, och då konstaterat att landet var hett, kargt och fullständigt oanvändbart. Cook annekterade emellertid bums östra Australien för den engelska kronans räkning.

botany_bay.jpg
Botany Bay

Platsen de hade hamnat på var Botany Bay, som ligger drygt 15 kilometer från det, som idag är centrala Sydney. Först gav Cook viken namnet Stingray Bay, eftersom man såg många stingrockor i vattnet.
Efter några dagars otroliga upptäckter ändrade han emellertid namnet till Botany Bay. Med på resan var nämligen det två botanisterna: Joseph Banks och den svenske Linnélärjungen Daniel Solander. Dessa herrar var väldigt entusiastiska för att inte säga uppspelta. Allt var ju nytt! Kanske erfor de samma som förstagångsbesökaren i Australien gör: Allt är så annorunda! Växterna har ett främmande utseende, djuren ser minst sagt konstiga ut, ljuden – inte minst fågellätena är helt olika jämfört med i Europa. Det doftar annorlunda, när du promenerar genom en park eller i ute i bushen.
Banks och Solander samlade in, dokumenterade och lät avbilda mycket av det som man såg.
Väl hemma i London tog Joseph Banks åt sig det mesta av äran för det som hade upptäckts under resan. Det är först på senare år som man lutar åt att Daniel Solanders roll var betydligt större än bara agera medhjälpare åt den kände och inflytelserike Banks.

banks-solander.jpg
Banks och Solander

I en rapport rekommenderade Banks Botany Bay å det varmaste som en framtida plats att starta en koloni på. Han skulle visa sig ha fel. När engelsmännen anlände med första flottan, båtar lastade med straffångar, till Australien, insåg man att jorden i Botany Bay var alldeles för mager för att kunna odla i. Dessutom var öppningen in i viken för stor, vilket gjorde att de ankrade skeppen inte var tillräckligt skyddade mot svallet från Tasmanska Sjön.

Kapten Arthur Phillips som hade befälet över the First Fleet, bestämde sig undersöka om viken några kilometer norrut kunde vara mer lämplig.
Så upptäckte man det som skulle komma att heta Port Jackson, och som med tiden skulle komma att bli Sydney. Som en av världens bästa, naturliga hamnar var valet ganska lätt: Här skulle kolonin ligga.

Så varför rekommenderade Cook och Banks inte den platsen? Pinsamt nog seglade de förbi hamninloppet och fortsatte norrut; ett av den store upptäckarens få misstag. Han gjorde en kort notis i sin loggbok, om att det möjligen kunde finnas en lämplig hamn där inne, men lämnade det till framtida sjöfarare att undersöka.

Om Kapten Cooks fortsatta resa utmed Australien östra kust kan du läsa här.

solander.jpg
Minnesmärke av Solander i Royal Botanic Garden

2014-11-18 22:45 Kommentera
Kategori: Historia, Sydney

Alice Springs – Mitt i Australien

2014-05-08 14:00 4 kommentarer
Kategori: Historia, Northern Territory, Restips

Nevil Shutes roman A Town like Alice handlar inte om Alice Springs utan den fiktiva staden Willstown i norra Queensland. Huvudpersonen, Jean Paget, vill att den lilla hålan Willstown ska bli som Alice Springs med alla de bekvämligheter och civilisation som erbjuds där.
Kanske är det just lite bekvämlighet och civilisation, som för dig till Alice Springs, där det ligger som en oas i det annars så karga och torra landskapet. Även om The Outback är vackert och fascinerande, är det lite av en lättnad att komma fram till Alice och speciellt då om du kör bil. Man vill inte ha ett stopp mitt i ödemarken även om man befinner sig på den hyggligt trafikerade Stuart Highway. Därför andas man ut en aning när man kör in i staden, där alla faciliteter inklusive bilverkstäder finns.

Ungefär halvvägs mellan Adelaide och Darwin och inte långt från Australiens geografiska mittpunkt ligger Alice Springs utslängd i öknen. Det är lite av en "huvudstad" för The Red Centre; Australiens centrala delar, där bl.a. Uluru och King's Canyon finns.

alice-springs1.jpg

Alice Springs hukar mellan bergen som omger staden. Kommer du söderifrån åker du genom ett bergpass, som utgör en slags port till Alice Springs. Bebyggelsen är låg; staden ger mer intryck av att vara en by som vuxit till sig lite extra. Det bor ungefär 26 000 människor där. Lite här och där ser man lösspringande hundar, som ser ganska skabbiga ut.

Givetvis måste värmen nämnas. När man kliver ut ur den luftkonditionerade bussen eller bilen slår det som en varm fläkt mot dig. Det känns nästan som att någon står där med en hårtork och blåser dig rätt i ansiktet.
Det kan bli så varmt mitt på dagen att sträckan mellan två, svala affärer känns väldigt lång. Ibland gör luftkonditioneringen gör ett så bra jobb att man nästan fryser när man är inne i en affär. Från stekhet till iskallt. Fort ut i värmen igen! Puh!

Jag vill inte påstå att promenaden i 35 grader från vandrarhemmet till busstationen med en ryggsäck på 20 kilo är behaglig, med den är faktiskt uthärdlig. Åtminstone om man jämför med det heta inferno som Cairns kan bjuda på under regnperioden, då dessutom luftfuktigheten är 100%. Hellre 35 grader i det torra Red Centre än 28 grader i norra Queensland under the Wet alltså.
Det finns ju faktiskt fördelar med ett torrt, varmt klimat också. När jag har tvättat och hängt upp mina kläder för tork, kan jag när jag är klar gå tillbaka till andra änden av klädsträcket och börja ta ner den nu torra tvätten!

alice-springs2.jpg

I städer som Sydney och Melbourne möter man sällan aboriginer. Det gör man dock i Alice Springs. Tyvärr är en del av dem mer eller mindre berusade. De utgör en alltför stor grupp, som sökt sig till städerna för att hitta arbete, men istället fastnat i alkoholmissbruk. En inte alltför långsökt gissning är att en del av dem tillhör The Stolen Generation; de barn som fördes bort från sina föräldrar och sattes i barnhem eller vita fosterfamiljer i syfte att göra dem till "civiliserade" australier. Idag känner sig många av dessa inte hemma någonstans.
Nu rymmer som tur är Alice Springs en hel del success stories också. Det finns en hel del gallerier, som drivs av aboriginer, med konst och hantverk, som med sina fantastiska färger och mönster, är en fin present eller minne att ta med hem.

alice-springs3.jpg

Den lokala stammen Arrernte, har funnits i området i ca 50 000 år. Deras namn på Alice är Mparntwe.
Det vita Australiens historia i Alice Springs började med byggandet av en repeterstation för Australian Overland Telegraph Line, som färdigställdes på 1870-talet för att upprätta en fast kontakt mellan Australien (via Darwin och vidare till Asien) och resten av världen. Telegrafstationen byggdes ett stenkast från den så gott som alltid uttorkade floden Todd River. I ett anfall av optimism tyckte man att namnet Alice Springs kunde passa. Det fanns nämligen ett vattenhål i den annars kruttorra flodbädden. Den skulle säkert inte försvinna. Det gjorde den, men man behöll ändå namnet.

Dock har man visat att det inte nödvändigtvis behövs vatten för att arrangera en regatta. Henley-on-Todd Regatta hålls i augusti varje år och i avsaknad av vatten springer de tävlande i och bredvid "båtarna" som saknar botten utmed en bana i den uttorkade Todd River. Tävlingen hölls första gången 1961 och överskottet går till välgörande ändamål. Runt 20 000 åskådare brukar samlas för arrangemanget. 1993 tvingades man ställa in regattan. Häftiga regn hade nämligen fyllt Todd River med mängder av vatten …

hostel-alice4.jpg
Vandrarhem i Alice Springs

Vad finns det att göra i Alice Springs? I första hand är staden en naturlig utgångspunkt för utflykter och resor i regionen. Om du ska åka på "safari" på 2-3 dagar som kanske inkluderar Uluru (Ayers Rock) och/eller Kings Canyon eller på något annat arrangemang i regionen, startar och slutar turen troligtvis i Alice Springs.
I själva Alice kommer du antagligen att hamna i Todd Mall, där det förutom en rad olika affärer finns gallerier och caféer. Om inte annat är det ett svalt ställe att slinka in på när solen steker på som värst på utsidan.
Är du intresserad av djur och natur faller sig ett besök på Desert Park naturligt. Denna anläggning visar flora och fauna från regionen. Skulle du speciellt vilja se reptiler så missa inte Alice Springs Reptile Centre.
För de som vill veta mer om stadens historia rekommenderas ett besök på Telegrafstationen. Byggnaden har återställts till samma skick som på 1870-talet.
Araluen Arts Centre kan manse aboriginsk konst.

I Alice Springs ligger också Alice Springs School of the Air, varifrån skolundervisning via kortvågsradion tidigare bedrevs. Detta gjordes för att kunna undervisa barn som bodde på avlägsna boskapsstationer utan möjlighet att kunna ta sig till en skola. Sedan 2004 använder man modernare teknik såsom satelliter och Internet. Man har öppet för besökare alla dagar i veckan.
För längre utflykter rekommenderas en titt på länkarna längst ner på sidan. Vet du med dig att du t.ex. vill till Uluru så kolla också med vandrarhemmet eller hotellet där du bor. De kan ofta tipsa om en bra arrangör.

Alice Springs och The Red Centre utgör Australiens mitt och kanske rent utav landets själ. Du har inte sett Australien på riktigt innan du varit här.

Webb
Explore the Northern Territory
Discover Central Australia
Henley-On-Todd Regatta

2014-05-08 14:00 4 kommentarer
Kategori: Historia, Northern Territory, Restips

James Cook på tv

2014-05-07 22:01 Kommentera
Kategori: Historia

Om James Cook, världens främste upptäcksresande, har det gjorts ännu en tv-serie, och tack för det! Det finns få personer som fascinerar så mycket som just denne Cook, som under tre legendariska resor upptäckte en lång räcka öar i Stilla Havet, kartlade Nya Zeeland, "upptäckte" de östra delarna av Australien samt uteslöt en gång för alla en stor, sydlig kontinents existens.

Kanske har den gode James en del av skulden till att jag fastnade för just Oceanien. Viljan att se det som jag hade läst om i diverse historiska romaner och fackböcker om den världsdelen, var en av anledningarna till att jag reste till Australien första gången. På en resa ett par år senare kom jag till Tahiti, dit Cook kom på sin första långseglats och sedan återvände till både under den andra och den tredje resan.

Givetvis har jag därför sett samtliga fyra avsnitt i den australiska tv-serien om Cook på Kunskapskanalen. De ligger kvar i ytterligare ett par veckor så passa på att titta medan tid är.

Detta är avsnittet som handlar om första resan, då han bl.a. besöker Nya Zeeland och Australien.

Mycket nöje!

cook.jpg

2014-05-07 22:01 Kommentera
Kategori: Historia

Australienbloggen i London

2014-05-05 08:50 Kommentera
Kategori: Historia, Kultur, Litteratur

london.jpg

Jag passade på att besöka London i förra veckan. Anledningen var en konsert i Royal Albert Hall, men en hel del annat hanns också med; sightseeing, shopping, promenader i Hyde Park och en och annan pub.

Det är också en fröjd att botanisera i Londons bokhandlar. Jag hade siktet inställt på Hatchard´s Bookshop (187 Piccadilly). Kommer du från Piccadilly Circus kan det vara frestande att kila in på Waterstones (203 - 206 Piccadilly). Waterstones är också bra men Hatchard´s knockade mig. I den mån som en bokaffär kan knocka någon …

hatchards.jpg

Fyra våningar fyllda med böcker, böcker och böcker. Bokhyllorna går i mörkt trä och varje våning i är indelad i ett flertal mindre rum, vilket ger ett hemtrevligt intryck.
Jag begav mig givetvis snarast till den väl tilltagna avdelningen för reselitteratur i källaren. Aaah bliss!

Det hade kunnat bli ett ytterst dyrt besök, om jag inte hållit igen och om litteratur inte vore hyfsat billigt i England. Några böcker ropade dock väldigt enträget "Köp mig, Kööööp mig!"
För dessa föll jag till föga:

australienbok1.jpg

Redan under förra besöket i London stod jag med Phillip Knightleys Australia - A biography of a nation i handen. Jag minns inte varför jag inte köpte den men nu var det dags.
En faksimilupplaga av Instructions for American Servicemen in Australia 1942 är kanske mer en kuriositet än en källa för intressanta fakta om Australien. Dock ska det bli intressant att se hur amerikaner såg på Australien under andra världskriget.

australienbok2.jpg

Visst måste man ha en bok om kartor? Tänk också att kunna gå in i en bokhandel och köpa Lonely Planets Antarctica. Jag visst inte ens att det fanns en sån bok, men nu är den min. Ska jag dit? Jajamen, fast det är lite oklart hur och när det ska ske …
Det finns faktiskt ganska många resealternativ med det gemensamt att de är dyra. Den "klassiska" rutten är att ta båt från Chile. På vägen ner görs stopp på Falklandsöarna och Sydgeorgien innan man når Antarktis.
För Australienbloggen räkning vore det mer naturligt att resa från Tasmanien. Då får man dessutom möjlighet att besöka Australiens subantarktiska ö Macquarie Island innan man når den frusna kontinenten.

För övrigt kan jag för den hugade Londonresenären rekommendera Vagabonds artikel 50 saker du inte får missa i London Vi hittade några riktiga pärlor tack vare den.

Vi ses snart igen, London!

2014-05-05 08:50 Kommentera
Kategori: Historia, Kultur, Litteratur

Flagga för Australien

2014-02-23 20:48 1 kommentar
Kategori: Historia, Politik

ausflag1.jpg

Här har vi den australiska flaggan.
Stjärnorna till höger är södra stjärnhimlens mest kända stjärnbild: Södra korset. Det återfinns på flera andra nationsflaggor på södra halvklotet såsom Nya Zeeland, Papua Nya Guinea och Samoa.
Den sjuuddiga stjärnan till vänster kallas Commonwealth Star. Varje udd symboliserar en delstat, dvs New South Wales, Victoria, Tasmanien, South Australia, Western Australia och Queensland. Den sjunde udden representerar territorierna; Northern Territory, Australia Capital Territory, Jervis Bay Territory, Christmas Island och Cocos Islands, Ashmore och Cartier Islands, Coral Sea Islands, Heard Island och McDonald Islands, Australian Antarctic Territory samt Norfolk Island. Skulle i framtiden ytterligare stater tillkomma, kommer dessa att representeras av den sjunde udden; dvs stjärnan kommer inte växa.

Att Union Jack hänger kvar i vänstra hörnet beror på att Australien är medlem i det Brittiska Samväldet. Det var nämligen inte tal om att klippa banden helt med Storbritannien, när man fick sin självständighet 1901.

Då och då blossar debatten upp om att flaggan borde ändras, dvs Union Jack borde tas bort. Många av dem som förespråkar en ändring är republikaner, som tycker att Australien borde lämna det Brittiska Samväldet och få en egen statschef istället för den engelske monarken. Dock finns också de som vill behålla Drottning Elizabeth II som statschef men ändå ta bort Union Jack från flaggan; ett arrangemang som Kanada har.
En annan anledning till att designa om flaggan är att den är förvillande lik den nyzeeländska. Det har hänt mer än en gång att fel flagga hissats vid statsbesök och sportevenemang i andra delar av världen. När dessutom en av Australiens mest namnkunniga monarkister, Pauline Hansen, i ett test ombads peka ut den egna flaggan istället pekade ut Nya Zeelands, var det många som drog på munnen och menade att tiden för flaggbyte (och republik) hade kommit.

new-zealand_flag.gif
Nya Zeelands flagga

Många anser också att ett flaggbyte borde komma till stånd, eftersom Australiens färger, grönt och gult, inte finns med på den nuvarande flaggan. Dessutom saknas referenser till Aboriginerna och deras färger: Gult som solen, rött som jorden och svart som människan.

Här är några förslag på hur en ny flagga skulle kunna se ut:

ausflag2.jpg
Detta var vinnande bidrag i Ausflag’s 2000 professional designers’ competition. Flaggan är designad av Franck Gentil.
ausflag3.jpg
Detta är den så kallade Eureka-flaggan som hissades av revolterande guldgrävare i Ballarat 1854. Den symboliserar fortfarande protest- och alternativrörelse i Australien.
ausflag4.jpg
Ett förslag med de aboriginska färgerna.
ausflag5.jpg
Ett förslag med de aboriginska färgerna.
ausflag6.jpg
Min favorit. Australiens ”rätta” färger, statsvapnet samt den aboriginska solen.

Vilken tycker du är snyggast?

2014-02-23 20:48 1 kommentar
Kategori: Historia, Politik

Port Arthur – en fängslande historia

2014-02-10 11:43 Kommentera
Kategori: Historia, Tasmanien

Vi sitter i en bil med folk, som vi just lärt känna. Det arrangerades på sättet som saker och ting ofta arrangeras i Australien. "Ska ni dit? Våra grannar längre ner på gatan har ett par på besök och de har hyrt en bil och ger sig av på fredag morgon. Ni får säkert plats!"
Ett telefonsamtal senare är allt ordnat: "Ni åker klockan 9".
Mycket riktigt, på fredag förmiddag åker vi från Kingston via Hobart vidare österut. Landskapet är lummigt grönt med eukalyptus varvat med stora ormbunkar. En dryg timme senare är vi framme vid Port Arthur.

Den förste europé som såg Tasmanien var den holländske sjöfararen Abel Tasman, som 1642 gjorde ett strandhugg. Han stannade inte länge nog och brydde sig heller inte om att segla runt ön. Följaktligen trodde han att Tasmanien var en del av en större landmassa; något som även duktiga navigatörer som Cook och Bligh skulle komma att tro. Först när Matthew Flinders seglade runt Tasmanien 1798, stod det klart att det var en ö.
Abel Tasman var inte så fräck att han gav ön namnet Tasmanien. Han döpte den istället till Van Diemen's Land efter guvernören i holländska Indokina.

port-arthur1.jpg

Om man är det minsta intresserad av Australiens historia som straffkoloni är Port Arthur ett givet besöksmål.
Det som gör Port Arthur extra intressant är att mycket av den ursprungliga bebyggelsen från 1830-talet finns kvar; en del som ruiner och andra som mer eller mindre intakta byggnader.

port-arthur2.jpg

Redan 1804 grundades kolonin på Tasmaniens sydöstra kust. Den var tänkt som ett komplement till straffkolonin i Sydney, som hade grundats 16 år tidigare. Dels skeppades fångar direkt till Port Arthur från England och dels överfördes en del straffångar, som i Australien fortsatt begå brott, från kolonin i Sydney.
Port Arthur och hela Van Diemen's Land kom att få en hemskt rykte. Visserligen kunde man som skötsam fånge ha det ganska bra. Om man å andra sidan hittade på dumheter väntade hård behandling. Att rymma var det knappast tal om. Port Arthur ligger ute på Tasman Peninsula, som endast hålls ihop med resten av ön med en liten landremsa, som vakter med ilskna hundar patrullerade. Man lät också sprida ut ett rykte om att det i vattnet kryllade av hajar för att avskräcka eventuellt simkunniga fångar.
1856 slutade man att deportera fångar till Van Diemen's land. I syfte att kunna locka till sig bosättare utan kriminellt förflutet skedde ett namnbyte. Van Diemen's land blev Tasmanien.

Ett stycke grym nutidshistoria utspelade sig 1996, när en ensam galning, Martin Bryant, sköt ihjäl 35 personer och skadade 21 personer i Port Arthur.

port-arthur4.jpg

Inträde till Port Arthur Historic Site köps i form av "pass", där olika saker ingår. Se Port Arthurs länk här nedan för mer information!
Port Arthur ligger naturskönt och det är trevligt att bara sitta på grässluttningarna och titta ner på de gamla fängelsebyggnaderna och på havet. Vi går bland byggnaderna och försöker föreställa oss hur livet som fånge kan ha varit. Senare kom jag över The Fatal Shore av Robert Hughes; en bok som berättar hur Australien kom att bli en fångkoloni. Den rekommenderas!
En dag räcker för att se Port Arthur Historic Site, men vill man kanske uppleva en Ghost Tour så finns flera logimöjligheter.
YHAs vandrarhem i Hobart erbjuder ett paket med två övernattningar i Hobart och "däremellan" en utflykt till Port Arthur med bl.a.guidning och en båttur.

port-arthur3.jpg

Webb
Port Arthurs officiella site
Discover Tasmania
Paket två övernattningar i Hobart och dagsutflykt till Port Arthur

2014-02-10 11:43 Kommentera
Kategori: Historia, Tasmanien

Johan Drejenstam

Hej, jag heter Johan Drejenstam och kan inte sluta att tänka på Australien. Jag räknar om penningsummor till flygbiljetter som det står Sydney på, jag spelar didgeridoo och drömmer ständigt om nästa resa till Down Under.
Kommentera gärna det jag skriver.
Vill du kontakta mig nås jag på johan.drejenstam(at)australienbloggen.se

Webbfrågan

  • Hur tränar du helst under resan?

Vagabonds nyhetsbrev

Över 20 000 läsare! Vagabonds nyhetsbrev är gratis och kommer till dig en gång i veckan. Du kan när som helst avsluta din prenumeration.

Denna sajt drivs av Egmont Publishing Digital AB, som är en del av Egmont Publishing AB. Egmont Publishing publicerar ett hundratal tidningar och webbplatser, däribland Hemmets Journal, Hus & Hem, Icakuriren, Vagabond, Kalle Anka och Bamse. Vi har även en omfattande verksamhet inom böcker, spel, aktivitetsprodukter och event, samt är snabbt växande inom e-handel och digitala marknadsföringstjänster. Egmont Publishing är en del av den nordiska mediekoncernen och stiftelsen Egmont som varje år delar ut mer än 120 miljoner kronor för att hjälpa utsatta barn och ungdomar. Läs mer på www.egmontpublishing.se/.

Egmont Publishing Digital, Pyramidvägen 7, 16991 Solna, Tel: 08-692 01 00, Orgnr: 556647-1842