Annons
Annons
Enya Evanson och Deneen Myers: uppvuxna i stadsdelen och stolta Harlembor. Foto: Linda Gren

Enya Evanson och Deneen Myers: uppvuxna i stadsdelen och stolta Harlembor. Foto: Linda Gren

Restips

Heta Harlem – soul food och musik norr om 110th street

I vidsträckta Harlem blandas historiska jazzklubbar med soul food-bruncher och hippa restauranger. För den som tar sig norr om Manhattans 110:e gata finns mycket att utforska.

Text: Jonas Henningsson • 2015-06-16 Uppdaterad 2021-06-23

– Its time for another story …

När den sista pianotonen försvinner ut i rummet lättar Bill Paxton på greppet om saxofonen, skjutsar runt den till ena höften, torkar svetten ur pannan och börjar berätta; 

– Eleanora Fagan Gough dök upp här en kväll 1932 när hon var sjutton år, frågade om hon fick sjunga en sång. Och det fick hon, men det var ingen som blev så där överväldigad först. 

– Då var man helt inne på blues, förstår ni, den där unga Philadelphiaflickan sjöng mer jazzigt, mjukare, förstås. Men hon gav sig inte, gick runt och uppträdde på ställen längs Swing Street och det dröjde inte länge innan folk förstod. Hon blev snart Billie Holiday, eller Lady Day. 

Swing Street är ett historiskt stycke Harlem, många av 1900-talets avgörande stunder inom jazzmusiken i New York hände på den lilla trädkantade gatstumpen med prydliga brownstone-hus. Det startade redan på 1920-talet. Under epoken som kom att kallas Harlem renaissance så blomstrade konst-, litteratur- och musikscenen här uppe.

Heta Harlem – soul food och musik norr om 110th street

Det var holländarna som kom först till den norra delen av Manhattan, de anlade en militärbas här i mitten av 1600-talet. Namnet tog man med sig, staden Haarlem fanns ju redan hemma i Holland. 

Sen följde en period av stor judisk, italiensk och engelsk immigration, det var inte förrän kring 1905 som större grupper svarta började flytta hit, inte minst från andra delar av New York efter att staden hade drabbades av en fastighetskrasch. Men också för att svarta entreprenörer började uppföra bostäder i Harlem ämnade för andra svarta. Senare under 1900-talet har också inflyttningen från framförallt västra Afrika och Latinamerika skapat avtryck på gatubilden. 

Att man fortfarande kan lyssna på jazz på Swing Street är Bills förtjänst. Efter att ha spelat på klubbar på Manhattan under hela livet uppfyllde han sin dröm och öppnade en egen klubb för några år sedan. Att säga att det är intimt att gå på konsert hos Bill är en underdrift. Lyser de röda lyktorna ute på terrassen är det klubb på gång, då är det bara att knacka på och gå in. 

När jag och fotografen Linda knackade på dröjde det bara några ögonblick innan Bill kom flygande mot mig med sin saxofon. 

– Här, ta hand om den här, jag måste gå in där en stund, sa han och försvann in på toaletten. 

Heta Harlem – soul food och musik norr om 110th street
På Bill’s Place kommer man nära musikerna.

Det är dags för kvällens andra set. Vi är totalt nio personer som utgör publiken, Bills manager Rachel och dörrvakten Black Man inräknade. Några har med sig en påse bourbon, andra en flaska vin. Det är bring your own som gäller. Vi sätter oss återigen i den trånga passagen som utgör scenen och har ungefär en meter till bandet. Trummisen Jason Brown räknar igång örhänget I’ll guess I’ll hang my tears out to dry, en vemodig saxslinga sveper runt i lokalen och sätter snart igång tankarna. 

Huset där Bill’s Place ligger hette Tillies Rib Schack under förbudstiden 1920–33, när all tillverkning och försäljning av alkoholhaltiga drycker var förbjuden i USA. Tillies var känt för sin specialrätt våfflor med kyckling. Och för sin musik. 

Det var till så kallade speakeasies som Tillies man gick för att lyssna på musik, och dricka förstås. Under tiden Tillie serverade våfflor med kyckling, sjöng Billie i vardagsrummet. Några hus ner längs gatan låg några andra populära ställen, Ediths Clam House och Club Mexico som var Duke Ellingtons favorithak. 

Heta Harlem – soul food och musik norr om 110th street
I Harlem finns fler än 400 moskéer, kyrkor, synagogor och andra religiösa byggnader.

Harlem, eller Uptown som det också kallas, är vidsträckt. Nästa morgon gör vi en lov ner till starten av stadsdelen, till 96:e gatan. Går in i Morningside Park där en lekfull basketmatch pågår. Harlembor möter dagens första solstrålar på bänkarna längs trädridån som skjuter upp för kullen mot Morningside Heights där Columbia University tronar. 

Här gick bland andra Theodore Roosevelt, Madeleine Albright och förstås Barack Obama. Den populäre presidentens nuna pryder fortfarande målade fasader i Harlem. Norrut slutar stadsdelen på 155:e gatan. Två floder är avgränsare i väst och öst, Hudson och Harlem. 

Vi följer Frederick Douglass Boulevard, som också går under namnet 8:e avenyn, norrut. Här märks det senaste årens gentrifiering mest. Harlem har gått från utsatt och eftersatt, till hett och eftertraktat. Vi går förbi Bier International och Harlem Tavern, två alltid välfyllda ölträdgårdar, delin Best Yet Market som har det största utbudet av craft beer i New York, förbi hippa kaféer, chokladlounger, vinotek och butiker som säljer ekologiska produkter.  

Kvarteren tycks vara en fortsättning på Upper West Side, tydliga gränser verkar inte längre finnas. Det var inte många år sedan taxibilarna inte rullade längre norrut än till 110:e gatan vid slutet av Central Park. “Across 110th Street”, som Bobby Womack sjunger i sin klassiska soullåt, körde man inte. När Womack skrev låten 1972 var 110:e gatan en solklar gräns mellan Harlem och resten av Manhattan. 

– Förändringarna är förstås på gott och ont. Många butiksinnehavare klagar på hyrorna som gått upp, lägenheter och hus har blivit dyra, men nu kommer ju fler ­besökare hit, säger vännerna Enya Evanson och Deneen Myers som vi träffar på 118:e gatan, de är uppväxta i Harlem och har inga planer på att lämna stadsdelen. 

Heta Harlem – soul food och musik norr om 110th street
Harlems restauranger bjuder inte minst på soul food.

Shells Bistro på Femte avenyn är sprängfyllt, det är söndag eftermiddag och folk kommer till den stimmiga jazzbrunchen i sina bästa söndagskläder efter kyrkbesöket.  

Vi delar bord med Rosemary Davis, Larcelia Kebe och Angela Aguiar, som presenterar sig som tre Harlem girls. Vi äter en typisk Soul Food Sunday Dinner. Candy jams eller sötpotatis, macaroni and cheese, short ribs, jerk chicken, gult ris och corn bread. Vi sköljer ner maten med sötrÙ�d sangria men går snart over till blonde, sangria på vitt vin, efter damernas inrådan. 

– Detta är inte musik, utbrister Rosemary, men snart kommer basen och saxofonen fram och hon skiner upp. När bandet drar igång You don’t know me av Ray Charles blir hon på ännu bättre humör. 

– Now thats music. More blonde!

Shells Bistro är ett nytt ställe med en gammal historia. För länge sedan låg en nattklubb i lokalen. Eftersom den ursprungliga baren byggdes innan kyrkan intill fick man spritlicens, annars måste det vara 200 fot mellan en bar och en kyrka i Harlem. Vilket inte låter så problematiskt, men med stadsdelens hundratals kyrkor blir logistiken mer svårlöst. 

– Vi har hört talas om jazzbruncherna i Harlem, vi var tvungna att testa och åkte hit från Bronx, säger Charmaine Blake, Anita och Valerie Speller som sitter vid bordet intill.  

Heta Harlem – soul food och musik norr om 110th street
Soul food-restaurangen Sylvia’s Ù�r en institution i Harlem.

Efter brunchen söker vi oss längst upp i Harlem, till Washington Heights. 555 Edgecombe Avenue är en historisk adress. I byggnaden som sedan 1976 är utsedd till ett nationellt historiskt landmärke fick bara vita bo fram till 1940. 

Sedan dess har flera svarta ikoner residerat här, musikern Count Basie, boxaren Joey Luis och sångaren, skådespelaren och medborgarrättsaktivisten Paul Robeson. Byggnaden är luggsliten nu, putsen har släppt, trapporna är slitna, huset ber nästan om ursäkt för sitt dåliga skick. 

Men i trapphuset kan man skönja den forna elegansen med utsökta gyllene reliefer, skulpturer och paranta lampor. Sedan många år bor musikern Marjorie Eliot här. Efter det att hennes son försvann 1992 har hon haft öppet hus och jazzsalong i sin lägenhet varje söndag, sonen är fortfarande borta och så länge han är det kommer hon att anordna sina konserter. 

Heta Harlem – soul food och musik norr om 110th street
Marjorie Eliot bjuder varje söndag sedan 20 år tillbaka på legendariska jazzkonserter i sin lägenhet.

När vi knackar på är vardagsrummet redan fullt, vi får varsin klappstol och sätter oss längs väggen i hallen intill. De höga fönstren släpper in en välbehövlig vindpust då och då, sköra solstrålar letar sig in och fastnar på pianot där Marjorie sitter försjunken över tangenterna med en stickad sjal över axlarna, trots värmen i rummet. 

Hennes pianospel är vemodigt och skört, publiken håller unisont andan genom de vindlande partierna, pustar nöjt ut och passar på att andas när bandet ibland höjer tempot. I pausen delar hon ut choklad och juice till gästerna, småpratar, tar sig tid att möta alla som gjort sig besväret att komma hem till henne. Nu är det så trångt att det sitter folk hela vägen genom den smala hallen ut till ytterdörren. 

Heta Harlem – soul food och musik norr om 110th street
Malcolm X gamla moské ligger i centrala Harlem, omöjlig att missa.

När vi lämnar Marjories hem beslutar vi oss för att vandra genom hela den långa stadsdelen, från norr till söder. Himlen går från mörkt kvällsblå till nattsvart under vår promenad.  Utanför Sylvias, soul food-drottningen Sylvia Woods legendariska restaurang, strålar jazztonerna från en gatuförsäljares stereo, lite längre ner formas köer till Red Rooster, svenske kocken Marcus Samuelssons heta mingeltempel som lockar taxibilarna hit från Downtown. 

Mörkret har lagt sig över Malcolm X Boulevard när vi når hörnet vid 116:e gatan. De gula fönsternischerna på Malcolm Shabazz Mosque, eller Mosque No 7 som den hette när den militante medborgarrättsaktivisten Malcolm X predikade här, skiner, upplysta av stoppljusen nere på gatan. 

Norröver leder oändliga rader av stoppljus rakt upp mot Marjories kvarter. Vi vet att vi kommer att återvända till henne nästa gång vi är här. Och lyser det hemma hos Bill, slinker vi förstås in där också. 

Heta Harlem – soul food och musik norr om 110th street

Guide: Harlem

Snabbfakta

Befolkning: 335 000 (på hela Manhattan bor ca 1,6 miljoner)
Landsnummer: +1.
Språk: engelska. Framförallt spanska men också franska är förhållandevis utspritt.
Valuta: dollar.
Bästa tid: juli och augusti kan bli tryckande heta. Resten av året fungerar bra.
Tidsskillnad: – 6 timmar.
Eluttag: 110 v, adapter behövs.
Visum: som svensk behöver man ett Esta (Electronic System for Travel Authorisation) för resa till USA. Ansök online på https://esta.cbp.dhs.gov.

Resa dit

SAS och Norwegian flyger direkt till New York. Flygtiden är ca 8 timmar dit,
7,5 hem. T/r-biljetter från strax under 5 000 kr. Med något av de stora utländska bolagen
och mellanlandning tar resan från 11 timmar. 

Resa runt

Tunnelbana om du ska åka längre sträckor, annars kan man täcka in det mesta av Harlem med ett par sköna sneakers på fötterna. De omärkta snygga taxibilarna som glider runt och tutar efter dig tar 7 dollar för en resa inom Harlem. Ska du Downtown är det bättre att ta en gul bil. 

Bo

A Loft. Designhotell med bra läge. Dubbelrum från 219 dollar. 2296 Frederick Douglass Blvd, tel +1-212-749 40 00, aloftharlem.com

VÅRT VAL: Guest House. Bra boende i Harlem är att hyra en del av eller ett helt brownstonehus. En våning med egen ingång och dusch/toalett och ofta pentry eller kök kostar normalt från ca 120 dollar/natt. Helt hus med plats för minst åtta personer går på ca 400 dollar/natt. På sajten harlemtourismnow.com listas några ställen. 

Beacon Hotel. Vill man bo nära Harlem men ända ha resten av Manhattan inom räckhåll är Beacon Hotel i Upper West Side ett bra alternativ. Bra läge vid t-banan men också med gångavstånd, genom Central Park upp till Harlem. Dubbelrum med kokvrå från 310 dollar. 2130 Broadway at 75th St, tel +1-212-787 11 00, –beaconhotel.com

 

Heta Harlem – soul food och musik norr om 110th street
Välkommen till Harlem!

Äta 

Amy Ruths. Enkelt men charmigt ställe som serverar vad som brukar kallas southern eller comfort cuisine. Är känt för sin chicken and waffles liksom många andra våffel-rätter, men trots ryktbarheten är inte dessa några av Amys starkare kort. Satsa hellre på short ribs och andra kycklingrätter. 113 West 116th St,
tel +1-212-280 8779,
amyruthsharlem.com.

Sylvia’s. Legendarisk restaurang där Sylvia Woods, Queen of Soul Food, huserade under många år. Drottningen är död men charmen och känslan lever kvar i lokalen som alltid är välfylld. Har också en populär bar. 328 Malcolm X Blvd, tel +1-212-996 06 60, sylviasrestaurant.com.

Red Rooster Harlem. Hippare än så här blir det inte i Harlem. Snygg bar, snygg restaurang, snygg personal. Men ibland lite opersonligt och distanserat. Har en populär lounge, Ginnys Supper Club,
i källaren också. 310 Lenox Ave, tel +1-212-421 38 21, redroosterharlem.com.

Heta Harlem – soul food och musik norr om 110th street
Harlem gentrifieras. Trendiga barer med burgare och craft beer finns nu även här.

Missa inte!

Jazzklubbarna. De finns överallt i Harlem, frÙ�ga på restauranger och kaféer. Eller, promenera bara runt och följ musiken in till de små klubbarna i brownstone-husen. På helgerna hinner man med såväl gospel i kyrkan, jazz-brunch, ett tidigt set jazz och så svettig klubb till långt in på natten.

Missa gärna!

Shoppa på måndag. Många butiker är stängda på måndagar i Harlem. Så tajma besöket till någon annan dag om du vill shoppa loss!

Heta Harlem – soul food och musik norr om 110th street
Många legender har börjat sin bana på Harlems små jazzklubbar.

3 x ställen för livemusik

1.  American Legion Post.

Varje söndag kväll från 18.30 hålls gratis jazzsessioner i källaren. På sommaren flyttar man ut på bakgården. Kom tidigt om du vill vara säker på att få sittplats, det är ofta mycket folk.
Tel +1-212-283 9701, 248 W 132nd St

2. Marjories.

Varje söndag klockan 16 sedan 21 år till-baka har Marjorie Eliot bjudit in till jazzspelning hemma i sin lägenhet. Kom i god tid, sittplatserna fylls på snabbt. Konserten är gratis men självklart ska man bidra med en donation. Kakor och juice i pausen.
555 Edgecombe Ave, lägenhet 3F

3. Bill’s Place.

Skön speakeasy-aktig klubb där gästerna själva tar med sig dricka. Bandet står för underhållningen. Fredagar och lördagar, drar ofta igång runt 22.00, när lamporna ute på staketet lyser är klubben öppen. 20 dollar i inträde, dricks uppskattas förstås av bandet.
148 W, 133 St

Läs även: 


Text: Jonas Henningsson • 2015-06-16
RestipsUSANew YorkReportage

Nyhetsbrev

Missa inte våra bästa tips och guider!

Scroll to Top