Frida-i-Buenos-Aires

Sånt som värmer hjärtat

2016-06-16 15:46 2 kommentarer
Kategori: Argentina, Buenos Aires, Vardagsliv

20160613_163209.jpg
Halsdukar, mössor och vantar till den som behöver.

"Fryser du? Ta en. Vill du hjälpa någon? Lämna en", står det på en skylt som någon hängt upp vid ett klädstreck utanför 4-åringens förskola. På strecket hänger vantar, mössor och halsdukar. Jag blir alldeles varm inombords när jag ser sådana här initiativ. Jag tycker att det är så himla fint att man tar tillvara på saker istället för att slänga och samtidigt ger dem till någon som behöver.

Just nu råder svåra tider i Argentina. Sedan december har omkring 150 000 människor förlorat sina jobb. Affärer stänger och industrin drar ner på verksamheten. Lågkonjukturen är ett faktum. Samtidigt har inflationen (45% det senaste året och 25% sedan i januari) slagit hårt mot medelklassen, men allra hårdast mot de som står längst ner på samhällsstegen. Enligt Observatoriet för Socialt Ansvar på Argentinas Katolska Universitet är 35% av landets invånare fattiga, vilket betyder totalt 13 miljoner människor. Det innebär nästan 1,5 miljon fler fattiga än i slutet av 2015. På Buenos Aires gator syns allt fler uteliggare. I mitt kvarter sover hela familjer på madrasser under kalla juninätter. Det gör ont att se och därför blir man extra glad när man upptäcker insatser som den på guldklimpens förskola. Så länge det finns människor som vill hjälpa sina medmänniskor känns det som om det finns hopp i mörkret.

20160613_163245.jpg
Låt ägodelar cirkulera, står det på skylten längst ner till vänster.

2016-06-16 15:46 2 kommentarer
Kategori: Argentina, Buenos Aires, Vardagsliv

Hösten när den är som bäst

2016-05-09 03:48 4 kommentarer
Kategori: Argentina, Buenos Aires, Mat, Vardagsliv

20160507_132850.jpg
Vackert träd i Ingeniero Maschwitz.

Det har varit lite bloggtorka härinne på sistone. Mycket jobb, intensivt vabbande och en dunderförkylning är några av anledningarna som har hållit mig borta från bloggen ett tag. Men nu är jag tillbaka på spåret igen, med lite höstbilder från området kring Ingeniero Maschwitz, drygt 5 mil från Buenos Aires.

Ni som har läst bloggen ett tag har säkert inte missat att hösten är min absoluta favoritårstid i Argentina. Man får äntligen ta av sig sandalerna, som blivit uppslitna efter att ha suttit på i nästan sex månader och plocka fram boots och tjocka tröjor. Morgnar och kvällar kan vara lite kyliga, men mitt på dagen är vädret ofta fantastiskt och man kan sitta ute i solen och äta lunch eller dricka kaffe. En perfekt årstid att besöka Buenos Aires, eftersom man slipper den fuktiga sommarhettan och det brukar regna mindre än på våren.


20160507_132315.jpg
A walk in the park. Hösten är enligt denna bloggare världens bästa promenadårstid.

Trots att det vi den senaste veckan varit riktigt vinterväder med argentinska mått mätt (det vill säga bara ett par grader på morgonen), så bjöd helgen på underbart höstväder. Perfekt för en promenad en bit utanför storstaden och för att grilla, något som hör alla årstider till i Argentina.

20160507_143557.jpg
Här grillas chorizo, morcilla (blodkorv), bifes de chorizo (ryggbiff) och min favorit, osten provoleta.
20160507_143632.jpg
Papas y huevo (potatis och ägg), ett klassiskt tillbehör till asadon. Enkelt och supergott. Koka potatis i bitar och blanda med ett eller två kokta ägg, skurna i bitar. Blanda i salt, vinäger och olivolja, efter smak. Avnjut ljummen.

2016-05-09 03:48 4 kommentarer
Kategori: Argentina, Buenos Aires, Mat, Vardagsliv

Konsten att köa

2016-03-22 16:57 6 kommentarer
Kategori: Argentina, Buenos Aires, Vardagsliv

Argentinarna kan tyckas vara ett odisciplinerat folk i de flesta sammanhang, men när det gäller att köa, ja då är det ordning och reda. Köerna vid busshållplatser, på banker, eller när man ska göra ärenden hos någon myndighet kan vara evighetslånga, men det är aldrig någon som försöker tränga sig eller protesterar. Man resignerar och ställer sig snällt sist i kön. På många ställen – till exempel på de flesta banker - finns inga nummerlappar och dåligt med sittplatser. Här är det att köa som gäller.

Kanske är argentinare bra på att köa eftersom de redan vid tidig ålder tränas på att stå i led. I guldklimpens förskola står 2-,3- och 4-åringar uppställda i relativt prydliga rader när det är gemensam morgonsamling på skolgården för alla barn, minst tjugo minuter varje dag. Under det viktigaste momentet, när republikens fana ska hissas, är det extra viktigt att titta rakt fram för att visa respekt. Ibland när det firas något speciellt och samlingen tar längre tid än vanligt får barnen lov att sitta. "Får vi sitta idag mamma?", brukar guldklimpen hoppfullt fråga mig. Det tär på krafterna och koncentrationen att stå stilla i led och vara tyst när man är 4-år, men förutom en och annan knuff, så är uppställningen förvånansvärt välorganiserad.

kö - 2.jpg
Kön till tullen är evighetslång.
16 - 1.jpg
Man har gott om tid att ta bilder...
kö - 6.jpg
...från olika vinklar.

Här om dagen när jag skulle hämta ett paket från Sverige i tullen slog jag mitt rekord i köande. Fyra köer under 3,5 timmar, det ni: en kö för att lämna in postavin, en kö för att tullens personal skulle kolla om avin var giltig, en kö för att betala tullavgift och slutligen en kö för att hämta ut paketet. När man får ett paket skickat till sig med post i Argentina så hamnar det allt som oftast i tullen. För att skydda den inhemska industrin och avskräcka folk från att nätshoppa utländska produkter, har dessa produkter belagts med 35% skatt. Innan man kan hämta ut sitt paket på posten – vare sig det är en gåva eller ett inköp - måste man därför fylla i och trycka ut ett formulär från skatteverkets hemsida, där det är svårare att hitta rätt blankett än i den tätaste djungel. Denna speciella skatt, som den nya regeringen förresten har lovat att avskaffa, har gjort att det har blivit otroligt krångligt och tidsödande att ta emot postpaket i Argentina.

kö - 7.jpg
Ingen kö utan kaffeförsäljning. Man kan välja mellan "kaffe med lite socker" och "kaffe med mycket socker".
kö - 4.jpg
Café con leche (kaffe med lite socker och mjölk) och en bit bröd, min räddning i kön.

Men skatten verkar inte avskräcka folk från att handla utomlands. Kön utanför tullen ringlar nästan runt byggnaden. Många märker att de har fel formulär med sig, vilket går snabbt att lösa eftersom ägaren till internetcaféet i närheten hjälper dig att trycka ut rätt papper för 30 pesos. Argentinarna är företagsamma och där det finns ett behov föds en affärsverksamhet. En annan liten affärsrörelse i anslutning till kön är kvinnan som säljer kaffe och bullar. Ingen kö i Argentina utan en kaffevagn. När det börjar bli lite varmare, vid 12-snåret, plockar hon fram kylskåp med kalla drycker också.

Själv börjar jag småprata med bokhandlaren Alberto Casares som står bakom mig. Han ska hämta ut en bok om skadedjur som angriper böcker till sin son, som ansvarar för en ny utbildning i restaureringskonst på Nationalbiblioteket. Han är irriterad över den långa kön och över ett par nunnor som fick gå före, men känner sig förväntansfull när han tänker på hur glad sonen kommer att bli när han får boken. Några kvinnor framför mig som inte verkar känna varandra sedan tidigare har kommit i samspråk och bestämmer att de ska gå och ta en korv tillsammans när de är klara. När du köar har du gott om tid att småprata och få ta del av olika historier och levnadsöden. Och jag, som brukar bli ganska otålig och stressad i sådana här situationer, tänker att det kanske inte är så dumt det här med att köa, särskilt när man behöver stoff till sin blogg.

2016-03-22 16:57 6 kommentarer
Kategori: Argentina, Buenos Aires, Vardagsliv

Höst

2016-03-01 16:18 Kommentera
Kategori: Argentina, Barn, Buenos Aires, Vardagsliv

Regnet hänger i luften när jag och 4-åringen promenerar de tolv kvarteren till den nya stora skolan som han började på igår. Visserligen i förskoleklass, men det är en skola som det går en massa stora barn på också, till skillnad från den lilla förskolan som han gick på förra året.

Vanligtvis är området kring kongressbyggnaden som vi passerar ett livligt kaos av bilar och människor vid den här tiden på morgonen, men idag är det alldeles stilla. Alla gator är avspärrade, det står uniformerade poliser överallt och de flesta lokala tevekanaler är på plats.

En speaker testar ljudet i högtalaranläggningen: Uno dos, uno dos. Idag invigs nämligen precis som den 1:a mars varje år det argentinska riksdagsåret av landets president. Det här året är förväntningarna på öppningstalet extra höga, eftersom det är första gången det hålls av landets nya president Mauricio Macri.

kongressen3.jpg
Förberedelser inför invigningen av riksdagsåret runt Kongressen.
kongressen.jpg
Avenida Callao syns sällan så här folktom en vardsgsmorgon klockan halv nio.

Det är just de här två händelserna som gör att det känns som om det är höst på riktigt nu: skolstarten och invigningen av riksdagen. Trots att väderprognosen förutspår att det ska bli 27º C och sol i eftermiddag så känns det riktigt höstligt så här på morgonkvisten. Och jag drömmer om te och scones och kalla vindar utanför husknuten.

skolstart.jpg
Morgonsamling en av de första skoldagarna, ett säkert hösttecken.

2016-03-01 16:18 Kommentera
Kategori: Argentina, Barn, Buenos Aires, Vardagsliv

Världens godaste glass till dörren

2016-02-23 20:14 Kommentera
Kategori: Argentina, Buenos Aires, Caféer, Smultronställen, Vardagsliv

Buenos Aires har utan tvekan glass som hör till den bästa i världen. Staden har över 3000 heladerías, glassbutiker. De flesta av dem är små familjeföretag vars glassrecept bevarats i flera generationer. De italienska invandrarna som bosatte sig i staden i slutet av 1800-talet och i början av 1900-talet öppnade de första butikerna och många av dem finns kvar än idag.

kyl.jpg
Hemma hos oss finns telefonnummerna till kvarterets glassbutiker alltid nära till hands.

En av fördelarna med att bo mitt i centrum är att det finns så många olika glassbutiker att välja mellan och nästan alla har gratis hemkörning i den stadsdel de ligger i. Skulle man bli sugen på glass efter middagen eller när man sitter och tittar på en film på kvällen (de flesta heladerías har öppet fram till midnatt) så är det bara att lyfta luren, något som händer ganska ofta hemma hos oss. Efter en halvtimme kommer glassgubben på moped, cykel eller promenerandes och voilà, bara att öppna frigolitförpackningen och avnjuta glass som framställts på hantverksvis. Vardagslyx i ordets fulla bemärkelse.

helado1.jpg
Ett kilo glass i frigolitförpackning, en klassisk efterrätt i Buenos Aires. Foto: Asociación Fabricantes de Helados Artesanales y Afines.

De här är mina favoriter just nu:

Etzio (Adress: Motevideo 364, Tele: 011 4371-6040 ), är en liten oansenlig glassbutik som jag gick förbi tusentals gånger innan jag testade deras glass, eftersom den ser ganska trist ut från gatan. Men skenet bedrar: deras glass har den perfekta konsistensen, varken för krämig eller för vattnig. Mandelkrämglassen (crema de almendras) är värd att prova, liksom deras olika varianter av dulce de leche-glass.

Cadore (Adress: Avenida Corrientes 1695, Tele: 011 4373-9797), öppnades 1957 av familjen Olivotti, från regionen Cadore i norra Italien, vid gränsen till Österrike. Där drev tre generationer i släkten en glassbutik med samma namn mellan 1881 och 1949. Cadores dulce de leche-glass är den godaste jag någonsin har ätit. Och precis som i Italien kan man få glassen toppad med panna montata, eller chantilly, som det heter på spanska (vispgrädde).

Tiberio helados (Adress: Bartolomé Mitre 1940, Tele: 011 4954-1055), intill Kongressen har inte bara supergod glass, utan även ett litet café där man kan dricka kaffe och avnjuta hemlagade muffins, bakverk och egentillverkad choklad.

cadore.jpg
Cadore, en glassklassiker på Avenida Corrientes.

2016-02-23 20:14 Kommentera
Kategori: Argentina, Buenos Aires, Caféer, Smultronställen, Vardagsliv

Ett typiskt argentinskt föräldramöte

2016-02-05 18:36 Kommentera
Kategori: Argentina, Buenos Aires, Kulturkrockar, Vardagsliv

-Jag vågar inte lämna min baby, han är så, så, så liten, hulkar mamman till vänster om mig. Hennes tårar rinner. -Ursäkta mig, men det är mitt första barn, säger hon och snyter sig ljudligt. -Det är helt normalt att vara ledsen och rädd, säger en av pedagogerna lugnande.-Här får du gråta så mycket du vill. Vi har ett mycket bra team av psykologer som kan stötta vid inskolningen. Du ska se att det kommer att gå bra.

Ingen i rummet höjer på ögonbrynen. Att gråta på föräldramöten hör till vanligheten i Argentina, i alla fall på förskolan där mina barn går. Det kan bli mycket känsloladdat – både glädjetårar eftersom man är så rörd över hur snabbt barnen växer eller tårar för att man är ledsen över att ens barn har bitit ett annat, för att nämna två exempel.

Att det finns psykologiskt stöd vid inskolning, både för barn och vuxna ses också som något naturligt. Det är inte för inte som Argentina är världens mest psykologtäta land. Det finns mer än en psykolog per 1.000 invånare. Och i Buenos Aires finns flest psykologer i hela landet: åtta per tusen invånare. Att säga att man ska gå till psykologen är inte märkligare än att säga att man ska gå till frissan. Att inte ha en psykolog som man regelbundet går till anses nästan som lite konstigt.

På föräldramötena pratar man öppet i grupp om hur man känner inför olika situationer, något som ibland är svårt för en reserverad nordbo som jag. En klassiker på terminens första föräldramöte är att vi får göra olika övningar för att sedan samtala om vilka känslor vi har inför förskolestarten. Idag fick vi till exempel skriva ner våra rädslor på ett papper och läsa upp dem högt. Och det är absolut inga föräldrar som tycker att det är jobbigt att uttrycka hur de känner sig inför andra. Argentinska föräldrar älskar att tala om sina känslor och de älskar att prata om sina barn (jag antar att det sistnämnda är något de har gemensamt med föräldrar i hela världen). Att på samma gång få relatera till båda dessa favoritämnnen gör att många blir väldigt inspirerade och minst sagt mångordiga. Och tårarna finns alltid nära till hands. Föräldramötena blir således inte bara känslosamma, utan även långa.

dagisJPG.JPG
I brist på bild från föräldramötet så får ni hålla till godo med en bild på några av barnen på förskolan där alla föräldrar gråter.

Jag minns ett föräldramöte vid ett terminsslut där alla föräldrar utom jag grät. Alla var rörda över att barnen var stora och skulle byta grupp följande år. Jag lyckades inte klämma fram en enda tår och kände mig som gruppens mest okänsliga mamma. Efter fyra år i det argentinska förskolesystemet så hoppas jag på att bli lite bättre på att gråta offentligt. Vi får väl se hur det går med den saken i år.

2016-02-05 18:36 Kommentera
Kategori: Argentina, Buenos Aires, Kulturkrockar, Vardagsliv

Tillbaka till verkligheten

2016-02-01 19:52 Kommentera
Kategori: Argentina, Smultronställen, Vardagsliv

traslasierra2.JPG
Badställe i Valle de Traslasierra

Förlåt kära bloggläsare att det har varit så tyst här på bloggen den sista tiden. Anledningen heter sommarsemester och en hel del turistande i Buenos Aires med mitt finbesök från Sverige.

Nu är jag emellertid tillbaka på kontoret efter sex-månaders föräldraledighet och en månads semesterledighet. Det känns lite vemodigt, fast samtidigt skönt att sätta igång med årets olika jobbprojekt. Fyraåringen åkte i morse för första gången förväntansfull iväg på dagkollo, en lösning som många föräldrar i Argentina använder sig av i januari och februari eftersom skolorna inte börjar förrän i mars. Och lillebror, som snart fyller åtta månader, ska börja inskolas på förskola den här veckan.

Även om semestern är slut för min del så har vi ett par sköna sommarmånader framför oss i Buenos Aires, innan höstlöven börjar falla. Runt hörnet, det vill säga på fredag, väntar en långhelg på fyra dagar eftersom det är karneval i Argentina. Mer om det kan ni läsa i det här inlägget.

Jag lovar att återkomma med sommarens höjdpunkter från ett av mina smultronställen i Argentina, Valle de Traslasierra, eller Dalen bortom bergen, som den heter på svenska. Detta fantastiska och natursköna område ligger i provinsen Córdoba, ungefär 90 mil nordväst om Buenos Aires. Hej så länge!

traslasierra1.JPG
Nono, Valle de Traslasierra

2016-02-01 19:52 Kommentera
Kategori: Argentina, Smultronställen, Vardagsliv

Äntligen lite jul

2015-12-18 19:41 2 kommentarer
Kategori: Argentina, Buenos Aires, Svenskar i Argentina, Sverige, Traditioner, Vardagsliv

Det är svårt att få till någon julstämning när det är 35 °C ute och en obarmhärtig sol nästan får asfalten att ånga. Men sakta men säkert känns det lite juligare. Portvakten har satt upp granen och krubban på bottenvåningen i huset vi bor i. Jag älskar granen eftersom den har en skön och fullständigt kaotisk blandning av pynt från olika decennier. Huset är från början av förra seklet och även om jag inte tror att julgranspyntet är riktigt så gammalt, så känns de fint att människor som har bott här i olika perioder har lämnat sina spår.

lucia2.jpg
Luciafirande i fullsatt kyrka. Foto: Maxy Brandt
lucia1.jpg
Om det saknades julstämning så dök den upp här. Foto: Maxy Brandt

En annan grej som fick mig att känna lite julstämning var luciafirandet i Nordiska kyrkan i söndags, en av årets absoluta höjdpunkter i Buenos Aires svenskkoloni. Lucian bar stoiskt upp sin ljuskrona denna heta söndagseftermiddag i en fullsatt kyrka. Och tärnorna och stjärngossarna sjöng så vackert att man fick gåshud. Luciatåget ackompanjerades av den svensk-argentinska gruppen Huldreslåt, som spelar och komponerar nordisk folkmusik. Dagen till ära hölls predikan på svenska av den ambulerande prästen Lars Svedberg som flugit hit från Peru. Efteråt serverades kyrkkaffe vid långbord, med lussekatter, mjuk pepparkaka och kanelbullar. Så stämningsfullt att det nästan kändes som att kliva in i en av Astrid Lindgrens julberättelser. Eller så är det i alla fall så här jag föreställer mig att man firade jul i Lönneberga socken på Emils tid.

Men det mest juliga som händer är att jag får finbesök från kyligare breddgrader på måndag. Mamma och min fina lillasyster och svåger kommer för att fira jul och nyår i Argentina. Det om något gör att det känns som jul på riktigt. God jul på er allihopa!

2015-12-18 19:41 2 kommentarer
Kategori: Argentina, Buenos Aires, Svenskar i Argentina, Sverige, Traditioner, Vardagsliv

Om facebook och portvakter

2015-11-04 00:30 1 kommentar
Kategori: Argentina, Buenos Aires, Vardagsliv

Häromdagen när jag satte på min mobil så såg jag att jag hade en ny vänskapsförfrågan på facebook. "Alberto Lugo vill bli vän med dig". Det var inget namn jag kände igen, så jag blev lite nyfiken och gick in på personens profilsida. Där ser jag ett foto på min portvakt. Han går i allmänhet under smeknamnet Beto, så jag hade ingen aning om vilket hans riktiga namn var. Men nu vet jag, Alberto Lugo. Min första instinkt var att acceptera honom, men sedan tänkte jag till. Det känns märkligt att vara kompis med sin portvakt på facebook.

Portvakterna är en institution i Buenos Aires. Vissa av dem, som Beto, bor med sina familjer i en speciell portvaktslägenhet i huset, medan andra bara vistas på sin arbetsplats under dagen. Portvakten städar trappen och tvättar trottoaren varje morgon, han hjälper dig med dina matpåsar när du har varit och handlat, han dyker upp från ingenstans för att öppna dörren för dig och går ut med dina sopor på kvällen. Han äger en obeskrivlig förmåga att alltid hitta nya samtalsämnen. Obekväma tystnader finns inte i portvakternas värld.

encargados.jpg
Bilden, som inte föreställer Beto, har jag snott från taringa.net.

Men framförallt håller portvakten koll på allt som händer i kvarteret. Han utväxlar information med sina portvaktskollegor, låssmeden längre ner på gatan, grönsakshandlaren och restaurangägarna i området. Han har koll på vilka snabbköp och apotek som har extrapris på blöjor och var man kan köpa billig glass. Om du går vilse i Buenos Aires är det en portvakt du ska fråga om vägen. Portvakterna är sociala nätverkare i verkliga livet, en slags mänskliga föregångare till facebook. De var specialister på att knyta kontakter, konversera och utbyta information långt innan sociala medier ens var påtänkta.

Beto har koll på mig också. Han kan mina arbetstider och vet hur dags jag hämtar den äldsta pojken på förskolan. Han har sett mig i pyjamas, med smutsigt hår, när jag kommer svettig från gymmet och bakfull. Han har med all säkerhet någon gång hört mig bråka med min man. Han vet vilken fotbollsklubb jag håller på och glömmer aldrig att gratulera mig när mitt lag vinner en match. Samtidigt är han oumbärlig i mitt liv. Han hjälper mig att spionera på barnflickan när jag är på jobb. Han påminner mig om att jag ska ta paraply med mig när det ser ut att bli regn. När vi åker på semester får Beto nycklarna till vår lägenhet för att vattna blommorna och ge katten mat. Men ändå, att vara vän med Beto på facebook känns alldeles för intimt. Och nymodigt. Jag föredrar att fortsätta nätverka med honom irl.

Namnen i detta inlägg är fingerade.

2015-11-04 00:30 1 kommentar
Kategori: Argentina, Buenos Aires, Vardagsliv

Äntligen lite vår och Mors dag

2015-10-18 19:31 Kommentera
Kategori: Argentina, Buenos Aires, Traditioner, Vardagsliv

De senaste veckorna har det med argentinska mått mätt varit riktigt vinterväder i Buenos Aires. Kyligt, grått, kalla vindar och en hel del regn. Igår var det den första riktigt fina dagen på länge och stadens parker fylldes snabbt av vårsuktande Buenos Airesbor, picknickfiltar, hundar, cyklande barn, matetermosar, sockervaddsförsäljare, gitarrspelare och annat som hör årstiden till.

parquec2.jpg
Knökfullt med folk i Parque Centenario
parquecenteneario1.jpg
Buenos Airesborna njuter av den första varma dagen på länge.

Bilderna är från Parque Centenario som har många fina lekplatser för barn, en damm med gigantiska fiskar och en rolig loppmarknad. Här ligger även det Naturvetenskapliga Museet som är superfint och som jag har skrivit mer om i det här inlägget.

Idag är det förresten Mors dag i Argentina, som nog är ett av de länder i världen där mammor hyllas mest. Här är det tradition att inte bara uppvakta sin egen mamma utan även mödrar i allmänhet. Om du har barn blir du således gratulerad av dina vänner, de andra föräldrarna på förskolan, portvakten och kvarterets slaktare.

Familjebanden är starka i Argentina och den argentinska mamman är fortfarande la Mamma med stort M. Överbeskyddande, kärleksfull och possessiv är hon navet i familjen. Det är såklart svårt att generalisera, men trots att de yngre generationerna i storstäderna lever ganska jämställt så höjs modersfiguren än idag till skyarna. Modern är en viktig figur i tangon och Jungfru Marias enorma symboliska betydelse inom katolicismen, den främsta religionen i Argentina, har också inflytande på mammans centrala roll i samhället.

Även om Fars dag också firas, den tredje söndagen i juni, så är högtiden långt ifrån lika viktig som Mors dag. Så grattis på er alla mammor!

2015-10-18 19:31 Kommentera
Kategori: Argentina, Buenos Aires, Traditioner, Vardagsliv

Anonym 371072741

Jag är journalist och bosatt i Argentinas huvudstad sedan tolv år tillbaka. Följ med till mitt Buenos Aires och upptäck smultronställena bortom de stora turistmagneterna. På den här bloggen hittar du bland annat skildringar av vardagslivet på andra sidan Atlanten, tips, praktisk information och reseberättelser från andra platser i Argentina och Latinamerika.

Blogroll

Webbfrågan

  • Hur tränar du helst under resan?

Vagabonds nyhetsbrev

Över 20 000 läsare! Vagabonds nyhetsbrev är gratis och kommer till dig en gång i veckan. Du kan när som helst avsluta din prenumeration.

Denna sajt drivs av Egmont Publishing Digital AB, som är en del av Egmont Publishing AB. Egmont Publishing publicerar ett hundratal tidningar och webbplatser, däribland Hemmets Journal, Hus & Hem, Icakuriren, Vagabond, Kalle Anka och Bamse. Vi har även en omfattande verksamhet inom böcker, spel, aktivitetsprodukter och event, samt är snabbt växande inom e-handel och digitala marknadsföringstjänster. Egmont Publishing är en del av den nordiska mediekoncernen och stiftelsen Egmont som varje år delar ut mer än 120 miljoner kronor för att hjälpa utsatta barn och ungdomar. Läs mer på www.egmontpublishing.se/.

Egmont Publishing Digital, Pyramidvägen 7, 16991 Solna, Tel: 08-692 01 00, Orgnr: 556647-1842