Karins värld

Älska choklad, älska Sumatra!

2013-04-30 13:41 Kommentera

Mmmmm. Martabak.
Minns förra resan till Sumatra som inkörsporten till ett seriöst missbruk av dessa dregelframkallande variationer av pannkakor. De säljs både på restaurang och i flera av de där matvagnarna som dras fram på gatorna när kvällsmörkret faller. Och de kommer i matmässig form (martabak telur), och som söta desserter (martabak manis).
Eller som både och...

För när man beställer en martabak med ost är det inte ovanligt att kocken ändå sprinklar över lite chokladströssel. Ännu ett skäl att älska Sumatra.

IMG_20130414_224043.jpg
Choklad och ost i ljuvlig kombination.

2013-04-30 13:41 Kommentera

Man roar sig

2013-04-28 21:55 Kommentera

Som sagt – barer och bio kan du glömma i Banda Aceh (men ett fåtal hotell och restauranger säjler öl till utlänningar och icke-muslimer).
Så vad gör man då, för att roa sig en fredagskväll?
Framförallt hänger man på kaféer och restauranger.
Eller sjunger karaoke och spelar spel på till exempel Funland eller Hermès Palace Mall. Hundra procent nyktert och fullt ös!

2013-04-28 21:55 Kommentera

Det blir påtår!

2013-04-27 16:58 Kommentera

Har varit lite frånvarande på bloggen ett tag. Anledningen: Jag, min slarver, hade så klart glömt laptopladdaren hemma, och att hitta en mac-sladd i Banda Aceh var lättare sagt än gjort.
Kan även skylla på svajande internetuppkoppling och några misslyckade försök att använda min nya skitsmarta telefon till att blogga så förstår ni:
Jag har en del att fylla på med.

Så nu när jag landat (utan incheckat bagage men med laptop) och har kopplat in den hårt älskade och svårt saknade sladden kan jag börja portionera ut sånt jag hade velat dela med mig av under förra veckan.
Vi börjar med kaffet.

Kaffekulturen i Aceh är en stor konst, ett stolt hantverk. Det är liksom inte bara att knäppa igång elbryggaren – kolla själva här nedan. Att det finns så mycket kaféer beror också på att Aceh, som enda provins i Indonesien, har sharialagar. Barer och biografer finns inte – men på kaféer hänger man dagar och kvällar i ända. Det är där man möts, pratar, skvallrar och även jobbar – över ett glas med kolsvart, mustigt kaffe.
Riktigt gott är det.

2013-04-27 16:58 Kommentera

Solsting och hejkramp

2013-04-16 13:18 Kommentera

När man cyklar omkring på Sumatra blir det ganska många "HELLOOO!" längs vägen. En ganska ansenlig mängd "bule!" brukar man få med sig också. Bule är vad man kallar utlänningar/vitingar som mig och foto-Anders. Men inte på nåt otrevligt sätt, tvärtom.

Idag har vi cyklat i 35-gradig hetta på vischan utanför Banda Aceh, på slingrande småvägar kantade av risfält, fruktträd och små byar. Ibland skuggade av palmer, men oftast inte. När slutet närmade sig hade jag inte bara hejkramp i munnen utan även solsting i hela huvudet.
Inte så att jag klagar alltså, men...

cykeltur.jpg
Efter två dagar med ganska mycket regn blev det sommar (som det ska vara här nu).

2013-04-16 13:18 Kommentera

Tsunamibåtarna

2013-04-15 15:06 Kommentera

Tsunamin 2004 ödelade stora delar av Banda Aceh och dödade uppåt 150 000 människor. Idag syns knappt några spår av katastrofen. Förutom de två båtarna som fått ligga kvar på land.
Det stora fartyget som stundtals försedde stan med elektricitet under konflikten ligger uppspolad ungefär fem kilometer från hamnen. En märklig syn, nu mitt bland bebyggelsen. Alla hus häromkring har byggts upp på nytt eller renoverats från grunden. Intill båten har man byggt ett monument med namn på omkomna från just detta kvarter, och en vägg av metall med en inristad bild av hur det såg ut när den enorma väggen av mörkt, mullrande vatten drog med sig träd, hus, bilar, lastbilar, båtar.
– De glömde att rita in människorna, säger vår guide Andri, som själv räddade sig undan vattenmassorna med nöd och näppe.

Den andra båten, en fiskebåt, har fått ligga kvar där den hamnade, på taket till ett bostadshus. När vi var där idag träffade vi Erlina som undkom vågen just genom att ta skydd i det huset. När båten kom klättrade hon vidare upp i den. Satt där hela dagen. Såg staden förstöras.
De historier man hör här är de värsta mardrömmar man kan tänka sig.
Men leenden och skratt är ändå det som härskar när man talar med människor. Livet går vidare, men minnesplatserna behövs, menar Erlina.
– Så att nästa generation kan förstå.

elbåten1.jpg
Elfartyget ligger kvar cirka fem kilometer upp på land.
båtpåtaket.jpg
Båten på taket. En turistattraktion och en påminnelse för nästa generation.

2013-04-15 15:06 Kommentera

Mina bästa

2013-04-12 17:46 Kommentera

Låt mig presentera mina älsklingar:

Ett stycke ryggsäck av märket Arcteryx plus flight bag från Haglöfs. Införskaffad häromdagen. Gör det lättare och roligare att resa.

Ett stycke hund av rasen golden retriever. Införskaffad i somras. Gör det svårare och jobbigare att resa. Längtar redan hem.

Men nu drar jag.

Lovisochryggan.jpg

2013-04-12 17:46 Kommentera

Svischa mot framtiden

2013-04-11 22:47 Kommentera

Tänk om vi skulle ta och lägga lite ny räls. Bygga en ny järnväg. Knyta ihop våra största skandinaviska städer och svischa iväg mot framtiden.
Det finns idéer om det här, och det kallas Åttamiljonersstaden. Svårt att läsa när det sitter ihop så där, låter bättre på engelska:
www.8millioncity.com

Denna vision går ut på att bygga spår för snabbtåg som skulle förkorta restiden radikalt på sträckan Oslo-Göteborg-Malmö-Köpenhamn. Blott två och en halv timme skulle det kunna ta att susa iväg från den norska huvudstaden till den danska. Att bo i Göteborg skulle bli fantastiskt. Tjoff – iväg till skidåkningen i Holmenkollen. Eller tjoff – en shoppingtur i Köpenhamn. Dessutom skulle snabbtågsrälsen frigöra trafik från den vanliga rälsen, vilket ger mer plats åt den godstrafik som idag till största del sker med lastbilar och långtradare.
Vad säger ni, ska vi göra det?
Eller verkar det smartare att bygga större motorvägar?

Vinsterna för miljön är uppenbara. Men också arbetsmarknaden och bostadsfrågan skulle dra klara fördelar av snabbtågen. Alla kommuner som ligger längs den tänkta linjen skulle få pendelavstånd till Skandinaviens största städer.
Utom Stockholm, tänker du?
Jovars, i den initiala planen – ett gemensamt nordiskt inititativ – handlar det om Oslo, Göteborg och Köpenhamn. Men att koppla ihop Stockholm med såväl Göteborg och Malmö via snabbtåg vore nästa steg. Om bara Sverige vill satsa.

Häromdagen hölls en konferens om framtidens snabbtåg i Stockholm, med inbjudna gäster från bland annat Japan, USA och Storbritannien, som talade om sina erfarenheter. I Japan har man byggt snabbtåg i många, många år. Snabbtåg som går i tid och tål 4,7 meter snö. Just det – snö!
Jag tippar att SJ:s representanter bör ha rodnat lite kring öronen när detta kom på tal. Jag tippar att samtliga skandinaver i salen bör ha rodnat en smula när en karta visade vilka snabbtågslinjer som redan finns i Europa. Det går linjer lite kors och tvärs när man ser det utritat på det viset. Utom i Norden. Där är det blankt. Dött. Tyst.

Ett tänkvärt citat från en av paneldeltagarna:
"Om de skandinaviska politikerna 1850 hade varit lika visionslösa som dagens politiker, hade de inte byggt järnvägar. De hade byggt fler stall i städerna för att öka hästtransportkapaciteten."

Så hur ska vi göra nu då? Satsa eller bromsa?
Ja, det kostar pengar. Men det kan vara värt det. I framtiden.

2013-04-11 22:47 Kommentera

Välja sina drömmar

2013-04-10 22:42 Kommentera

En gång fick jag ett mail från en läsare som ville ha tips om vart han skulle åka. Han tyckte det var SÅ SVÅRT att bestämma sig, men hade massor av idéer, den ena mer fantastisk än den andra. Ändå. Så svårt. Att. Bestämma. Sig.

Jag raljerade lite över det där i en krönika sen. Undrade var människors riktiga resedrömmar tagit vägen (ja, även mina, egentligen). Ni vet, de där drömmarna och målen man haft med sig på allvar. Drömmen om det där stället man verkligen-verkligen-verkligen vill åka till. Inte bara för att man ska åka nånstans för åkandets skull.

För mig ser det just nu ut som ett enda virrvarr i drömkontoret.
Jag har drömt mig bort till Borneo – ändrat mig från Kota Kinabalu till Sandakan, trängt mig in i orangutangdjungeln och ut på korallöar, dykt med valhajar och legat i hängmattan.

Sen började Budgeten och Tidsperspektivet tala till mig och sa "Malacka, Kak, Malacka". Eller egentligen var det min norska kompis Kat som sa det på det viset. Men hon och Budgeten och Tidsperspektivet verkar vara inne på ungefär samma linje.
Jag däremot, kommer inte att bestämma mig under överskådlig tid. Jag få väl göra som vanligt och bara flyta lite. Göra vad som faller en in när det är dags för det att falla in.
Och sluta slösa energi på beslutsångest om VAR JAG SKA ÅKA.
Jäkla i-landsproblem.

Och till Bo i Göteborg som skrev mail till mig och ville ha resetips. Jag sa att du skulle drömma mera. Jag sa det så att det lät klokt (och i värsta fall även lite von oben).
Men jag vet ju vad du menar. Det är så svårt att välja sina drömmar.

2013-04-10 22:42 Kommentera

Hjälp! Var ska jag åka?

2013-04-08 22:50 2 kommentarer

Jag behöver hjälp.
Så här är det: Efter att nästa vecka ägnats åt en massa kul jobb i Aceh åker jag till Kuala Lumpur, som är en praktisk "hub" i Asien. Sen tänkte jag unna mig ytterligare några dagar på vift i värmen, innan jag åker hem igen. Vill inte stanna i KL.
Har inte mycket tid. Bara fyra och en halv dag.
Men KAN INTE bestämma mig för vart jag ska ta vägen.
Här är mina tre alternativ. Hjälp mig nu!

1. Ta Air Asia till Kota Kinabalu på malaysiska Borneo och precis hinna promenera upp på berget Mount Kinabalu och ner igen.
Plus: Kul och utmanande.
Minus: Dyrt och hektiskt.

2. Åka till Tioman Island nere på östkusten och bara sola, slappa, snorkla och dyka. Har varit där en gång...1991. Det har med andra ord förmodligen hänt en hel del med den en gång så sömniga ön.
Plus: Avslappning och en något varmare hudnyans att ta med hem.
Minus: Sandflugor och ångest över att ön blivit så "exploateeerad".

3. JAG VET INTE! SÄG DU!
Plus: Jag slipper välja själv. Skönt!
Minus: Du kanske säger Skövde.

Varsågod och rösta.

2013-04-08 22:50 2 kommentarer

Tillbaka till Aceh

2013-04-08 11:23 Kommentera

Längst upp i nordväst på den indonesiska ön Sumatra ligger provinsen Aceh och staden Banda Aceh. Låter namnet bekant? Förmodligen går tankarna då till tsunamin som ödelade området den där annandagen 2004. Här dog mer än hälften av alla som omkom i flodvågskatastrofen i Asien.

Men sedan dess har mycket hänt. Staden har byggts upp igen, nya familjer har bildats, och framförallt – det har blivit fred. Innan tsunamin plågades Aceh av inbördeskrig av och till i trettio år. Ledarna för separatiströrelsen bodde faktiskt i Sverige, där de fick uppehållstillstånd och medborgarskap. För några år sedan flyttade de tillbaka och bildade det parti som idag har makten i provinsen.

Det har gått två år sedan jag var där sist, och nu ska jag tillbaka. Träffa människorna, höra historierna. Se mer av det som är Aceh idag.

Kafékulturen är stark i sharialagarnas Aceh, och själva bryggandet är en konst i sig. Här nedan ser vi ett acehnesiskt kaffefilter i full sving...och en glimt från dykparadiset Pulau Weh, en kort båtfärd från Banda Aceh. Dit ska jag också. Längtar!

Kaffe4_low.jpg
Kaffebryggarkonst på acehnesiska.
snorkling_Weh.jpg
Gnistrande Pulau Weh, strax utanför Banda Aceh.

2013-04-08 11:23 Kommentera

Anonym 1432375747

Jobbar som frilansjournalist och är krönikör i Vagabond. Gillar att gå, undviker att cykla, älskar att paddla. Kramar djur, tjuvlyssnar på folk, äter allt utom ostkaka.
Har en dragning till arktiska områden, men hamnar ändå ofta i solen. Följ mig på instagram: @karintravels - eller om du hellre följer min resande hund: @lovistravels
Bloggar också på resmedhund.se

Webbfrågan

  • Hur tränar du helst under resan?

Vagabonds nyhetsbrev

Över 20 000 läsare! Vagabonds nyhetsbrev är gratis och kommer till dig en gång i veckan. Du kan när som helst avsluta din prenumeration.

Denna sajt drivs av Egmont Publishing Digital AB, som är en del av Egmont Publishing AB. Egmont Publishing publicerar ett hundratal tidningar och webbplatser, däribland Hemmets Journal, Hus & Hem, Icakuriren, Vagabond, Kalle Anka och Bamse. Vi har även en omfattande verksamhet inom böcker, spel, aktivitetsprodukter och event, samt är snabbt växande inom e-handel och digitala marknadsföringstjänster. Egmont Publishing är en del av den nordiska mediekoncernen och stiftelsen Egmont som varje år delar ut mer än 120 miljoner kronor för att hjälpa utsatta barn och ungdomar. Läs mer på www.egmont.se.

Egmont Publishing Digital, Pyramidvägen 7, 16991 Solna, Tel: 08-692 01 00, Orgnr: 556647-1842